Styrelsearvode: Är ditt arvode högre eller lägre än snittet?

Styrelsearvodet kan variera kraftigt mellan olika samfällighetsföreningar. Faktorer som engagemang, framtida arbetsbörda och omfattningen av det löpande arbetet måste vägas in – samtidigt driver samtiden fram ett skifte i både engagemang och intresse. 

Det kan vara en känslig fråga, och många föreningar har än i dag en styrelse som inte får något arvode. Men trenden pekar bara åt ett håll, menar Markus Pålsson, chef för Verksamhetsinnovation och utveckling, på förvaltaren SBC. Sjunkande engagemang kombinerat med höga förväntningar från medlemmar påverkar nivåerna på styrelsearvodet.

– Vi har en generell förändring där hela föreningsvärlden förändras. Det är svårare att engagera personer i styrelsearbete, och vill man ha kompetenta ledamöter behöver man förändra sitt framtidstänk. Sitter man som ledamot ska man ha ersättning för sitt ansvar, säger han. 

Vill du hoppa direkt till statistiken? Skrolla ner till slutet av artikeln.

Bostadsrättsföreningar har ofta kommit en bit längre än samfällighetsföreningar. Men förflyttningen från eldsjälarna, som har sett till att föreningen flutit på de senaste 20 åren, till en mer samtida styrelse börjar synas även hos samfällighetsföreningar. 

– Det sitter fortfarande många eldsjälar kvar där ute och de kommer nog inte göra några större förändringar. Frågan är vad som händer när en ny styrelse roteras in? Diskussionen om styrelsearvode kommer då ofta upp. Det kostar att ta hand om saker, och när någon gör det åt medlemmarna, det behöver man inse. 

Dessutom spelar föreningens ekonomi in. I en samfällighet med låg omsättning blir ett styrelsearvode tydligare än i en förening med hög omsättning, oavsett om det speglar arbetsbördan och ansvarsbilden eller inte.

– Arvodet kan bli en ganska stor del av föreningens kostnader, eller i princip inte märkas alls. 

De klassiska hundåren i styrelsen, som varje medlem gör utan ersättning, är en förlegad strategi. Det har visserligen fungerat historiskt, men förutsättningarna är annorlunda idag jämfört med för 15 år sedan, menar Markus. Jobb, familj och andra intressen äter upp all tid – vilket gör att styrelsearbetet hamnar i kläm. 

– Man måste börja leta i andra ändan och hitta rätt kompetens, och kanske betala ett styrelsearvode för det. Alla är inte heller lämpliga som styrelseledamöter. Jag tror att någonstans hänger det här ihop med den förflyttning som vi har påbörjat, men inte kommit så långt i än, säger Markus och fortsätter: 

– Har ledamöterna lust att lägga all sin tid på samfälligheten, utan ersättning? Hur mycket tid har man som privatperson över för det här, i förhållande till förflyttningen vi sett de senaste årtionden? 

Det kan vara en känslig fråga. När frågan om styrelsearvode för samfällighetens styrelse lyfts på stämman är det inte ovanligt att det blir osakligt, berättar Markus. Det som faktiskt ligger till grund för styrelsearvodet. Här gäller det att vara tydlig mot medlemmarna. 

– Det blir alltid en känslofråga på stämman när vi pratar arvode. Därför är det viktigt att verkligen motivera varför det är en skälig förändring. Det kanske är redovisning av nedlagda timmar, ett större ansvar och arbetet man faktiskt gör. Argumentera ordentligt kring varför en höjning är nödvändig, helt enkelt, säger Markus Pålsson. 

Går man från att inte ha något arvode till att rösta igenom ett styrelsearvode kan även den lägsta summan låta som hög. När man vid årsstämman presenterar förslaget kan det därför vara bra att bryta ner summan så långt det går. Ett timarvode på 15 kronor är svårare att argumentera mot än en klumpsumma på 50 000 kronor. 

– Andelsägare kanske tycker att det låter som jättemycket pengar, men om man säger något i stil med att: ’vi har analyserat ansvarsområden och nedlagda timmar, det motsvarar den här timersättningen’, så blir det ofta ett ganska lågt arvode. Ingen blir rik på det här. 

Går det att använda någon måttstock för att bestämma styrelsearvode? 

– Grundfrågan är alltid vad ett skäligt arvode är. Många samfälligheter har ju inte ens ett styrelsearvode idag. Men jag gillar väl att koppla det till något typ av index, till exempel prisbasbeloppet. 

Unik statistik: Så har styrelsearvodet utvecklats över tid

Det genomsnittliga utbetalda styrelsearvodet har ökat varje år sedan 2020. Samtidigt har allra störst andel lämnat sina styrelsearvoden oförändrade under motsvarande tidsperiod. Statistiken visar också att ju fler delägare, desto högre arvode betalas ut.

Föreningar med 100–150 delägare har dock det högsta arvodet per medlem, med ett snitt på 184 kronor per delägare. Majoriteten av föreningarna har valt att lämna arvodena oförändrade mellan 2022 och 2023, cirka 60 procent, medan endast elva procent har sänkt och en femtedel har höjt arvoden.

Sedan 2020 har cirka 67 procent lämnat sina arvoden oförändrade, medan 21 procent har höjt dem och 11 procent har sänkt arvodena. Stapeldiagrammet visar dessutom att snittarvodet per medlem ligger på 105 kronor. Även snittet för ”kronor per delägare och år” ligger i en uppåtgående trend sedan 2020.

Om undersökningen

All data är hämtad från Lantmäteriet och Skatteverket. Informationen har sedan aggregerats för att kunna jämföra arvode med antal delägare. Totalt ligger 502 samfällighetsföreningar som underlag för statistiken. Statistiken ger en intressant insyn i hur arvodet ser ut, även om den med säkerhet inte är representativ.