Föreningens lån 6,5 Mkr dyrare – på grund av moms 

Redan vid 2003 fick samfälligheten påtryckningar från kommunen om kommunalt vatten- och avlopp. Det var en direkt följd av att EU växlade upp arbetet med att förbättra landsbygden, där just VA-system var en stor del av arbetet. Några år senare var kommunalt VA en verklighet. En investering som samfälligheten finansierade genom ett stort lån från en lokal bank. 6,5 mil rör och ledningar grävdes ned i marken tillsammans med ett par tryckstegringsstationer.

Samfälligheten, som grundades med syftet att förvalta den nya VA-anläggningen, tog ett lån på 25 Mkr, varav 5 Mkr var momskostnader. Efter en del diskussioner kom delägarna fram till att det var bättre med en samfällighet än en ekonomisk förening, trots att man inte fick lyfta momsen. 

– Det landade i en samfällighetsförening eftersom fastigheterna sitter fast i samfälligheten. Det var med öppna ögon vi gick in i projektet med vetskapen om att vi inte skulle kunna lyfta momsen på investering, men samtidigt med insynen om att det inte kommer bli några momsrelaterade kostnader framöver ändå, säger Mathias Ryngefors, boende i samband med anslutningen till kommunalt VA och kassör i samfälligheten sedan sju år tillbaka i tiden.

Dubbel momssmäll på grund av finansieringen

Flera faktorer låg bakom beslutet att låna pengar för att finansiera projektet. Främst handlade det om delägarnas ekonomi. Alla hade inte möjlighet att göra en sådan stor investering med egna pengar, motsvarande 150.000 kronor mer delägare. Utöver det har varje delägare dessutom lagt runt 60.000 kronor på att dra in VA från tomtgräns till huset. 

– Hade vi gjort det på något annat sätt så hade det nog aldrig blivit av, det hade varit för få som hakat på, säger Thomas Kvist, ordförande i föreningen. 

Men nu ser slutnotan ut att bli ännu högre för föreningen. Till följd av Skatteverkets ställningstagande om momsredovisning kommer föreningens lån att bli betydligt dyrare. 

– Sen kommer den här briljanta idén från skatteverket. Vi investerade runt 25 Mkr i det här, och betalade alltså 5 Mkr i moms vid tillfället. Vi kommer att betala runt 60 procent i moms på investeringen bara på grund av det här, och då har vi inte ens räknat med momsen på ränta, säger Mathias Ryngefors. 

MOMSGUIDE I PRAKTIKEN

Här kan du läsa samfälligheternas momsguide – där går vi igenom steg för steg hur du momsdeklarerar i skatteverkets portal.

Klicka här för att komma till momsguiden

Totalt rör det sig om ytterligare 6,25 Mkr i momskostnader, utöver de 5 Mkr föreningen redan har betalat. På det tillkommer moms på räntan, vilket gör att notan kommer att stiga några miljoner kronor till. 

– Jag tror inte Skatteverket har analyserat det här beslutet på djupet. De säger att det jämnar ut sig på sikt, men det gör det inte om man tagit en stor investering som många föreningar har gjort. De har inte gjort sitt jobb ordentligt, man har inte tittat på hur det påverkar föreningarna i praktiken, säger Thomas Kvist. 

Läs även: Nu får samfällighetsföreningen elstöd – det här gäller

Moms på lån – Drabbar landsbygden hårdare

Samtidigt lyfter han fram att samfällighetsföreningar på landsbygden drabbas hårdare än föreningar som ligger närmare storstäder, där kommunen ofta tar en större roll i utbyggnad av infrastruktur och liknande. 

– Ställen där det bor personer som gemensamt vill höja sitt bostadsområde. Där det finns eldsjälar som faktiskt driver projekt som detta. Det är dessa som nu åker på en dubbel momssmäll. 

Han berättar att föreningen inte har momsregistrerat sig än, i väntan på Högsta förvaltningsdomstolens domslut. Han menar att Skatteverket borde vara mer tillmötesgående, och göra bedömningar för varje enskilt fall. Att dra alla över en kam blir inte rättvist. 

– Det borde finnas en övergångsperiod. Att man låter föreningar backa tillbaka i tiden tills man genomförde sin investering. Föreningar som registrerades 2018 och framåt har ju möjlighet att lyfta momsen, så där är det egentligen inte några konstigheter. Men för oss andra blir det annorlunda, säger Thomas Kvist.