Mark- och miljödomstolen har upphävt Marks kommuns beslut om en detaljplan för tio villor efter överklaganden från bland annat två samfällighetsföreningar och flera delägare. Förutom att bygget kräver omfattande ingrepp i området och fällning av över hundra träd – så är rättsläget oklart, menar en av föreningarnas ordförande.
Domstolen bedömer att kommunen inte följt plan- och bygglagens krav i planprocessen. Nu har kommunen nu lagt fram ett nytt planförslag – som Ekelunds samfällighetsförening återigen avser att överklaga.
– Det handlar om ett delägt grönområde som har detaljplanelagts. Det är själva kärnan. Det är komplicerat eftersom det finns både en markägare och delägare i samma område. Det vi måste få klarhet i är vem som faktiskt har rätt att förfoga över marken och vad kommunen har rätt att göra, säger Hans Gunnarsson, ordförande i Ekelunds samfällighetsförening.
Domstolen konstaterade att kommunens beslut inte har tillkommit i enlighet med plan- och bygglagens krav. Beslutet kan därför inte gälla. Det var i november 2024 som bygg- och miljönämnden i Marks kommun antog en detaljplan för tio nya villor. Men efter att beslutet överklagats av delägarna och två samfällighetsföreningar fattade nämnden ett nytt beslut i december samma år. Det senare beslutet var i praktiken samma sak, men byggde på en reviderad planbeskrivning.
Kommunen angav sedan att decemberbeslutet ersatte det tidigare beslutet, men något formellt upphävande av novemberbeslutet skedde inte. När frågan prövades i Mark- och mijödomstolen uppgav kommunen att det senare beslutet skulle ses som ett nytt och självständigt antagandebeslut. Detta fick betydelse i domstolens bedömning. Ett nytt antagandebeslut kräver att hela den lagstadgade planprocessen genomförs, med bland annat samråd och granskning.
Ingen dialog med kommunen
Hans Gunnarsson, ordförande i Ekelunds Samfällighetsförening, berättar att föreningen inte har någon dialog med kommunen. För att få tag på information eller nya beslut i ärendet behöver han kolla i kommunens protokoll eller på deras hemsida.
– Kommunen hävdar att de haft dialog, men jag skulle säga att det enbart rör den formella, lagstadgade delen av detaljplansprocessen. Våra synpunkter har tagits in, ja, men i praktiken har de i väldigt få fall beaktats. Ofta har man bara noterat dem. Det är ingen verklig dialog, säger Hans och fortsätter:
– All information har vi själva fått leta upp via kommunens hemsida. Dagordningar, protokoll, anslag. Det enda formella beskedet har varit att beslutet satts upp på kommunens anslagstavla.
Hur har ni finansierat processen?
– När vi gick in i den här fasen för ungefär ett år sedan kände vi oss tvingade att anlita ett juridiskt ombud. Initialt hade vi medel för att starta arbetet, men vi insåg ganska snabbt att vi inte hade ekonomi för att driva det hela vägen. Därför behövde vi ta in mer pengar i samband med årsmötet.
– Att anlita juridiskt ombud innebär också kostnader, vilket i sig blir en belastning för föreningen.
Planprocessen uppfyllde inte lagens krav
Mark- och miljödomstolen bedömer att det senare beslutet inte har föregåtts av den planprocess som krävs enligt plan- och bygglagen. En detaljplan måste behandlas genom en tydligt reglerad process där berörda ges möjlighet att ta del av förslaget och lämna synpunkter innan beslut fattas.
Eftersom den processen inte genomfördes på nytt inför decemberbeslutet anser domstolen att beslutet har sådana brister att det ska upphävas.
– Detaljplanen har inte genomgått föreskriven planprocess, skriver domstolen i sina domskäl.
Samfälligheternas invändningar prövades inte i sak
Flera parter, däribland samfällighetsföreningar, fastighetsägare och Naturskyddsföreningen, hade lämnat in överklaganden med olika invändningar mot detaljplanen. Invändningarna rörde bland annat markanvändning och behovet av ytterligare utredningar. Eftersom domstolen upphävde beslutet på formella grunder prövades dock inga av invändningarna i sak.
Kommunen har nu skickat in ett nytt förslag – som även det kommer överklagas från föreningens håll.
Vad är det konkret ni vill uppnå?
– I grunden handlar det om att stoppa exploateringen. Det rör sig om tio tomter, varav sex ligger i ett område med ekar. Det förändrar områdets karaktär i grunden. För att genomföra planen krävs omfattande ingrepp, både på enskilda fastigheter och på gemensamhetsanläggningen. Uppemot 180 ekar i olika storlekar kommer behöva tas bort för att genomföra bygget.
Hur har processen påverkat styrelsearbetet?
– Väldigt mycket. Förra året hade vi runt tio styrelsemöten, två till tre timmar långa. Inför årsmötet lade vi också ner mycket arbete på att säkerställa att allt var juridiskt korrekt kring beslutsordning och formalia. Tidigare hade vi inte behövt vara lika noggranna, men i det här läget var det nödvändigt.
