Strax utanför Malmö, längs med kusten ut mot Öresund, ligger Strandhems samfällighetsförening. Det som en gång var en sommarkoloni har med tiden förvandlats till ett område för permanentboende. När Kristoffer Nordström och Markus Jonsson tog klivet in i styrelsen 2017 hade de ingen aning om vad som väntade.
Samfälligheten förvaltar det mesta. Vägar, VA, föreningshus och brygga. Lekplats, båtklubb, parkeringar och belysning. Men även fotbollsplan, basketplan, boulebanor och pumpstation ingår i förvaltningsuppdraget. Utöver det skyddar en 2,5 meter hög invallning föreningens mark mot översvämningar, även den under föreningens förvaltning.
När Kristoffer Nordström och Markus Jonsson tog klivet in i styrelsen 2017 var utmaningarna de vanliga. Engagemanget var lågt och styrelseintresset svalt. Det fanns ingen riktig valberedning. Något som skapade utmaningar, men också möjligheter, menar Kristoffer och Markus. De hade en tydlig vision. Rätt kompetens skulle hitta in till styrelsen, och engagemanget skulle öka.
– Vi har jäkligt kul i styrelsen nu. Men det gäller att hitta rätt mannskap. Även om det är mycket tuffa frågor, är alla i styrelsen motiverade att driva föreningen framåt samtidigt som vi har kul. Det tror jag är det vinnande konceptet, säger Markus Jonsson.
Började med grunderna
Först inledde Kristoffer och Markus sitt arbete i styrelsen genom att etablera en funktionell valberedning. Deras målsättning var tydlig: Att aktivt söka och engagera individer med rätt kompetenser och drivkraft. När maskineriet väl var på plats påbörjade duon arbetet med att styra upp föreningens strukturer och rutiner.
Genom att satsa på transparens, tillsammans raka rör mot medlemmarna, har nuvarande styrelse lyckats få upp både intresse och engagemang i föreningen. Alla medlemmar vet vad som sker, vad som ligger i framtiden och vilka kostnader som behöver finansieras, vilket gör att frågorna på stämman emellanåt blir överflödiga, berättar Markus.
Styrelsearbetet sig på sin spets – direkt.
Efter en undersökning av föreningens VA-nät, som förser varje fastighet med vatten och avlopp, kunde styrelsen konstatera att föreningen var i behov av ett helt nytt VA-system och vägnät. Något som resulterade i ett Ett tjugoårigt projekt – med en budget på över trettio miljoner kronor.
– Föreningen gjorde en större entreprenad på 80-talet, men då visste man nog inte att det skulle bli permanentboende. Därför räknade de inte med dagens påfrestningar. Arbetet var dessutom bristfälligt utfört, säger Markus och fortsätter:
– Alla svetsningar i vattenledningar och kopplingar i avlopp är dåliga, rörledningar har lagts i fel material, vilket har gjort att det är bakfall och stopp lite överallt samtidigt som det har varit vattenläckor på många ställen. När det regnar mycket här ligger egentligen alla rör och ledningar bara och flyter runt eftersom alla vägkroppar bara är lera.
Därför passar föreningen på att även renovera vägkroppar och beläggning i samband med VA-renoveringen. Markus förklarar att de äldre grusvägarna, som ursprungligen var anlagda för att bara tjäna sommargäster, inte längre är rustade för att hantera dagens trafiktryck.
– Vi gräver upp hela vägkroppen och bygger nytt, så att det blir rätt och ordentligt. Materialet från den gamla vägkroppen använder vi till att höja våra vallar ut mot vattnet, så vi slipper deponiavgifter och transporter, säger Kristoffer.
Föreningen genomför det gemensamma VA- och vägprojektet i treårscykler. Just nu är föreningen inne på den tredje cykeln – och har tolv kvar. Till en början var det nervöst att ta sig an ett så pass omfattande projekt, berättar Kristoffer Nordström och Markus Jonsson, men med åren har det blivit en del av den löpande förvaltningen.
– Det är det enda sättet för att inte medlemmarna inte ska åka på en gigantisk engångsinvestering. Nackdelen är att det kommer att ta tid, lång tid, säger Markus.
För att finansiera renoveringen bestämde man sig för att höja avgifterna under en tioårsperiod, till att börja med. Något lån var aldrig aktuellt på grund av den höga finansieringskostnaden. Föreningen hade visserligen en del pengar i reparationsfonden, men inte i närheten av den investering som krävs för att komma till rätta med VA-problematiken i föreningen.
– Det är en utmaning att driva projektet för det engagerar många medlemmar som också har åsikter. De undrar exempelvis varför man inte lägger alla pengar och tid vi har på detta. Men vi måste ju samtidigt ta hand om det övriga. Vi kan inte strunta i all annan förvaltning i 20 år. Då vill ingen bo kvar här, säger Markus.
Nya detaljplaner och naturområde
Havsvallen, som skyddar föreningen mot Öresund, ligger också under föreningens förvaltning. Krav om kustskydd på tre meter, från tidigare 2,5 meter är på gång.
– Det är en jätteutmaning. Detaljplanen säger att vi ska hålla höjden på 2,5 meter, samtidigt som kommunen har lagt ett kommunalt naturreservat som stoppar oss från att göra något. Det är en konflikt mellan detaljplanen och naturreservatet.
– Konsekvensen blir att vi inte kan förvalta enligt lag. Vi får inte klippa gräset, vi får inte använda maskiner, vi kan inte höja upp vallen till rätt höjd. Så vi kan inte göra något på den här delen av föreningens mark. Vi har försökt att få fram en pragmatisk lösning på det här i sju år, men det händer ingenting. Så nu har vi fått nog och kommer att dra det rättsligt mot kommunen, säger Markus.
Än har föreningen inte fått några besked från kommunen. Men samtidigt som de blir motarbetade av kommunen, blir de hyllade av kommunens lokala Lantmäteriet. Något både Kristoffer och Markus tycker är lite motsägelsefullt.
– De vill att vi ska vara referens för kustskydd i området. Det verkar vara lite dålig kommunikation mellan avdelningarna borta i kommunhuset.
Ökat intresse för styrelsearbetet
Idag består styrelsen av totalt tio personer. Alla med spetskunskap inom ett relevant område. Samtidigt har valberedningen fått tacka nej till medlemmar som också önskar en plats runt styrelsebordet.
– Vi har även projektgrupper som driver projekt och återrapporterar till styrelsen, så att inte hela styrelsen ska sitta i alla diskussioner från grunden. Det är en arbetsmetod som har fungerat väldigt bra.
Trots att styrelsen redan hunnit beta av mycket, är de inte i mål ännu. Markus berättar att när de väl lämnar över stafettpinnen till en ny styrelse så ska det vara ordentligt.
– Vi har exempelvis tvisten med kommunen som triggar igång oss. Sen håller vi på att sälja en del mark, för att finansiera bygget av en ny föreningslokal för att öka gemenskapen bland medlemmarna.
– Men det dyker alltid upp nya saker, så vi får se vad som sker. Men det blir nog ett gäng år till i styrelsen innan jag kliver av, fortsätter Kristoffer.
Ett tjugoårigt projekt – med en budget på över trettio miljoner kronor. VA-projektet som blev löpande förvaltning.
