Du behöver vara medlem för att läsa den här artikeln
För att läsa artikeln behöver du ett medlemskap hos oss. Är du redan medlem klicka här för att logga in.
Prova Samfälligheterna gratis hela november – och få 20% rabatt på medlemskapet första året
- Gratis läsning hela november
- 20 % rabatt på första årets medlemskap
- Full tillgång till all vår rådgivande journalistik
- 6 nummer av tidningen Samfälligheterna
- E-tidning
- Nyhetsbrevet
- Fördjupningsbrevet
- Rådgivning
- Rabatterat biljettpris till Samfällighetsdagen
- Utbildningsportalen
0 kr
Under gratisperioden kan du när som helst säga upp medlemskapet. Den 1 december förnyas medlemskapet automatiskt med 20% rabatt, 1196 kr/år exkl. 6% moms, med 12 månaders bindningstid
Välj och gå vidareVissa samfällighetsföreningar omfattas av lagkrav när det kommer till avsättningar för underhålls- och förnyelsefond. Det handlar kort och gott om att spara pengar för framtida renoveringar och underhåll. Samfällighetsföreningar som förvaltar anläggning av kommunalteknisk natur eller som förvaltar ’värdefulla gemensamhetsanläggningar’ ska sätta av pengar. Men vad betyder det i praktiken?
Det som avgör huruvida föreningen omfattas av lagkravet är vad som förvaltas i samfällighetsföreningen. Nedan hittar du några exempel på anläggningar som omfattas.
Vad är anläggning av kommunalteknisk natur eller anläggning av större värde?
Anläggning av kommunalteknisk natur:
Fjärrvärmenät
Parkeringsplatser
Förbindelseleder (tillgodose ett enskilt trafikbehov av begränsad omfattning).
Grönområden
VA-ledningar
Anläggningar av större värde:
Lokaler
Garage
Förråd
Simbassänger
Idrottsanläggningar (t ex Tennisbanor, fotbollsplaner m.m)
Det handlar alltså om kommunaltekniska anläggningar som kan anses vara nödvändiga för att boendet inom ett storkvarter ska fungera. Kort och gott kan man säga att för att avgöra om er förening förvaltar en gemensamhetsanläggning som är av kommunalteknisk natur behöver man bedöma om anläggningen är nödvändig för ett funktionellt boende inom ett storkvarter.
Några exempel på anläggningar som vanligtvis inte räknas som kommunaltekniska är enklare ledningar för sommarvatten, eller mindre enskilda vägar och bryggor, som inte ligger i storkvarter, och de omfattas vanligtvis inte något krav på fondering.
Vad räknas som värdefulla anläggningar?
Samfällighetsföreningar som förvaltar gemensamhetsanläggningar av större värde ska också fondera enligt lag. Det finns ingen direkt beloppsgräns för när en anläggning bedöms vara av kommunalteknisk karaktär. Några exempel på vad en värdefull anläggning kan vara är:
Lokaler
Garage
Förråd
Simbassänger
Idrottsanläggningar (t ex Tennisbanor, fotbollsplaner m.m)
Frivillig fondavsättning
Även om lagen inte omfattar alla samfällighetsföreningar så skadar det inte att sätta av medel till underhållsfonden. Om något händer med gemensamhetsanläggningen som kräver åtgärd kan det vara skönt att ha pengar på banken. Tänk dock på att respektera likhetsprincipen. Nuvarande medlemmar ska inte bekosta åtgärder som de inte kommer att nyttja.
Behöver pengarna ligga på ett eget bankkonto?
Nej. Rent praktiskt så behöver pengar inte ligga på ett enskilt konto, men vill man det så finns det heller inga hinder för det.
Vansinne att fondera pengar så länge man har banklån.
Vi har nu ca 4,5 milj kvar i lån för den relining av avloppsrören vi gjorde 2020. Alla vet vad räntan nu är. Alltså är det billigare att amortera av extra på lånet när likviditeten så medger, än att bara amortera enligt plan. Att agera annorlunda med medlemmarnas pengar är okunnigt och oansvarigt.
Och bättre att låna pengar när man väl behöver dem (om 10-20-30 år) än att betala höga räntor för att följa lagen.
Jag har hört flera som argumenterar på samma sätt, även inom min egen förening. Jag håller dock inte med – det blir inte rättvist över generationerna och det är inte givet att det blir bättre ekonomi att låna pengarna. Om du inte har medel i fonden och måste låna till 5% ränta, då blir det dyrt. Om man avsatt pengar kontinuerligt så hade föreningen inte behövt ta lån, utan förnyelse av anläggningen hade kunnat bekostas kontant. Då hade de som använde anläggningen även betalat för sitt slitage. I annat fall skjuter man upp kostnaden på framtida generation. Så är fallet nu för min förening – anläggningen är 50+ år gammal och de som flyttade in 1968 har inte lagt många kronor till fonden. Istället är det de som flyttat in efter 2010 som får betala genom räntekostnader för lån, engångsinbetalning och/eller ökad avsättning till fond. Men, bara för att man avsätter till fonden så innebär inte det att föreningen inte kanlåna till förnyelse, om det är det bästa ekonomiskt. Då kan amorteringen bekostas ur fonden medan räntorna ses som en driftskostnad. Det finns många olika sätt att hantera detta.
Men de som bodde där 1968 fick väl betala för anläggningen då.
Nja… om man kalkylerar med ny beläggning på vägen för 2 milj kr om 20 år – eftersom medlemmarna dessa år slitit ner nuvarande beläggning så att smålagningar inte räcker – och finansierar detta med lån och påföljande räntebetalning och amortering, då betalar de som är medlemmar om 20 år och framåt slitaget medlemmarna *nu* förorsakar. Plus ränta. Hade kanske varit bättre om ni sluppit låna till er relining, att den kostnaden förutsetts och samlats i ladorna till?