Den här artikeln är låst.
I kölvattnet av Skatteverkets felaktiga ställningstagande i momsfrågan har frågetecken kring eventuella skadeståndsanspråk seglat upp på agendan.
Det handlar om kostnader som kan hänföras till exempelvis administrativa merkostnader på grund av den rättsliga vägledningen.
Skatteverket menar att det måste vara ett ‘uppenbart fel’ för att eventuella skadeståndsanspråk hos justitiekanslern, JK, ska bli aktuellt.
Trots det står många samfällighetsföreningar med kostnader för bland annat ekonomiska förvaltare, konsulter och revisorer – anlitade för att hjälpa styrelsen med hantering av mervärdesskatten.
– Det finns en uppfattning om att staten bara ansvarar för uppenbara fel eller uppenbart oriktiga bedömningar. Att det inte räcker med att staten, eller SKV i det här fallet, har gjort fel för att det ska bli fråga om skadestånd. Det finns alltså en risk för att JK kommer fram till att även om SKV har gjort en felaktig bedömning här, så räcker inte det för skadestånd, säger säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa.
Än så länge har ingen samfällighetsförening skickat in en anmälan till JK. Samtidigt är det många samfälligheter som fortfarande försöker reda ut vad domen faktiskt innebär för föreningen.
Har vunnit – trots myndighetens inställning
Alexandra Loyd har representerat flera klienter när det kommer till skadeståndsanspråk hos JK och i domstol. Hon menar att bara för en myndighet har en viss inställning, behöver det inte betyda att domstolen håller med.
– Vi har drivit fall där staten har haft en liknande linje – och där vi vunnit. Det finns tidigare domar som säger att JK måste göra en helhetsbedömning av fallet, och då kan även fel som inte är ‘uppenbara’ faktiskt vara skadeståndsgrundande. Så man ska ta chansen.
Något som är en styrka i det här fallet är domen i HFD, menar hon, och betonar att domen tillsammans med tidigare prejudikat är en fördel för samfällighetsföreningar. Domen pekar på att Skatteverket faktiskt gjorde en felaktig bedömning, trots att det redan fanns prejudikat.
Samfällighetsföreningar kan välja mellan två vägar. Att väcka skadeståndsanspråk hos JK kostar ingenting, till skillnad från domstolen som är förknippad med rättsliga kostnader.
– Det finns två sätt att kräva skadestånd på. Det ena är att man stämmer i domstol, vilket är förenat med kostnader. Sen finns den kostnadsfria vägen genom Justitiekanslern, den frivilliga skaderegleringen av staten. Istället för att stämma i domstol går man alltså direkt till staten via JK och begär skadestånd.
Syftet med skadeståndsanspråk via JK är bland annat att avlasta domstolarna. De anspråk som Justitiekanslern hanterar handlar i första hand om fall som grundar sig på att en statlig myndighet, i det här fallet Skatteverket, har fattat ett felaktigt beslut.
– Det finns alltid en risk för att skadeståndsanspråket kommer att avslås, men det skadar inte att försöka. Inte annat för att visa på att man faktiskt har lidit en skada här. Det kostar ingenting att försöka, säger Alexandra Loyd, och fortsätter:
– Man vill såklart göra rätt för sig. Men varför ska föreningarna stå för felet SKV har gjort? Har man kostnader på grund av det här, och vill ha ersättning för det, så tycker jag att man ska anmäla det till JK.
Viktigt att tänka på om man går vidare med en anmälan
Rent praktiskt behöver föreningen presentera underlag som exempelvis fakturor från en ekonomisk förvaltare som visar att Skatteverkets ställningstagande har medfört kostnader som föreningen annars inte skulle ha haft. Föreningen ska också ange det belopp man yrkar på. Det viktigaste är att det finns bevis och underlag för de kostnader man yrkar på.
– Men det finns inga gränsvärden, utan det går alltid att väcka anspråk. Belopp på exempelvis 10.000 kronor är absolut något JK gör en prövning kring. Processen brukar ta runt ett halvår. Om man får nej hos JK kan man välja att gå vidare till domstol med en stämningsansökan senare.
Så gör ni för att väcka skadeståndsanspråk mot SKV:
Samla ihop alla relevanta uppgifter, underlag och annat som kan vara av intresse till utredningen. Det handlar i första hand om underlag för kostnader som kan hänföras direkt till SKV ställningstagande.
Skicka ett skriftligt skadeståndsanspråk till JK tillsammans med underlaget. Ju mer utförligt desto bättre. Det finns inte någon formell mall eller utformning av skadeståndsanspråk, utan det är upp till föreningen att skriva ett anspråk och skicka in tillsammans med underlag.
Vad som bör framgå:
- Vad som har inträffat
- förklara varför du anser att du har rätt till skadestånd
- belopp som yrkas och förklara hur det har beräknats
- skriftligt underlag, till exempel kvitto eller liknande som visar att du har haft de kostnader som du begär ersättning för.
Vi kommer nog testa.