Moms på bidrag är en fråga många styrelsemedlemmar undrar över. Samtidigt finns det fortfarande många andra frågetecken kring vad som gäller när det kommer till momsskyldigheten. Christina Grape och Lena Josefsson på PwC reder ut några av dem – och berättar var som gäller för moms på bidrag.
Momsregistrering från 1 januari 2023
Efter Skatteverkets ställningstagande från den 15 februari 2022 om samfällighetsföreningar och dess skyldighet att vara momsregistrerade och ta ut moms aktualiserar en rad olika frågor.
Här kan du läsa samfälligheternas momsguide – där går vi igenom steg för steg hur du momsdeklarerar i skatteverkets portal.
Skatteverket har därefter inte lämnat några närmare anvisningar eller rekommendationer om tidpunkten för momsregistrering. Myndigheten hänvisar bara till att registrering ska ske från den tidpunkt föreningen anses bedriva ekonomisk verksamhet. Det innebär, enligt vår bedömning, att en samfällighetsförening som tar ut en ersättning för förvaltningen bör vara momsregistrerad åtminstone från 1 januari 2023.
Omsättningsgräns för krav på registrering
Mindre verksamheter, där omsättningen inte överstiger 80 000 kronor per år, är som utgångspunkt momsbefriade och ska därför inte momsregistreras. En liten verksamhet har dock möjlighet att frivilligt begära att bli momsregistrerad trots den låga omsättningen.
Beräkning av moms i samband med registreringen
Om den ersättning föreningen fastställt för medlemmarna under ett år överstiger 80 000 kronor bör en momsregistrering initieras för 2023. Hur ska man då göra om föreningens debiteringslängd beslutades redan 2022 och avser 2022/2023? Kan moms läggas på “i efterhand”?
Vi menar att man kan välja att antingen momsregistrera verksamheten redan från början på verksamhetsåret, eller att registrera från 1 januari 2023. Om man väljer det första alternativet ska all ersättning som föreningen får under verksamhetsåret omfattas av moms, och tar man det andra alternativet så räknas moms på de ersättningar som kommer in till föreningen från och med 1 januari 2023.
När föreningen beräknar moms på ersättningar som inte innehållit någon momsdebitering vid uttaxeringen, kan man antingen tilläggsdebitera medlemmarna med 25 % moms eller utgå från att det redan fanns moms i det belopp som medlemmarna betalat. I det andra alternativet görs en baklängesräkning som innebär att 20 % av den totala summan från medlemmarna är moms. Effekten blir att föreningens intäkter minskar med de 20 % som utgör moms.
Att läsa: Moms i samfällighetsföreningar – vad händer nu?
Vilka intäkter ska momsbeskattas?
Utgångspunkten är att samtliga intäkter i en förening kan omfattas av moms. Men det finns några typer av intäkter som inte beskattas, och det finns också oklarheter kring beskattning av vissa intäkter.
För att beskattning ska bli aktuellt brukar man säga att det ska finnas en prestation och en motprestation mellan två parter. Enkelt uttryckt betyder det att en part säljer en vara eller tjänst till en köpare, och att köparen erlägger betalning för varan eller tjänsten. Förutsatt att varan eller tjänsten är momspliktig ska ersättningen ingå i beskattningsunderlaget för moms. Nedan följer exempel på ersättningar som ska ingå i beskattningsunderlaget:
- Betalningar av medlemmen för föreningens förvaltning,
- Betalning för varor och tjänster som föreningen köper in och säljer vidare till medlem eller
- De uttaxerade beloppen enligt debiteringslängden.
- Tillkommande uttaxerade belopp för att täcka föreningens medelsbehov (ibland benämnda bidrag).
Skatteverket anser att även insatskapital från medlemmarna är en sådan ersättning som man beskattas med moms. Frågan är föremål för prövning, och hittills har Skatterättsnämnden anslutit sig till Skatteverkets linje. Men vi avvaktar med ytterligare kommentar till dess att Högsta förvaltningsdomstolen sagt sitt.
Moms på bidrag: Bidrag momsbeskattas vanligtvis inte
Om föreningen däremot tar emot ett statligt eller kommunalt bidrag för att utföra en åtgärd ska detta bidrag vanligtvis inte ingå i beskattningsunderlaget för moms. Det beror på att bidraget inte anses utgöra en omsättning, eftersom staten/kommunen inte får någon motprestation i utbyte mot det erlagda bidraget. Vi kan illustrera det med ett exempel ur verkligheten:
Momsexempel:
En liten vägsamfällighetsförening har ett normalt år en omsättning på under 80.000 kronor kommer under året anlägga en ny allé och har sökt bidrag från kommunen för detta. Bidraget uppgår till cirka 200.000 kronor. Intäkterna i föreningen överstiger alltså gränsen på 80.000 kronor, och frågan är om man måste momsregistrera sig på grund av bidraget?
Principiellt gäller att om de momspliktiga intäkterna under ett år överstiger 80 000 kronor, så ska föreningen momsregistreras. Men i det här fallet utgjordes en stor del av intäkterna av bidraget för allén. Kommunen som bidragsgivare får inte någon motprestation för det lämnade bidraget varför bidraget inte ses som en omsättning och ska inte beskattas med moms. Så i det här fallet betyder det att föreningen inte behöver momsregistrera sig.
Att läsa: Vintervägsunderhåll: Viktigt att tänka på
Pågående ärenden i domstol
Frågan om samfällighetsföreningars skattskyldighet till moms är av fortsatt stort intresse och nyligen har Skatterättsnämnden publicerat tre förhandsbesked i frågan. Förhandsbeskeden går dock på Skatteverkets linje att föreningen är momspliktig. Det är i dagsläget inte klart om någon part avser att överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen.