Om en samfällighetsförening faktiskt är bokföringsskyldig, och därmed måste följa bokföringslagen, kokas ofta ner till en faktor. Om föreningens banktillgångar, läs pengar på bankkontot, överstiger gränsbeloppet.
Du behöver vara medlem för att läsa den här artikeln
För att läsa artikeln behöver du ett medlemskap hos oss. Är du redan medlem klicka här för att logga in.
Prova Samfälligheterna gratis hela november – och få 20% rabatt på medlemskapet första året
- Gratis läsning hela november
- 20 % rabatt på första årets medlemskap
- Full tillgång till all vår rådgivande journalistik
- 6 nummer av tidningen Samfälligheterna
- E-tidning
- Nyhetsbrevet
- Fördjupningsbrevet
- Rådgivning
- Rabatterat biljettpris till Samfällighetsdagen
- Utbildningsportalen
0 kr
Under gratisperioden kan du när som helst säga upp medlemskapet. Den 1 december förnyas medlemskapet automatiskt med 20% rabatt, 1196 kr/år exkl. 6% moms, med 12 månaders bindningstid
Välj och gå vidareBokföringsnämnden, BFN, är en statlig myndighet som ansvarar för att vägleda bland annat föreningar i hur de ska sköta sin bokföring. Myndigheten ger stöd till tolkningen av regler i bland annat bokföringslagen och årsredovisningslagen. Bokföringslagen fastställer sedan kriterierna som avgör om en samfällighet är bokföringsskyldig eller inte.
– Generellt sett är det bankkontot som är den stora tillgången i föreningen. Det bestämmer om föreningen måste följa bokföringslagen eller inte, säger Anna Ersson, redovisningsexpert på Bokföringsnämnden.
För samfällighetsföreningar är det viktigt att tänka på att gemensamhetsanläggningarna inte bokförs som tillgångar i föreningen, eftersom de ägs av delägarna i samfälligheten. Det innebär att värdet av själva gemensamhetsanläggningen oftast inte räknas som tillgång i bokföringen.
Tillgångar brukar i många fall vara föreningens pengar på banken, eller exempelvis maskiner och verktyg som föreningen äger. Men framför allt brukar underhållsfonden vara tungan på vägen. Om den, tillsammans med övriga tillgångar, överstiger 1,5 miljoner kronor är samfälligheten bokföringsskyldig. Här råder det inga tvivel, menar Anna Ersson.
– Det finns inga undantag. Utan samfällighetsföreningen är en juridisk person, och det som den juridiska personen äger ska räknas med i tillgångarna. Eftersom pengarna ligger på föreningens konto, och föreningen är en juridisk person, ska föreningen följa bokföringslagen.
Vad innebär bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen?
Bokföringsskyldigheten omfattar all verksamhet i föreningen, och
innebär att föreningen ska:
– Upprätta en öppningsbalansräkning när bokföringsskyldigheten inträder eller när grunden för sådan skyldighet ändras.
– Bokföra alla affärshändelser löpande.
– Se till att det finns verifikationer för alla bokföringsposter.
– Se till att det finns systemdokumentation och behandlingshistorik, arkivera all räkenskapsinformation och sådan utrustning som behövs för att presentera räkenskapsinformationen
– Avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning, ett årsbokslut eller ett förenklat årsbokslut
Källa: Bokföringsnämnden
I praktiken innebär det ordentlig löpande bokföring som avslutas med ett årsbokslut. Alla transaktioner, inkomster, utgifter, tillgångar och skulder, ska bokföras löpande. Till varje bokföringspost ska det finnas en verifikation och att bokföringen ska arkiveras på under sju år.
– En vanlig fråga är om man får utföra den löpande bokföringen i Excel som bokföringsskyldig, och det korta svaret är nej.
Hur bokföringen ska avslutas beror på samfällighetens storlek, rent ekonomiskt. I praktiken styrs det alltså i mångt och mycket av hur stor föreningens uttaxering är.
