spot_img
Annonsspot_img

Kvinnors representation i styrelserna låg – lång väg kvar till jämställdhet

Färsk statistik från Lantmäteriet visar att styrelser till stor del fortfarande består av män. Enligt statistiken är sju av tio ledamöter män, samtidigt som antalet ordförande är åtta av tio. 

Bolagsstyrelser, politiska sammansättningar och idrottsföreningar har länge jobbat för att tillsätta kvinnliga styrelseledamöter i styrelsen. Flera perspektiv och erfarenheter i styrelsen har visat ge en positiv effekt på verksamheten. Men för samfällighetsföreningar är frågan en stående utmaning. En verklighet som troligtvis är sprunget ur historisk kontext, menar Christina Alnevall, Senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten. 

– Det finns ingen forskning på just samfällighetsföreningar, men ser man forskning inom exempelvis bolagsstyrelser finns det en syn på att styrelsen är en manlig sfär, och bara det gör att kvinnor väljer att inte delta. 

En utmaning är att vissa delar av styrelsearbete också har en manlig prägel, berättar hon. Asfaltering av vägar, stambyten och renovering av garage. Områden som historiskt har dominerats av män. 

Christina Alnevall, Senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten. FOTO: Jämställdhetsmyndigheten

– Vi är inte födda med olika intressen, men vi är socialiserade i olika sfärer. Vi har olika intressen, vilket gör att vi har olika perspektiv och erfarenheter och det är något som är bra för en styrelse. Det leder exempelvis till bättre beslutstagning och att alla frågor får samma prioritet, säger hon och fortsätter:

– I politiken pratar vi om att politiken bör avspegla samhället, och det är egentligen likadant i en samfällighetsförening. Styrelsen ska på något sätt spegla de som bor i föreningen, och det är inte bara 50-åriga män som bor i en samfällighetsförening. 

Hon berättar att det inte bara handlar om rekryteringsarbetet, utan också om förutsättningar. I många hem har kvinnor ett större ansvar för både hemmet och omsorg av barn och närstående. Man kanske måste anpassa styrelseuppdraget så det passar kvinnors vardag bättre, menar Christina.  

– Som kvinna i föreningen kanske man gör bedömningen att man inte har tid för att engagera sig i styrelsen. 

Att lyfta fram förebilder, förtydliga arbetsuppgifter och lösningar för att kunna ta med barn till styrelsemötet. Christina nämner ett par åtgärder som kan gynna könsfördelningen i styrelsen. Man får hitta sin egen väg framåt, menar hon, och betonar att valberedningen också har ett stort ansvar.  

– En bra början är att fråga kvinnor i föreningen vad de behöver för att kunna engagera sig, och sedan hitta de lösningar som krävs. Man kan också ha det som en stående punkt på agendan. 

– Valberedningen väljer ofta de som redan sitter i styrelsen, och jag kan förstå att det finns en logik där. Men om man synliggör, och även lyfter det positiva med flera perspektiv och erfarenheter i styrelsen, så tror jag att det går att göra något åt det. Försök bygga upp det som något positivt. 

6 KOMMENTARER

  1. Vi är 5 ordinarie och två suppleanter
    Förra året var det sex kvinnor oc en man ålder mellan 30 till 70.
    I år är vi fem ordinarie 32 män och. 3 kvinnor
    Samt två kvinnor som suppleanter. Vi jobbar i ihop alla är med på mötena och det r inte ofta det hänt att vi behöver rösta. En utmärkt styrelse

  2. I vår samfällighetsförening består styrelsen av en man och 4 kvinnor. Ordförande är kvinna!

  3. Vi är 3 män och 1 kvinna i styrelsen.
    Det är dock ett stort problem att rekrytera styrelseledamöter, inget intresse finns bland medlemmarna även då vi höjt arvodet.
    Just nu försöker vi skapa fler gemensamma aktiviteter för att öka allmänt engagemang och på det sättet kanske kunna locka fler att intrssera sig för styrelsearbetet.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här