Stämman är medlemmarnas möjlighet att vara med och påverka samfällighetsföreningens verksamhet och på en stämma kan många olika frågor behandlas. Nu på våren är det dags för många samfällighetsföreningar att ha sina årsstämmor.
De viktigaste frågorna är normalt val av styrelse och revisorer, fastställande av föreningens redovisning och uttaxering av bidrag (avgifter) till föreningen genom fastställande av debiteringslängd, men stämman kan även behandla många andra frågor. Exempelvis kan man låta stämman besluta om föreningens organisation eller ta upp frågor som rör stadgeändringar. Stämman måste alltid åtminstone behandla de ärenden som stadgarna föreskriver.
När stämma ska hållas anges i stadgarna. Det är styrelsens ansvar att kalla till stämman och i kallelsen måste det anges vilka ärenden som ska behandlas på stämman. Det kan vara klokt att bifoga relevanta dokument till kallelsen så att medlemmarna vet mer konkret vad de ska rösta om på stämman. Vissa föreningar väljer dock att istället ange var dokumenten finns tillgängliga eller att lägga upp dem på någon digital plattform och hänvisa dit.
Om styrelsen inte kallar till stämma i rätt tid kan medlemmarna vända sig till länsstyrelsen för att få länsstyrelsen att utlysa stämman istället.
Det är mycket viktigt att göra rätt med kallelsen eftersom besluten på föreningsstämman annars kan betraktas som ogiltiga. Upptäcker man brister i hur kallelse skett eller hur den formulerats bör man överväga att kalla till en ny stämma eftersom kallelsebrister inte kan ”läkas” på stämman annat än om samtliga medlemmar är närvarande och samtliga godkänner att stämman hålls trots att kallelse inte gjorts på riktigt sätt. Det vilar alltså ett tungt ansvar på styrelsen att göra rätt här för att inte vålla föreningen problem och onödiga kostnader.
Vem ska kallas till samfällighetsföreningens stämma?
En annan fråga är vem som ska kallas om flera personer är delägare i en fastighet. Vill man vara säker på att stämmobesluten inte ska kunna klandras på grund av kallelsebrister bör man kalla alla delägare av samfällighetens delägarfastigheter, men många samfälligheter har genom bestämmelser i stadgarna löst frågan genom att exempelvis föreskriva att varje fastighet måste utse en delägare som är representant för samtliga delägare när det gäller att ta emot kallelse.
På stämman har varje röstberättigad medlem som huvudregel en röst oavsett om medlemmen äger en eller flera delägarfastigheter. Denna princip kan dock åsidosättas om det ska beslutas i en fråga som har ekonomisk betydelse och om någon medlem begär det. I så fall ska röstetalen istället beräknas efter delägarfastigheternas andelstal, dock med begränsningen att en medlems röstetal inte får överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för alla närvarande och röstberättigade medlemmar. Särskilda regler finns också när det gäller ändring av stadgar eller överlåtelse, inteckning av eller upplåtelse av nyttjanderätt i fast egendom.
Se över föreningens stadgar och samfällighetslagen
Det är därför en god idé att både läsa igenom lagen om förvaltning av samfälligheter och föreningens stadgar – och att sätta sig in i reglerna före stämman för att undvika att beslut fattas på ett felaktigt sätt.
Om någon medlem anser att ett beslut tillkommit på ett sätt som strider mot lag, stadgar eller annars inte tillkommit i behörig ordning kan beslutet nämligen klandras i domstol under viss tid.
För att få rösta på stämman måste man slutligen ha betalat in det uttaxerade bidraget i rätt tid. Om någon medlem inte har gjort det får denna medlem inte rösta innan inbetalning av rätt belopp skett.
Andra läste även: Så blir du en del av ett fungerande elsystem