Fråga:
Enligt stadgarna ska motionerna till ordinarie föreningsstämma vara styrelsen tillhanda senast den 15 mars. En motion kom in den 20 mars. Får vi ta med den på stämman?
Du behöver vara medlem för att läsa den här artikeln
För att läsa artikeln behöver du ett medlemskap hos oss. Är du redan medlem klicka här för att logga in.
Teckna medlemskap & få 1 biljett på köpet
- 1 st biljett till Samfällighetsdagen 2024
- Full tillgång till all vår rådgivande journalistik på nätet
- 6 nummer av tidningen Samfälligheterna
- E-tidning
- Nyhetsbrevet
- Fördjupningsbrevet
- Rådgivning
- Rabatterat biljettpris till Samfällighetsdagen
- Utbildningsportalen
1 495 kr / år
(Betalas årsvis)
Välj och gå vidareBli medlem utan biljett
1 495 kr / år exkl. moms
(Betalas årsvis)
Välj och gå vidareSvar:
Ja, det är inget som hindrar, om styrelsen ändå har hunnit ta ställning till motionen. Styrelsen kan ju ta upp precis vad som helst på stämman, under förutsättning att ärendet finns med i kallelsen. Men styrelsen behöver inte ta upp motionen. Styrelsen bör också beakta likhetsprincipen. Om någon annan motion har stoppats på grund av en liknande försening, ska man se till att det inte uppstår orättvisa, utan stoppa även denna.
Fråga:
Revisorssuppleanten i vår samfällighetsförening kräver att få ta del av räkenskaperna och styrelseprotokollen. Har han rätt till det?
Svar:
Nej, enligt min mening har han eller hon inte rätt till det. Så länge suppleanten inte har inträtt som ordinarie revisor på grund av förfall från den ordinaries sida, betraktas suppleanten som vilken medlem som helst i det här avseendet. Gentemot dem är styrelseprotokoll och löpande räkenskaper hemliga.
Fråga:
Vår samfällighetsförening förvaltar en lång väg. I ena änden är det stora villor, i mitten ligger två lantbruk och i slutet ligger några fritidshus. I våra stadgar står det att vi ska sträva efter att styrelsen ska vara så sammansatt att de tre grupperna representeras i styrelsen. Vad händer om vi inte lyckas få ihop en sådan styrelse?
Svar:
Det är ytterst olämpligt att ha formuleringar som ”sträva efter” eller ”bör” i stadgarna, liksom andra vaga begrepp som ”större belopp” eller ”längre tid”. Dessutom är det så att varje styrelseledamot ska verka för samtliga medlemmars bästa, och inte se till sina egna personliga intressen. Min uppfattning är att ni ska sätta ihop en bra styrelse, utan hänsyn till ledamotens grupptillhörighet. Men det är så klart inte fel om samtliga grupper blir representerade.
Fråga:
I våra stadgar står det så här:
”Den som underlåtit att i rätt tid fullgöra sin bidragsskyldighet får deltaga i förhandlingarna men ej utöva rösträtt innan han fullgjord vad han eftersatt.” En medlem hävdar nu på stämman att om han betalar sin uttaxering enligt debiteringslängden (400 kr) kontant till någon i styrelsen under stämman så får han rösträtt, trots att sista betalningsdag enligt debiteringslängden var för två månader sedan.
Svar:
Om man tolkar stadgebestämmelsen ordagrant, så skulle det gå bra, såvida det inte uttryckligen står i debiteringslängden eller stadgarna att betalning ska göras till ett visst bankkonto. Att ett konto enbart anges tolkar jag som en service till medlemmarna för att förenkla betalningen, och inte som något absolut krav.
Mycket bra tips!