Styrelsearvoden, lånekostnader och avsättningar till underhållsfonden är kostnader som slår direkt mot medlemmarnas plånböcker till följd av att samfällighetsföreningen blir momspliktig. Pengarna – som mer eller mindre byter ägare från medlemmen till Skatteverket – slussas bara genom samfällighetsföreningens bankkonto.
I slutet av februari publicerade Skatterättsnämnden två förhandsbesked gällande huruvida samfällighetsföreningar är momspliktiga eller inte. Nämnden meddelade då att man delar Skatteverkets syn i frågan – dock efter en jämn kamp. Tre av sju ledamöter, inklusive Skatterättsnämndens ordförande, gick emot Skatteverket.
– Skatteverket menar att uttaxeringen är betalning från medlemmarna för att föreningen förvaltar gemensamhetsanläggningen. Det är alltså ingen nyttjanderätt, utan en förvaltningstjänst. Det tycker vi är väldigt diffust, säger Britta Nordström, momsexpert och skatterådgivare på Tellus Tax.
Här kan du läsa samfälligheternas momsguide – där går vi igenom steg för steg hur du momsdeklarerar i skatteverkets portal.
Det ena förhandsbeskedet avsåg en samfällighetsförening som bland annat förvaltade vägar, parkering, lekplats, naturmark, dagvattenledning och vägbelysning. Skatterättsnämnden menar att uttaxerade avgifter för drift, inklusive avsättningar till underhålls- och förnyelsefond, utgjorde ersättning för samfällighetsföreningens förvaltning av anläggningarna, och var därför momspliktiga.
– Sätter samfällighetsföreningen till exempel över pengar till en underhållsfond, men inte har något underhållsarbete i närtid, blir det en direkt merkostnad för medlemmarna, på grund av momsen. Om någon delägare då flyttar har den betalat moms för underhåll som ännu inte blivit utfört, säger Andreas Nilsson, också momsexpert och skatterådgivare på Tellus Tax.
Moms påverkar avgifterna
Det andra förhandsbeskedet handlade om en förening som förvaltar både vägar och vägbroar. Samfällighetsföreningen, som planerade att rusta upp en av vägbroarna, hade en del olika alternativ för hur de skulle finansiera brorenoveringen. Där gjorde skatterättsnämnden bedömningen att finansieringen inte spelade någon roll.
– Det spelar alltså ingen roll hur man väljer att finansiera renoveringen. Säg att föreningen tar ett lån som sedan finansieras genom uttaxering mot medlemmarna. Vill man då uttaxera 100.000 kronor för att täcka lånekostnader, måste man ta ut 125.000 mot medlemmen eftersom uttaxeringen är momsbelagd, säger Britta och fortsätter:
– Men de där 25.000 kronorna extra är ju pengar som föreningen bara skickar vidare direkt till Skatteverket.
Föreningens lånekostnader: 100.000 kronor (Ränta och amortering).
Uttaxerat på medlemmarna för att täcka lånekostnaderna: 125.000 kronor, varav 25.000 kronor avser moms.
Föreningen betalar sedan ränta och amortering på 100.000 kronor till långivaren. Kvar på kontot ligger de 25.000 kronor som är avsedda för moms, som skickas direkt till Skatteverket.
Är det mer fördelaktigt att till exempel flytta över föreningens lån till medlemmarna?
– Tittar man på det rent ekonomiskt, ur ett momsperspektiv, så är det bättre att medlemmarna tar lånet fördelat enligt andelstal. Då blir det den enskilde som dock måste se över sin möjlighet till lån. Det kan ju bli problematiskt för vissa. Det kan också bli väldigt svårt om det är en stor förening, det finns flera faktorer att ta hänsyn till. Men rent teoretiskt så är det en potentiell lösning.
Beslutet överklagat
Båda föreningarna har överklagat förhandsbeskedet till Högsta förvaltningsdomstolen som överprövar förhandsbesked som sista instans.. Innan dess finns ingen vägledande praxis. Det återstår alltså att se vad det slutgiltiga beskedet faktiskt blir.
Läs även: Moms på bidrag – experterna reder ut vad som gäller.
Styrelsearvoden och löner
Lånekostnader som ränta och amortering.
Avsättningar till underhållsfond (förutsatt att pengarna i fonden kommer från uttaxering)