Medlemmar som har skyddade personuppgifter behöver hanteras delikat. Minsta felsteg kan få ödesdigra konsekvenser för den enskilde medlemmen.
Orsaken till att en medlem har skyddad identitet kan variera. Det kan handla om ett kontaktförbud som inte ger tillräckligt skydd, att medlemmen ingår i ett personsäkerhetsprogram eller att medlemmen har vittnat i ett allvarligt brottmål.
– De vanligaste orsakerna till att man har skyddade personuppgifter är våld i nära relationer, hedersvåld, arbetsrelaterat till exempel polis och åklagare. Även journalister och avhoppare kan också få skyddade personuppgifter, säger Lena Felding, sektionschef på Skatteverket.
Röjer man en skyddad uppgift, medvetet eller av misstag, kan det leda till att fel individer hittar personen i fråga.
– För att inte hotaktören ska sätta sitt hot i verket, kan personen med skyddade personuppgifter behöva flytta igen, med allt vad det innebär av kostnader och så vidare.
Oavsett anledning är det viktigt för styrelsen att vara noggrann med att varken sprida personuppgifter eller till exempel dela bilder från städdagar där individen med skyddad identitet syns. För att upprätthålla ett skydd för medlemmen i fråga är det viktigt att vara försiktig med sociala medier och till exempel offentliga medlemslistor, berättar Lena.
– Har en medlem skyddade personuppgifter är det inte lämpligt att publicera uppgifter om personen som kan göra att adressen röjs. Här är det också viktigt att personen i fråga pratar med styrelsen om vad de har för rutiner, säger hon och fortsätter:
– Kanske att man bara skriver förnamn eller liknande. Är någon intresserad får man i så fall höra av sig till styrelsen, som i sin tur kan fråga personen om det är ok att lämna ut uppgifter.
Oavsett vilken grad av sekretess medlemmen omfattas av är det viktigt att tänka en extra gång innan man lägger ut en bild från städdagen på föreningens facebooksida.
– Det viktigaste är dock att inte publicera något som kan röja en person med skyddade personuppgifter – då det kan ge förödande konsekvenser.
Faktaruta:
Det finns tre typer av skyddade personuppgifter. Den första är skyddad folkbokföring.
Sekretessmarkering är den lägre graden av skyddade personuppgifter, och innebär en administrativ åtgärd som försvårar åtkomsten till en persons uppgifter i folkbokföringsregistret. Markeringen fungerar som en varningssignal för myndigheter att en prövning måste göras innan de lämnar ut några uppgifter.
Det innebär dock inte absolut sekretess, utan snarare ett skydd som kan liknas vid att uppgifterna hemligstämplas. Till sist finns fingerade personuppgifter, vilket innebär att en person får ett nytt namn och personnummer.
Det finns mycket information på skatteverkets hemsida att ta del av. Man kan även delta i ett webbseminarium som Skatteverket håller. Det går även att ringa direkt till Skatteverket och be att få prata med någon som handlägger skyddade personuppgifter.
