Vad innebär vägrad ansvarsfrihet?

Vid beslutet om att bevilja eller vägra ansvarsfrihet för styrelsen finns ett så kallat minoritetsskydd för att inte en majoritet ska kunna köra över en minoritet, påpekar Björn Lundén. Därför räcker det med att minst tio procent av antalet röstberättigade i föreningen röstar emot ansvarsfrihet, det vill säga för att vägra ansvarsfrihet. 

– Dessa  tio procent måste då förstås vara närvarande vid stämman. Alternativet är att en majoritet av de närvarande på stämman röstar för att vägra ansvarsfrihet.

Björn lyfter fram ett exempel för att praktiskt förklara hur minoritetsskyddet fungerar. En samfällighetsförening har 100 röstberättigade medlemmar. På den ordinarie föreningsstämman är 36 röstberättigade medlemmar närvarande. Dessutom är ytterligare åtta boende där, men de har ingen rösträtt, eftersom varje fastighet bara har en röst. Så dessa åtta bortser vi ifrån.

Ordföranden vid stämman säger: ”De som röstar för beslutet att vägra styrelsen ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret räcker upp handen.” Fem händer åker upp. Alltså får styrelsen ansvarsfrihet.

– För att styrelsen i det här fallet skulle vägras ansvarsfrihet behöver minst tio händer, motsvarande tio procent av föreningens röstberättigade medlemmar eller fler, ha räckts upp. 

Majoritetsbeslut kan bli aktuellt när det är ett litet antal medlemmar närvarande på stämman. Björn Lundén hänvisar till exemplet, och säger att om bara 16 personer dyker upp på stämman (som förstås måste ha utlysts på ett korrekt sätt), räcker det med att en majoritet på nio personer av de närvarande, röstar för att vägra ansvarsfrihet för att styrelsen inte ska få ansvarsfrihet.

Beviljad ansvarsfrihet är ett löfte. Om föreningsstämman ger styrelsen ansvarsfrihet innebär det att föreningen inte kan rikta ansvarstalan i domstol mot styrelsen för en ekonomisk skada som styrelsen kunde ha åsamkat föreningen under det senaste räkenskapsåret. Punkt slut, säger Björn Lundén, och påpekar att många tror att ansvarsfriheten är ett godkännande av förvaltningen eller liknande, men så är det inte. 

– Utan det handlar enbart om att föreningen inte kan väcka talan i domstol.

Det förekommer att en medlem vänder sig till domstol och klandrar beslutet om att ge styrelsen ansvarsfrihet. Björn Lunden berättar om några rättsfall där medlemmen anser att det var felaktigt att ge styrelsen ansvarsfrihet när styrelsen bevisligen hade ägnat sig åt korruption. 

– Men domstolen agerar iskallt att stämman är i sin fulla rätt att bevilja ansvarsfrihet i alla fall. Eller att vägra ansvarsfrihet även åt en fläckfri styrelse. Huvudsaken är att beslutet har fattats i korrekt ordning, förklarar Björn. 

Innebär då vägrad ansvarsfrihet att föreningen automatiskt kommer att väcka skadeståndstalan mot styrelsen? Björn Lundén svarar att det inte alls behöver betyda det. Efter att styrelsen har vägrats ansvarsfrihet fortsätter ofta stämman som vanligt – och det förekommer även att styrelsen ändå blir omvald. 

– Det beror ofta på att stämman inte har förstått riktigt vad vägrad ansvarsfrihet innebär. Medlemmarna ser det som en missnöjesyttring, som en knäpp på näsan åt styrelsen. Och Björn bedömer att av de få fall av vägrad ansvarsfrihet som förekommer är det ännu färre som leder till skadeståndstalan.