I en färsk undersökning svarar 30 procent av tillfrågade fastighetsägare att de lägger sin tillit hos kommunen vid avbrott i dricksvattenförsörjningen. Samtidigt svarar 24 procent att de tar hjälp av delägare till anläggningen, medan 13 procent vänder sig direkt till samfällighetsföreningen.
Rapporten “Beredskapen hos fastighetsägare med egen dricksvattenförsörjning” har undersökt hur pass förberedda fastighetsägare med egen brunn är vid till exempel avbrott. Man har bland annat frågat fastighetsägare om kunskapen kring den egna dricksvattenanläggningen, om hur ofta de tar vattenprov samt om, och hur, de har förberett sig om något skulle inträffa. Man har även undersökt vart fastighetsägare vänder sig för hjälp vid avbrott i dricksvattenförsörjningen.
Undersökningen visar att de flesta anser att de själva, det vill säga användarna av brunnen, ansvarar för att vattnet räcker och är säkert att dricka. Samtidigt anser 30 procent att ansvaret ligger på kommunen.
Många förlitar sig på kommun – men även samfälligheten
Vid avbrott i den egna dricksvattenförsörjningen skulle flest fastighetsägare, 43 procent, vända sig till kommunen för att få tag på dricksvatten. 24 procent säger att de skulle ta hjälp av de som delar på dricksvattenanläggningen. 13 procent uppger att de skulle vända sig direkt till samfällighetsföreningen.
När det kommer till ansvar för att vattnet räcker till, och är säkert att dricka, är det få som anser att ansvaret vilar på samfällighetsföreningen, ungefär 5-6 procent. Det ska dock tilläggas att alla tillfrågade inte var delägare i en samfällighetsförening.
Stora skillnader mellan åldersgrupper
Fastighetsägare i åldersspannet 18-34 år vänder sig i högre utsträckning sig till grannar, familj, samfälligheten eller myndigheter för att få tag på dricksvatten om den egna anläggningen slutar fungera, visar rapporten. Fastighetsägare i åldersspannet 50-84 svarar att de skulle försöka lösa det själv.
Rapporten visar också att hushåll med barn i högre utsträckning skulle vända sig till samfällighetsföreningen och grannar, jämfört med de som bor i hushåll utan barn.
– Det finns en styrka i att gå samman, av både sociala, praktiska och ekonomiska skäl. Vid en kris behöver man samarbeta och tillsammans kan man bygga upp en bredare beredskap, så vi ser positivt på alla initiativ som tas, säger Anna Forsberg, handläggare dricksvatten på Livsmedelsverket.
Om undersökningen
Livsmedelsverket har under 2025 startat en informationssatsning för fastighetsägare med egen brunn eller annan egen dricksvattenförsörjning. Syftet är att stärka beredskapen för störningar av olika slag så att de, oavsett läge, har tillgång till tillräckligt och säkert dricksvatten.
– Det är jättebra att många redan har en reservplan som extra fyllda vattendunkar eller tillgång till stormkök eller liknande för att kunna koka vatten även vid strömavbrott. Men kunskapen och beredskapen för fler olika risker behöver öka. Ett första steg kan vara att besöka Livsmedelsverkets webbplats för att få mer information, säger Anna Forsberg.
Som underlag till satsningen har Livsmedelsverket låtit göra en nollmätning av fastighetsägarnas medvetenhet om sitt eget ansvar, kunskap om vad de kan göra samt deras drivkrafter till att agera när det gäller den egna dricksvattenförsörjningen. Undersökningen genomfördes under 19 juni och 3 juli 2025 av företaget Origo Group på uppdrag av Livsmedelverket.
Målgruppen för undersökningen är personer i Sverige, 18-84 år, som äger en fastighet med egen dricksvattenanläggning. Totalt 1 035 svar samlades in under perioden 19 juni till 3 juli 2025.
