Föreningen halverade kostnaden tack vare miljonstöd

En förening som tog hjälp av LOVA-bidraget för att uppgradera sitt avloppssystem var Åbäcksnäs Samfällighetsförening i Gryt. Ilian Nilsson, dåvarande ordförande och initiativtagare, berättar att projektet aldrig hade genomförts om det inte vore för bidraget.

– Hade inte det funnits så hade det här projektet aldrig gått igenom. 33.000 kronor per delägare landade slutnotan på, men det hade varit drygt 70.000 kronor per delägare utan LOVA. Det hade aldrig gått igenom på stämman, säger Ilian Nilsson, tidigare ordförande i Åbäcksnäs Samfällighetsförening.

Initiativet drevs bland annat på tack vare behovet av att ersätta de gamla trekammarbrunnarna som många medlemmar hade. Brunnarna, som inte längre uppfyller dagens miljökrav, utgjorde ett starkt incitament för medlemmarna att rösta för projektet. Tillsammans med projektkollegan Hans Grunditz, dåvarande boende i föreningen, påbörjade Ilian Nilsson projektet – ett arbete som skulle komma att sträcka sig över mer än ett år.

– Jag är stolt över det vi gjorde. Det var en del intensiva moment under året och en släng turbulens. Jag fick inte ansvarsfrihet under projektets gång, men eftersom allt gick bra så var det inga problem. Det var lite jobbigt eftersom följderna blir mycket tuffare om något går fel. 

Det var i samband med att Ilian Nilsson tog över ordförandeposten som han fick information om att föreningen faktiskt kunde ansöka om LOVA-bidraget. Den tidigare ordföranden hade gjort grundarbetet – och lämnade över all information till Ilian för att ta vid.

– Jag ringde till Naturvårdsverket och berättade om vår samfällighet, och fick det bekräftat. Men det var ganska svårt att skriva ihop den här ansökan för det var allt möjligt med projekt, entreprenörer och kostnader. 

Hemsida för att dela information om projektet

För att effektivisera informationsflödet, och främja transparensen genom hela projektet, tog Ilian Nilsson initiativet att skapa en webbplats. Genom plattformen kunde han snabbt och enkelt dela relevant information med föreningens medlemmar. Webbplatsen fungerade som en central informationskälla, där allt från myndighetsbeslut till detaljerade planer för grävarbeten på specifika tomter kunde kommuniceras. 

Dessutom var webbplatsen ett verktyg för att upprätthålla öppenhet gällande projektets kostnader, krav och eventuella konsekvenser. På så sätt kunde man säkerställa att alla medlemmar var väl informerade och involverade i projektets utveckling.

Tack vare det grundliga förarbetet och den omfattande informationen som delades på webbplatsen, var medlemmarna väl förberedda inför omröstningen på stämman. Resultatet blev entydigt: alla medlemmar röstade för projektet.

– Medlemmar kunde följa all dialog och dokumentation som kom från kommunen, från myndigheter, Lantmäteriet och från LOVA. Det motade mycket frågetecken och funderingar. Alla hade all information hela tiden, genom hela projektet, säger han och fortsätter: 

– Vi höll i en extrastämma för beslutet om huruvida vi skulle genomföra det här eller inte. När vi skulle rösta så tog det bara 30 minuter, tack vare förarbetet och informationen på webbplatsen. Alla hade den information de behövde för att kunna rösta. Det var A&O skulle jag säga. 

Markrättigheter och anläggningsbeslut på plats

För att undvika månatlig ekonomisk redovisning till Naturvårdsverket blev det ett måste att slutföra arbetet inom ett år. Föreningen behövde också ompröva sitt anläggningsbeslut hos Lantmäteriet för att inkludera den nya anläggningen i förvaltningsuppdraget.

Under projekteringen framkom det att också man var tvungen att låna mark av grannen för att få till den bästa lösningen. Trots Ilian Nilssons ansträngningar och presentation av flera alternativ och lösningar, nådde diskussionerna med markägaren ingen framgång. Nilsson beskriver situationen som frustrerande och kallar grannen omöjlig.

– Det handlade bland annat om markrättigheter och vattenrättigheter. Vi är en samfällighet som äger vår mark, men runt omkring är det någon annan som äger. Vi hamnade i en situation där vi hade tre ställen vi kunde lägga markbädd på, och det alternativet som var optimalt innebar att vi hamnade på grannens mark, säger Ilian Nilsson och fortsätter:

– Det handlade stormark, alltså inte tomt. Vi försökte både arrendera marken och köpa loss den. Det handlade om kanske 30 kvadratmeter, så det var inte mycket. 

Till slut gick markägaren med på att sälja marken – för 8 miljoner kronor. Helt omöjligt, menade Ilian, som vände sig till Lantmäteriet för vägledning. Eftersom marken hade ett högre värde för allmänheten, i detta fall alla delägare i samfälligheten tillsammans med att det var obrukbar stormark, menade Lantmäteriet att det skulle kunna resultera i tvångsinlösen. Markägaren skulle alltså inte få en krona. Det hela landade i ett servitut med en betydligt lägre kostnad. 

– Då var han helt plötsligt villig att sälja marken för 30.000 kronor. Det handlar mycket om dialog och kommunikation. Vi är alla människor. 

Hur reagerade medlemmarna när ni presenterade er budget, inklusive bidrag? 

– Att det blev så billigt. Vi höll budget ganska exakt. Jag tror vi gick över med 3.000 kr totalt. 


Vad har du för tips du vill skicka med till andra styrelsemedlemmar?

– Man kan lugnt säga att tio procent av alla människor i en grupp har en tendens till att vara  negativa, och deras negativitet har en tendens till att styra humör, och det måste man bortse ifrån och inte uppmuntra. Styr konversationen mot det konkreta och det positiva. 

– Jobba proaktiv och ha tålamod. Alla svarar inte på kommunikation i samma tidsram som du kanske vill, så det gäller att ha tålamod helt enkelt. 

Vad hade du gjort annorlunda idag? 

– Bara en sak egentligen, och det är att jag skulle haft en bankgaranti. Det var många som efterfrågade det, men vi hade inte det för att vi kände entreprenören så pass väl. Men hade vi inte gjort det så hade jag definitivt haft det, ifall entreprenören hade strulat.

I Samfälligheternas Bidragsguide kan du kolla vilka bidrag du kan söka för din samfällighet.