Eftersom det inte finns något K-regelverk framtaget specifikt för samfällighetsföreningar blir det allt som oftast ett årsbokslut, om inte föreningen frivilligt väljer att upprätta årsredovisning, berättar Anna. I ett årsbokslut ska bland annat resultaträkning, balansräkning och upplysningar framgå. Något som i praktiken inte skiljer sig speciellt mycket från redovisning enligt K1-reglerna, men som fortfarande styrs av ett betydligt mer omfattande regelverk.
– Det kan vara lite svårare att ta till sig. Men till syvende sist är det inte så stor skillnad för just samfällighetsföreningar. Det som skiljer sig är mer eller mindre vad som gäller kring periodisering.
Om man ligger på gränsen för bokföringsskyldighet– vad gäller då?
– Kraven på bokföringsskyldighet inträder från det kalenderår vars ingång värdet av tillgångarna överstiger. Så går man över 1,5 Mkr i kassan 2024, blir föreningen skyldig att följa reglerna 2025. För att sedan slippa reglerna behöver föreningen ligga under gränsen i tre räkenskapsår på raken.
Vem har ansvaret för att bokföring sker enligt lag?
– Det är föreningens styrelse som har det övergripande ansvaret för bokföringen. Därutöver finns ett ansvar hos dem som i praktiken utför bokföringsarbetet. Även om föreningen tar hjälp med bokföringen av någon utomstående är det styrelsen som har ansvaret för att bokföringen sköts korrekt.
Varför kan en samfällighetsförening inte upprätta K1-redovisning?
– Det handlar om att vi (BFN) inte har tagit fram ett regelverk för K1 för samfällighetsföreningar. Därför blir det att upprätta ett årsbokslut.
Hej!
Vad jag förstår rekommenderar Björn Lunde’n i sin bok ”årssammanställning” för de som inte är bokföringsskyldiga.
”I ett årsbokslut ska bland annat resultaträkning, balansräkning och upplysningar framgå.”
Vad menas med ”upplysningar” ?
Intressant att Skatteverket och Bokföringsnämnden ännu inte har rett ut gett tydliga riktlinjer hur bokföring för samfällighetsföreningar ska ske. Det är ju uppenbart så att antalet samfällighetsföreningar som förvaltar mer eller mindre ekonomiskt omfattande anläggningar är stort.
Att själva anläggningen inte utgör föreningens egendom är uppenbart, men i såfall även inte heller underhållsfonden då dessa både ”egendommar” ska anses kopplade direkt till delägarna. Vad föreningen som juridisk person därmed äger är enbart driftskontot och ”gräsklipparen”. Men hur denna uppdelning ska bokföras är knappast något som lekmän kan förväntas klara av att sköta. Men knappast något som proffesionella ekonomer heller förstå sig på då detta är en avvikande ekonomisk hantering mot övriga juridiska personers hantering.
Vid en andelstalsändring är det av intresse att veta det tekniska nuvärdet av anläggningen + vad som finns på banken. Men går det inte att på ett ordnat vis bokföra anläggningsvärdet blir det svårt för föreningen att veta hur detta ska hanteras.
MMD beslutade i somras i ett mål där en samfällighetsförening tagit med byggnaden värd 52 miljoner kr som anläggningstillgång men det gillades inte av domstolen. Med avseende på det omfattande värdet har expertis anlitats för att sköta bokföringen men de har uppenbart gjort fel. Hur ska då den lilla vägföreningen göra rätt.
Finns många lager på denna lök // Redaktionen
Men att underhållsfonden skulle ingå i underlaget för bokföringsskyldighet låter fel, den är ju en balanspost för att låsa en del av bankmedel att inte kunna delas ut till medlemmarna!?
Just så. Underhållsfonden är ingen tillgångspost överhuvudtaget. Det är en restpost på passivsidan i balansräkningen. Det torde vara mer relevant att titta på hur stor kassa föreningen har, alltså handkassa, bankmedel m m . Ifall den tillsammans med ev övriga tillgångar överstiger 1,5 msek så skulle alltså föreningen vara bokföringsskyldig enligt BFN.