Den här artikeln är låst.
I alla samfällighetsföreningar ska det finnas en styrelse. De ansvarar för att kalla till möten, förbereder inför årsstämman och ser till att föreningen följer lagar och regler. Det är också styrelsen som ser till att alla stämmobeslut blir utförda, och håller föreningens ekonomi i schakt. Dessutom ska det löpande underhållet bli utfört. Med andra ord vilar det ett ganska stort ansvar på styrelsen, oavsett föreningens storlek.
Krav för att sitta i styrelsen
Det finns en del krav för att få sitta i styrelsen. En styrelseledamot måste först och främst vara över 18 år. De får inte heller ha en ‘god man’. Utöver det så styr stadgarna hur styrelsesammansättningen ska se ut. Det handlar om allt från antal ledamöter till andelar i föreningen.
Lagen om förvaltning av samfälligheter ställer inte några krav på att styrelsen måste vara medlemmar i samfälligheten. Det går alltså att anlita en extern styrelse, exempelvis en syssloman eller extern förvaltare. Däremot kan det stå i stadgarna att styrelsen måste vara medlemmar i föreningen – och då gäller alltså det som står i stadgarna.
En juridisk person kan inte vara styrelsemedlem, utan det måste vara en fysisk människa. En extern förvaltare kan alltså inte sitta i styrelsen genom sitt företag, utan det måste vara förvaltaren själv som är styrelsemedlem.
Styrelsesammansättning
Det finns egentligen ingen vägvisare i lagen, utan där står det bara att en samfällighetsförening ska ha minst en eller flera ledamöter. Det är alltså föreningens stadgar som styr hur sammansättningen får se ut.
Stadgarna reglerar bland annat hur många styrelseledamöter som ska sitta i styrelsen och hur länge deras mandatperiod sträcker sig. Lagen reglerar inte hur länge en mandatperiod sträcker sig, men det brukar vara vanligt att man väljs på ett eller två år i taget. Hur många gånger i följd du kan bli vald finns det inga begränsningar för, om inte stadgarna säger annat. Det finns exempel på föreningar där styrelsemedlemmar suttit en bra bit över 15 år i styrelsen.
– Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter väljs av föreningsstämma för tiden fram till slutet av nästa ordinarie föreningsstämma. Mandattiden för ledamot är ett eller två år och för suppleant ett år. Om en helt ny styrelse väljs på föreningsstämman ska ledamöter väljas på ett år. Övriga ledamöter ska väljas på två år. Föreningsstämman utser ordförande bland styrelsens ledamöter. I övrigt konstituerar styrelsen sig själv, säger normalstadgarna.
Antal ledamöter
Ibland reglerar stadgarna också antalet styrelsemedlemmar genom att sätta ett lägsta eller högsta antal styrelseledamöter. Detsamma gäller suppleanter (De nämns dock inte i lag).
– Styrelse ska ha sitt säte i XX kommun. Styrelsen ska bestå av minst XX och högst XX ledamöter och högst XX suppleanter, står det i Lantmäteriets normalstadgar för samfällighetsföreningar.
Det finns en viss problematik med det – att man inte lyckas locka in tillräckligt många styrelsemedlemmar som enligt stadgarna ska sitta i styrelsen. En lösning är att man helt enkelt justerar stadgarna, så att de är mer anpassade till föreningens verklighet.
Har styrelsen behov av specifika kunskaper vid ett styrelsemöte så kan de låta en adjungerad ledamot delta på styrelsemötet. Det är egentligen inget annat än någon utomstående som medverkar på styrelsemötet. Personen i fråga är inte ledamot och sitter inte i styrelsen, men kan medverka på styrelsemötet.
Man kan summera det genom att peka på föreningens stadgar. De reglerar den största delen av styrelsesammansättningen, även om det också finns en del krav i lagen. Det varierar alltså ganska kraftigt beroende på vad din förenings stadgar säger.
Det gäller för styrelsen:
- 18 år eller äldre
- Ledamöter för inte ha en förvaltare (God man).
- Stadgar reglerar antalet ledamöter & ibland även suppleanter
- Stadgar reglerar mandattider
- Det finns inga begränsningar i lagen gällande antalet mandatperioder i följd
- Juridiska personer får inte sitta i styrelsen
- Icke-medlemmar eller icke-andelsägare får sitta i styrelsen om stadgarna tillåter det
