Runt 2010 började nya bostadshus växa fram i området. En förändring som förvandlade Finnboda till en modern och levande del av Stockholm. Idag är Finnboda ett område som enligt många kännetecknas av den perfekta blandningen av gammalt och nytt. Gamla tegelbyggnader och industriella strukturer står sida vid sida med moderna bostadshus.
Men när man som boende flyttar in i ett nybyggt område är det viktigt att läsa igenom handlingar och ansvarsfördelningar som tidigare parter har beslutat om. Det var något Ulrika Palmblad-Wennergren fick erfara när hon flyttade in i sin nya lägenhet i Finnboda. I den ursprungliga överenskommelsen skulle nämligen områdets bostadsrättsföreningar förvalta mer eller mindre alla gemensamhetsanläggningar i hela stadsdelen genom en samfällighetsförening.
– Tänk att som lekmannastyrelse förvalta infrastruktur som ombesörjer ett område där 2.000 människor bor. Det är helt galet, hur skulle det gå till?, Det är ungefär som att de boende runt St:Eriksplan i Stockholm skulle ta hand om gator och torg och tunnelbanenedgångar, säger Ulrika Palmblad-Wennergren, ordförande i Brf HSB Finnboda Dockland.
Flera olika anläggningar
Förutom vägar, grönytor och parkeringar så omfattade förvaltningen dessutom ansvar för anlagda påseglingsgrund utanför pirhusen, bevarande av industriminnen och skötsel av kajer för kollektivtrafikens båtar.
– Kommunen hade vid försäljningen av marken lagt ut allt ansvar för infrastrukturen på exploatören – i det här fallet HSB, som i sin tur hade som plan att lägga över det på en samfällighet som skulle brf:erna i området skulle sköta. Det handlar om mångmiljonbelopp över tid, säger hon och fortsätter,
– Worst case hade vi suttit med en gigantisk samfällighet som förvaltade hela området. Man skulle nog ha varit tvungen att bilda någon form av förvaltningsbolag för att klara av det. Förvaltning av ett sådant brett spektrum av bestånd blir ohållbart i längden. Det är omöjligt att ha den kompetensen som krävs.
Lång kamp har nått slutet
Tillsammans med en arbetsgrupp bestående av ordföranden och styrelsemedlemmar från de berörda föreningarna startade man ett omfattande arbete med mål att lägga över förvaltningen till Nacka kommun. Trots kalla handen till en början lyckades man till slut få kommunen att göra en U-sväng i frågan. Men det tog över tio år. Efter en lång process har delägarna äntligen nått en överenskommelse med kommunen, där majoriteten av gemensamhetsanläggningarna går över i kommunal regi.
– Det känns helt fantastiskt. Det kommer att spara alla som bor här massor med besvär, men också en massa pengar på sikt. Jag är väldigt stolt över att ha varit en del av att ha rott iland den här överenskommelsen med Nacka kommun.
Att det till slut blev en lösning och en påskriven principöverenskommelse grundar sig i flera olika saker, berättar Ulrika. Hon betonar vikten av en bra dialog med alla berörda parter, ett tålmodigt och uthålligt arbete av styrelsemedlemmarna – samt en näve tur. Samtidigt säger hon att kommunen har varit väldigt tillmötesgående i ärendet.
– Vi har dels lämnat in ett gemensamt yrkande där vi framförde att det här var ett kommunalt åtagande. Vi bildade arbetsgrupper, förhandlingsgruppen och så vidare. Det stora genombrottet var när vi fick en bra kontakt in på kommunen som drev frågan väldigt hårt.
– Sen hjälpte det oss ganska mycket att HSB inte hunnit bilda en samfällighet innan de lämnade över fastigheterna till bostadsrättsföreningarna. Vi hade nog inte fått igenom det annars.
Erfarenheter och tips
Med sina och Finnbodas erfarenheter i ryggen vill Ulrika passa på att göra ett medskick till andra delägare som nyligen har flyttat in i sina nyproducerade bostäder. Eller för den delen även till dem som bor i områden där samfälligheter förvaltar stora anläggningar som borde vara någon annans ansvar.
– Jag tror inte att Nacka kommun är ensamma om det här, utan det finns nog exempel på flera ställen. Det är inte rimligt att vi som skattebetalare ska ta över den här typen av ansvar och förvaltning som privatpersoner och representanter för bostadsrättsföreningar. Ansvar som annars sköts av stora kommunala bolag eller professionella fastighets- eller förvaltningsbolag.
Som med alla kontrakt – kolla det finstilta när du skriver på köpeavtalet, både som privatperson och som styrelsemedlem för övertagandet av fastigheten. Står det att föreningen ska ingå i en samfällighet be att få veta mer om omfattning, struktur osv. Prata med dina grannar och ha ett aktivt styrelsearbete som förstår att värdesätta de kompetenser. Ta emot lärdomar från de som varit med förr. I vårt arbete har vi haft engagerade personer med stor kunskap om samhället och som vet hur det fungerar. Utan den samlade kompetensen hade vi aldrig ens förstått vad det var vi skulle undersöka eller försöka förändra. Jobba tillsammans mot det gemensamma målet, försök tänka helhet istället för att bara bevaka din egen förenings eller dina intressen. Tänk på att om ett avtal eller en överenskommelse ska hålla över tid måste alla vinna något, men också vara villiga att kompromissa. Om en går ut som storvinnare förlorar någon annan – med det bygger varken bra grannsämja eller bra förvaltning. Ta hjälp, en duktig lantmätare eller fastighetsjurist kan ge kunskaper och bakgrund – men förlita dig inte blint på expertisen, slutligen är det engagemang och förmågan att samverka som leder till framgång.