Den här artikeln är låst.
Ett kommunalt borgensåtagande är när kommunen går in som säkerhet för ett lån som samfällighetsföreningen vill ta.
Ett borgensåtagande utgör en typ av garanti som ger mottagaren en rad ekonomiska fördelar. Det kan innefatta allt från reducerade räntekostnader och minskade krav på säkerhet till möjligheten att få ett lån när privat finansiering inte är möjlig.
Det kan exempelvis uppstå om ett projekt blir dyrare än väntat, och tidigare tagna lån inte täcker ökade kostnader kopplade till projektet. Den ursprungliga långivaren vill inte heller utöka lånet, vilket orsakar att föreningen hamnar i en situation där de inte kan låna mer pengar – men måste få in medel att slutföra arbetet.
Från kommunens sida kan exempelvis åtgärder som gynnar miljön eller ökar inflyttningen till en viss del av kommunen vara argument för att ge en samfällighetsförening kommunal borgen.
– Generellt sett får en kommun själv ha hand om angelägenheter av allmänt intresse inom kommunen. Det kan till exempel vara en samfälld väg som många boende i kommunen använder. Man kan säga att det då ligger inom den kommunala kompetensen att kommunen hjälper en vägsamfällighet med en borgen vid behov, säger Lars Olsson, som arbetar med statsstödsfrågor på Upphandlingsmyndigheten.
Genom att utfärda en lånegaranti åtar sig borgensmannen, i det här fallet kommunen, ansvaret för att långivaren får sitt lån återbetalt oavsett vad som händer med samfällighetsföreningen. En anledning till att kommuner hjälper samfälligheter är ofta att det rör sig om anläggningar av allmänt intresse, eller att anläggningen betjänar kommunen i stort på ett eller annat sätt.
Samfällighetsföreningar kan ansöka om kommunal borgen för en rad olika åtgärder. Avloppssystem, fiberdragning, nya vägar och renovering av grönområden är några exempel. Men vad kommunen faktiskt går i borgen för avgör den själv, och det kan variera från kommun till kommun.
Bättre finansiella förutsättningar
En viktig faktor är att de finansiella villkoren blir mer förmånliga för låntagaren med en kommunal borgen. Det gynnar alltså samfällighetsföreningen rent ekonomiskt. Kreditgivare känner sig säkra, och kan erbjuda en lägre ränta än om föreningen hade ansökt om lånet utan kommunal borgen. Lån som i vissa fall inte ens hade varit möjliga utan kommunal borgen.
– Det kan vara skälet till att kommunen ställer upp, att det innebär en ekonomisk fördel för kommunen som kanske inte kan ta över ansvaret för vägen men ändå bedömer att den allmänt sett fyller en viktig funktion, och en fördel för den som tar emot borgensåtagandet.
Förutsättningarna ser dock annorlunda ut om er samfällighetsförening bedriver näringsverksamhet. Både kommunallagen och statsstödsreglerna har tydliga förbud mot att gynna enskilda näringsidkare. Om föreningen bedriver näringsverksamhet, exempelvis genom att sälja överskottsenergi eller hyra ut parkeringsplatser, kan en borgen vara otillåten enligt såväl kommunallagen som statsstödsreglerna.
– Generellt kan man säga att det finns några kriterier för statsstöd, varav ett är det så kallade företagskriteriet, som i korthet innebär att om någon säljer eller tillhandahåller något på en marknad, är det ekonomisk verksamhet oavsett om verksamheten bedrivs i bolagsform, som ideell förening eller i annan form.
Samfällighetens verksamhet spelar roll
Om föreningens ideella vägverksamhet och näringsverksamhet går att hålla isär på ett tydligt sätt, är det fortfarande möjligt för kommunen att bidra med en borgen för vägverksamheten, givet att borgensåtagandet inte påverkar näringsverksamheten. Det är därför de marknadsmässiga bedömningarna är viktiga, så att kommunen inte påverkar marknaden på något sätt.
Det finns emellertid undantag från statsstödsreglerna, till exempel om värdet av borgensåtagandet understiger cirka 3 Mkr. Denna undre gräns kallas för de minimis.
– Därutöver medger statsstödsreglerna även undantag för vägar som är tillgängliga för alla och som inte finansieras med vägavgifter. Dessa betraktas som allmän infrastruktur som inte omfattas av reglerna för statligt stöd. Finansiering av allmän infrastruktur kan dock omfattas av statsstödsreglerna om den utformas särskilt för att gynna en eller flera specifika användare.
Göteborgs stad restriktiva med kommunala borgen
Christina Broad, Göteborgs Stad, berättar att ideella föreningar kan få hjälp med kommunal borgen under vissa förutsättningar. Framför allt behöver föreningen förhålla sig till “Handelsbalken kapitel 10”.
– Det finns flera olika lagar som en kommun måste förhålla sig till när det gäller att utfärda en kommunal borgen. Kommunallagen 2 kap reglerar vilka angelägenheter en kommun får ha hand om. Härav framgår bland annat att en kommun inte får ge borgen till en privat aktör.
Hennes kollega Marie Petersson understryker dock att kommunen överlag är försiktig med borgenåtaganden. Kommunen, som är en av de kommuner med flest samfällighetsföreningar i Sverige, står för närvarande inte som borgensman för någon samfällighetsförening, trots det stora antalet föreningar.
– Stadens totala borgensåtagande ska vara begränsat, och vi gör en riskbedömning vid beredning av samtliga externa borgensärenden. Vi tillämpar extern borgen restriktivt, och får endast ske om det kan vara av allmänt intresse.
Hur går processen till när en kommun beslutar att gå i borgen för ett lån?
– För Göteborgs Stad gäller att Kommunfullmäktige fattar beslutet med undantag för den delegation som Idrott- och Föreningsnämnden har avseende ideella organisationer.
Följer det med några krav eller motprestationskrav när man får kommunal borgen?
– Om möjligt ska säkerhet krävas för lån med kommunal borgen. Det ska finnas ett officiellt styrelsebeslut om borgensansökan till kommunen.
Kan det bli problem om samfälligheten exempelvis säljer energi till medlemmarna, eller hyr ut p-platser till några externa hyresgäster, dvs bedriver ekonomisk verksamhet som genererar vinst?
– Samfälligheter har normalt sett ett ekonomiskt intresse genom sin verksamhet och är inte en ideell organisation. Därmed kan en samfällighet som ovan inte komma ifråga för en kommunal borgen avslutar Christina Broad.