En bostadsrättsförening i Sverige fick nyligen ett brev. Avgiften för deras laddanläggning hade höjts med nästan 60 000 kronor per år – en kostnad som inte fanns med när investeringen beslutades. Ingen i styrelsen hade fått information om att det kunde hända. De ägde laddboxarna på stolparna – men inte kontrollen över kommunikationen.
Under 2025 installerades omkring 100 000 nya laddpunkter i Sverige. Elektrifieringen går snabbt, och många samfällighetsföreningar står just nu inför beslut om att bygga laddinfrastruktur i sina områden. Det handlar ofta om investeringar som ska fungera i 10–20 år – och som påverkar både ekonomi och boendemiljö.
Men mitt i denna utveckling växer ett problem som få styrelser känner till.
En dold inlåsning i systemen
Det här är inte ett enskilt fall. Det är ett mönster.
När Sverige byggde ut fibernäten fanns det öppna och stängda nät – och skillnaden var tydlig. I laddbranschen håller något liknande på att ske, men utan att samfälligheter och andra kunder förstår vad de faktiskt väljer.
Många av dagens laddsystem är beroende av tillverkarens egna servrar för att fungera. Det innebär att föreningen kanske äger den fysiska infrastrukturen – kablar, stolpar och laddboxar – men inte den digitala kontrollen.
För en samfällighetsförening, där beslut fattas gemensamt och ofta med begränsad teknisk expertis, blir detta extra problematiskt.
OCPP – öppet på pappret, stängt i praktiken
Många system marknadsförs som “OCPP-kompatibla”, vilket i teorin ska innebära öppen kommunikation. Men i praktiken fungerar det ofta så här:
Kommunikationen går inte direkt från laddboxen till driftplattformen. I stället passerar den via tillverkarens egna molntjänster, där den hanteras och skickas vidare.
Det innebär att tillverkaren i praktiken kontrollerar systemet – även om det på pappret kallas öppet.
För en samfällighet kan detta vara svårt att upptäcka vid upphandling. Styrelsen saknar ofta teknisk specialistkunskap, och beslutsunderlaget bygger i hög grad på leverantörens information.
Avgifter som dyker upp i efterhand
När kommunikationen går via tillverkarens servrar kan den också börja avgiftsbeläggas. Det sker redan i dag.
Ett exempel är en avgift på 49 kronor per månad och ladduttag. För en samfällighet med 100 laddpunkter innebär det nästan 60 000 kronor per år – en kostnad som inte fanns med i kalkylen när investeringen beslutades på stämman. Problemet är att när anläggningen väl är installerad är det svårt att byta system. Inlåsningen är redan ett faktum.
Extra känsligt för samfällighetsföreningar
För samfällighetsföreningar blir konsekvenserna ofta större än i andra boendeformer. Kostnaderna behöver fördelas mellan medlemmarna utefter andelstal och genom stämmobeslut, vilket gör oförutsedda avgifter särskilt svåra. En redan fastställd uttaxering är det en samfällighetsförening får uttaxera – om föreningen åker på en kostnadssmäll kommer det resultera i extrastämmor överallt i landet.
Samtidigt är investeringar i gemensamhetsanläggningar tänkta att fungera i decennier. Det gör att felaktiga eller ofullständiga beslut redan i upphandlingsskedet kan få konsekvenser under mycket lång tid.
Om Sverige ska bygga öppen laddinfrastruktur i stället för nya digitala inlåsningar krävs handling.
Vi ställer tre krav
- Offentliga stöd ska endast ges till installationer med direkt och öppen OCPP-kommunikation. Skattemedel ska inte finansiera infrastruktur där kommunikationen kontrolleras av en enskild tillverkare.
- Tydlig märkning ska krävas vid försäljning. Köparen ska innan avtal tecknas få skriftlig information om kommunikationen är direkt eller om den passerar tillverkarens servrar. Begrepp som ”öppen” och ”OCPP-kompatibel” räcker inte – det krävs klartext.
- Energimarknadsinspektionen bör ges i uppdrag att utreda frågan. Laddinfrastrukturen är på väg att bli en kritisk del av Sveriges energisystem. Då bör också kommunikationens struktur granskas med samma allvar som andra delar av energiinfrastrukturen.
När Sverige elektrifierar transportsektorn bygger vi infrastruktur som ska hålla i decennier. Det är ett av de viktigaste investeringsbesluten många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar fattar just nu. De förtjänar att veta vad de faktiskt köper.
Har du koll på om din förening är inlåst i er laddinfrastruktur?
Kontakta oss genom att klicka här, så hjälper vi dig att ta reda på det.
