Sara Persson, Brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten, berättar att de inte har sett någon ökad brottslighet just inom samfällighetsföreningar, men det är ett viktigt ämne att lyfta. Hon lyfter fram faktorer som avsaknad av extern granskning, styrelsemedlemmar som jobbar ideellt och kunskapsluckor som potentiella sårbarheter.
– När det kommer till föreningar är extern granskning av föreningens ekonomi ovanligt vilket blir en riskfaktor för brottslighet. Styrelsen är ofta inte personer som arbetar med ekonomi och granskningar av företag, som exempelvis professionella upphandlare. De har inte heller samma informationstillgångar och verktyg som till exempel upphandlare eller revisorer har.
Hur drabbas samfälligheter av ekonomisk brottslighet?
Det finns främst två typer av kriminalitet som potentiellt sett kan drabba en samfällighet, berättar Sara Persson. Det ena är när tillfället gör tjuven – ofta en kombination av att man har tillgång till föreningens bankkonton och hamnat i en jobbig sits privat.
– Ofta på grund av exempelvis skilsmässa eller andra tragiska situationer. Den brottsligheten går att minska kraftigt genom rutiner som löpande avstämningar och titta på konton.
Den andra är företag som på olika sätt lurar föreningen. Det handlar i mångt och mycket om fejkade fakturor som skickas ut på chans. Det räcker med att några få betalar så roffar de åt sig mycket pengar.
– Det kan vara svårt för polisen att prioritera dessa ärenden, särskilt om personerna bakom företagen befinner sig utomlands och därför är det viktigt att som förening ha rutiner för att skydda sig mot denna typ av brottslighet.
Största risken är din styrelsekollega
Men samtidigt menar hon att den största risken inte kommer utifrån, snarare om personer som sitter i styrelsen eller med kopplingar till den. Det vill säga att någon med ett förtroendeuppdrag begår brott.
– Det handlar inte alltid om organiserad brottslighet. Det kan också vara personer som hamnar i en ekonomisk privat kris, och eftersom man har tillgång till föreningens pengar så börjar man använda det för att lösa sina problem.
Men det kan också handla om korruption i styrelsen. Styrelsemedlemmar som i samband med upphandlingar passar på att förhandla in tjänster som gynnar en själv, men som egentligen bekostas i form av en vunnen upphandling.
– Vi ser att man ibland använder entreprenörer i samband med projekt som ska genomföras, där man själv får ekonomisk kompensation. En del av det som betalas ut går tillbaka till den som har anlitat entreprenören, ofta någon ur styrelsen. Det handlar helt enkelt om korruption, säger hon och fortsätter:
– De kan också få andra saker utförda av samma företag gratis, till exempel en renovering i sitt eget hus.
Det kan vara allt från att man har ett upplägg med uppsåt att få fördelar, men det kan också handla om att man inte alltid sätter föreningens bästa i första hand, menar Sara.
Rutiner för att förebygga ekonomiska brott
– Det är viktigt att föreningen har rutiner för att förebygga sådant. Man ska minska möjligheterna för avancerad kriminell infiltration, personer som tar sig in i styrelsen för att använda den i kriminella syften. Men man ska också ha rutiner för att motverka exempelvis korruption och att någon ur styrelsen tömmer föreningens bankkonto.
Exempelvis kan man ha dubbla attestanter som behöver godkänna överföringar från föreningskontoret. Även när det handlar om att attestera inkomna fakturor. Är man en större förening bör man också fundera på externa stickkontroller.
– Det är bra om man har någon typ av externa granskare, till exempel revisor som gör stickprovskontroller och granskar föreningens ekonomi.
Det kan dessutom vara bra att göra någon form av bakgrundskoll av nya styrelsemedlemmar om man är osäker, menar Sara, och betonar att det kanske låter överdrivet. Men hanterar föreningen mycket pengar, och transparensen i föreningen inte är speciellt hög, ökar riskerna för att någon tar chansen.
– Kontrollera att den invalde inte har omfattande skulder hos Kronofogden, eller blivit dömd för ekobrott eller bedrägeri tidigare. Även aspekter som spelmissbruk är en varningsklocka. Om föreningen har stora tillgångar tycker jag att det kan vara rimligt att man kan visa upp till exempel utdrag från Kronofogden och brottsregistret om man ska hantera föreningens pengar.
– Där det finns mycket pengar och sämre kontroll, dit dras ekonomisk brottslighet, avslutar hon.
Vad kan styrelsen göra för att minska risken?
– Framför allt att det finns löpande transparens. Inte bara en gång, utan att man bygger in kontroller löpande. Det gör att man upptäcker brott tidigare, och om alla vet att det sker löpande kontroller så minskar risken, eftersom alla är medvetna om att kontroller sker. Då kanske man avstår från att utnyttja föreningen.
Här hittar du vår leverantörsguide – leverantörer som vill jobba med samfällighetsföreningar.