Vägförvaltaren: ”Det sliter mycket mer på vägbanan”

I vissa fall sköter vägförvaltaren alla styrelseuppgifter – likt den finska vägdisponenten. Men kärt barn har många namn. När det handlar om att ta hand om vägnätet i föreningen väljer en del styrelser att utse en egen ’vägförvaltare’. Deras enda uppgift? Se till att vägarna inom området sköts och underhålls ordentligt.

Andreas Molin, vägförvaltare på Mora kommun, berättar att det finns ett par fallgropar man bör undvika.

För att vägen ska hålla länge samtidigt som framkomligheten är bra krävs det både planerat och löpande underhåll. Samtidigt gäller det att sätta ambitionsnivån i paritet med föreningens budget och engagemang.

Andreas Molin, Vägförvaltare Mora kommun.

En tungt trafikerad väg kan dessutom ha helt andra krav på sig än vad en mindre grusväg har. 

– Det finns mycket man inte tänker på, säger Andreas Molin, och menar att man åtminstone bör hålla en standard som rimmar med trafiksäkerhet och framkomlighet. Ofta tillkommer det faktorer som dagvattenlösningar, belysning och trafikföreskrifter.  

Hellre mycket lätt snö än lite tung snö

Andreas jobbar dagligen med att ta hand om kommunens vägnät och ser till att kommunens invånare tar sig fram. Även när vädret inte är det bästa. Just nu faller snön – men inte så tungt. Något Andreas menar är mycket bättre än den tunga, blöta snön. 

– Vi har haft en ganska stabil vinter hittills. Nederbörden har varit torr och lätt, den ger inte lika stora påfrestningar på vägarna som när det är regnigt och milt, det sliter mycket mer på vägbanan.

Förutom den löpande snöröjningen så finns det några andra underhållsåtgärder man alltid bör genomföra, oavsett om föreningen har en mindre grusväg eller en större asfalterad väg. Det handlar om årlig kantskärning, dikesklippning och rensa sly som hänger för nära vägen. 

– Annars kan det till exempel börja växa rötter och träd som tar sig in i vägkroppen och sedan växer upp genom vägen. Samtidigt hindrar det vatten från att rinna undan, vilket gör att vägen tar ännu mer skada. Det är viktigt att komma ihåg att vägen inte bara består av det man åker på, utan även det på sidorna. 

Kontroll av vägtrummor

Han lyfter också fram vikten av att hålla lite extra koll på vägtrummor. Betongtrummor kan ta skada av att vägen rör på sig, medan äldre ståltrummor kan börja rosta. Förutsättningarna ser ofta olika ut, men så länge man har koll på skicket kan föreningen alltid agera vid behov, berättar Andreas. Dåliga trummor betyder ofta att vatten står still – något vägen inte gillar. 

– Idag lägger man alltid i plasttrummor, och där går det att sätta dit ett metallbleck, då går det att hitta trumman med hjälp av en metalldetektor. Behöver ni då tina trummorna på vintern så kan ni snabbt hitta dem och värma upp dem vid behov. 

Avsättning för framtida underhåll

De flesta föreningar vet att det kommer en renovering i framtiden, och att man måste sätta av pengar till underhållsfonden. Andreas berättar att det alltid är bra att ha lite medel för att också bemöta mer återkommande problem som potthål. 

Vad ‘den stora’ vägrenoveringen sedan kommer att kosta beror helt på vägens skick och förutsättningar, men ju oftare man får laga vägen, desto närmare renoveringen är man antagligen, menar Andreas. 

– Ofta kan man själv beräkna livslängd på exempelvis asfaltsvägar om man vill. Generellt kan man kika efter sprickor, om ytan är stenig och om den släpper enkelt. Då börjar asfalten bli gammal och torr, säger han och fortsätter: 

– Gäller det istället en grusväg så kan man kolla om det börjar komma upp stora stenar. Då är ofta slitlagret alldeles för tunt. Finns det inte tillräckligt med slitlager får man upp lagret under, och det är tråkigare att åka på. Slitlagret bör ligga mellan 5-7 centimeter. 

Upphandlingen

Förutom de mer generella tips som att plocka in flera anbud, kolla referenskunder och läsa på om entreprenörens ekonomiska ställning finns det några till knep. Det är inte säkert att föreningen får ett bättre pris, men om ska man renovera både ytan och vägkroppen kan man anlita två separata entreprenörer. 

–  En entreprenör som gräver upp, och en annan som lägger asfalten. Det kan faktiskt bli billigare om man hittar en mindre lokal aktör. Man ska inte stirra sig blind på en entreprenör som erbjuder en totalentreprenad, utan man ska utforska möjligheterna att använda olika. 

Just lokala aktörer kan vara prisvärda, menar Andreas, även om det inte är någon garanti. 

– Du slipper etableringskostnad och leveranser. Det kan hålla nere priser, även om det är inte säkert.

Vad gäller om man har anslutning till antingen statlig eller kommunal väg? 

– Vill du göra om något med vägen måste du då ansöka om tillstånd hos Trafikverket. Det kan vara värt att tänka på. Det gäller även för den kommunala vägen. Du kanske vill flytta eller bredda vägen på grund av att det är timmerbilar som går ut och in på utfarten. Då behöver man söka tillstånd för det.

– Met är endast själva anslutningen som behöver tillstånd om man vill förändra något. Själva vägen ansvarar väghållaren för, och behöver inte söka några speciella tillstånd för förändringar på den.


Annat man kan ha i åtanke som vägförvaltare?

– Ibland kan det vara svårt med gränsdragningen. Det finns ofta en anslutande väg, så det kan vara bra att kika på väghållare runt omkring sig, och se vad de har för kriterier för underhållet. Det kanske går att samköra skötsel och underhåll. Då kan det vara så att man kan få ner kostnaderna, samtidigt som man håller en jämn standard. 

– Vill man göra nya diken eller på något annat sätt leda bort vatten kan det krävas tillstånd från Länsstyrelsen. Men det gäller inte befintliga diken och vattendrag.

Att tänka på:

  • Trafiksäkerhet och framkomlighet: Se till att hålla en standard som säkerställer trafiksäkerhet och framkomlighet. Tänk på aspekter som dagvattenlösningar, belysning och trafikföreskrifter.
  • Planerat och löpande underhåll: För att hålla vägarna i gott skick och säkerställa god framkomlighet är både planerat och löpande underhåll viktigt. Anpassa ambitionsnivån till föreningens budget och trafikens krav.
  • Kantskärning, dikesklippning och slyrensning: Årlig kantskärning, dikesklippning och borttagning av sly som växer för nära vägen är viktiga underhållsåtgärder som bör genomföras oavsett vägtyp.
  • Håll extra koll på vägtrummor, särskilt betongtrummor som kan ta skada om vägen rör sig. Äldre ståltrummor kan börja rosta. Plasttrummor med metallbleck kan vara en fördel för att lättare hitta och tina dem vid behov.
  • Se till att föreningen har medel avsatta för framtida underhåll, inklusive reparation av potthål och andra återkommande problem.
  • Bedöm vägens livslängd genom att kontrollera sprickor, ytan och slitlagret. Grusvägar bör ha ett slitlager på 5-7 centimeter för att vara i gott skick.
  • Överväg att samarbeta med andra väghållare i närheten för att eventuellt samköra skötsel och underhåll och därigenom sänka kostnader och upprätthålla en jämn standard.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här