Den här artikeln är låst.
De allra flesta samfällighetsföreningar förvaltar en gemensamhetsanläggning som inte är en egen fastighet, utan anläggningen tillhör delägarfastigheterna. En sådan samfällighetsförening anses inte bedriva näringsverksamhet, och därmed blir redovisningen lite speciell.
Uttaxeringen är egentligen ingen intäkt, utan pengar som föreningen tar in från delägarna för att täcka underskottet. Ett slags kapitaltillskott alltså. Men i många föreningar bokförs ändå uttaxeringarna som (momsfria) intäkter på ett 30-konto, trots att det egentligen inte är korrekt.
Detta gör man för att resultaträkningen inte enbart ska bestå av kostnader och för att resultatet inte alltid därmed ska vara en förlust. En medlem som inte är insatt i redovisning kan då tycka att ekonomin är urusel i föreningen. Det är den inte, eftersom föreningen gör en uttaxering och dessa pengar gör att ekonomin blir i balans.
Om uttaxeringen bokförs som en intäkt hamnar resultatet i balansräkning på ett nollresultat, vilket ser bra ut för medlemmar och andra som tittar på redovisningen. Självklart kan resultatet variera mellan åren, men på sikt ska det vara ett nollresultat.
Anläggningen
Anläggningen (gemensamhetsanläggningen) som samfällighetsföreningen förvaltar tillhör inte föreningen och ska därmed inte tas upp som tillgång i balansräkningen. Anläggningen tillhör medlemsfastigheterna.
På motsvarande sätt är det med lån som samfällighetsföreningen har tagit. Dessa ska inte bokföras som skulder i balansräkningen. Lånen kan ses som att de hör till delägarfastigheterna. Detta rimmar bra med att fordringsägarna har utmätningsrätt i delägarfastigheterna om samfällighetsföreningen inte betalar räntor och amorteringar.
I och med att anläggningen inte är någon tillgång ska inte heller avskrivningar bokföras i samfällighetsföreningens resultaträkning. Här skiljer det sig från hur det är i ett företag. Många kassörer som är vana vid företagsredovisning gör misstag här.
Periodiseringar
Inte heller andra periodiseringar än avskrivningar ska göras, exempelvis kundfordringar och leverantörsskulder. Inte heller uttaxeringen ska periodiseras; den hör inte till en viss tidsperiod, utan den är en momentan inbetalning det datum då den betalas, inte när debiteringslängden läggs fram på stämman.
Bokföringsskyldighet
Ideella föreningar som inte bedriver näringsverksamhet är normalt inte bokföringsskyldiga, och likadant är det med samfällighetsföreningar. Dock är föreningar som har tillgångar till ett marknadsvärde över 1,5 miljoner kronor bokföringsskyldiga. Detta kan, som jag beskrev ovan, sällan bli aktuellt i en samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning, helt enkelt därför att anläggningen inte tillhör föreningen.
De enda tillgångar som Bokföringsnämnden anser kan bokföras i föreningen är egendom som föreningen förvärvar för att sköta gemensamhetsanläggningen, exempelvis datorer, traktorer och redskap. Men jag anser att även dessa är, enligt min mening, delägarnas egendom och ska hållas utanför samfällighetsföreningens balansräkning. Likaså kassa och bankmedel.
Därmed kan en sådan samfällighetsförening aldrig bli bokföringsskyldig på grund av bestämmelserna om tillgångarnas värde. Bara om föreningen bedriver näringsverksamhet kan den vara bokföringsskyldig – och det fastslogs nyligen att den inte är det på grund av tillhandahållande av nyttigheter kollektivt åt medlemmarna.
Näringsverksamhet
Om föreningen däremot säljer något till medlemmarna eller till någon annan, kan det räknas som näringsverksamhet och då ska detta bokföras på samma sätt som i ett företag. Bokföringsnämnden anser att då blir hela verksamheten bokföringsskyldig. Det kan vara att föreningen tillhandahåller elektrisk ström, vatten eller något annat enligt individuell mätning. Eller att föreningen åtar sig att sköta ekonomin åt en annan samfärllighetsförening.
Hur den löpande bokföringen ska avslutas vid årsskiftet Vid räkenskapsårets slut görs ett avslut av räkenskaperna. I en bokföringsskyldig samfällighetsförening (ovanligt) görs detta genom ett årsbokslut (förenklat eller vanligt).
Annars kan man kalla sammanställningen för bokslut, ekonomisk redogörelse eller årssammanställning. Jag föredrar årssammanställning. Undvik årsbokslut eller årsredovisning, för då måste du till punkt och pricka följa lagens bestämmelser om dessa. Undvik att ha sådana bestämmelser i stadgarna.
/ Björn Lundén
Hej,
Jag är med på att gemensamhetsanläggningen inte tillhör föreningen utan andelsägarna. Förstår hur man ska tänka avseende uppställningen och att det bara finns kostnader som sedan ska täckas av uttaxeringen. Men hur ska man hantera underhåll och fondavsättning? Vi har en förenklad årsredovisning med fondavsättningar och ianspråktagande av fonden för att hantera underhåll på gemensamhetsanläggningen. Vi försöker ha en uttaxering som ska täcka underhållsplanen vilket gör att vi vissa år uttaxerar mer än vad vi gör av med medans andra år utgifterna är högre än uttaxeringen och då balanserar vi det med fonden.
Vore toppen om ni kan ta upp hur man ska jobba med underhållsfonden.