Ingen har nog undgått medlemmar som inte betalar uttaxeringen i tid. Men styrelsen har faktiskt en unik möjlighet – de kan vända sig direkt till Kronofogden för indrivning.
Ingen annan organisation eller företag har rätt att vända sig direkt till Kronofogden likt samfällighetsföreningar, berättar Emil Dunker, beredningsjurist på Kronofogdemyndigheten.
– De har fått en helt unik ställning i svensk lagstiftning. De upprättar sin egen exekutionstitel (debiteringslängden), som Kronofogden sedan kan verkställa förutsatt att föreningen uppfyllt kraven i samfällighetslagen., säger och förklarar vidare:
– Betalar du inte din telefonräkning i tid kan inte telefonbolaget skicka fakturan direkt till kronofogden för indrivning. Utan telefonbolaget måste få fordran fastställd i en exekutionstitel vid domstol eller genom betalningsföreläggande. Och först när fordran är fastställd kan Kronofogden påbörja processen att driva in pengar.
Styrelsen kan egentligen alltid vända sig till Kronofogden för att driva in en skuld. Antingen görs det med hjälp av debiteringslängden eller via ett traditionellt betalningsföreläggande. Däremot finns det till exempel praxis på att en samfällighetsförening inte får söka betalningsföreläggande för just årsavgiften. Så hur skulden drivs in, och vilken prioritet den får, beror alltså på var skulden härstammar från.
Eexekutionstitels tyngd
Debiteringslängden är en så kallad exekutionstitel, vilket kan likställas med ett domstolsutslag som ger rätt att kräva verkställighet av en skuld. I många fall ger den också föreningen förmånsrätt, det vill säga rätten att få betalt först av alla fordringsägare.
Så länge skulden härstammar från debiteringslängden kan föreningen, till skillnad från andra aktörer, vända sig direkt till Kronofogden för att driva in skulden. Och just därför kommer också möjligheten med ganska strikta villkor. Minsta lilla miss i formalia kan göra att samfälligheten förlorar sin rätt till indrivning via exekutionstiteln, eller för den delen nyttja förmånsrätten.
– Många blir ju lite upprörda över hur det kan vara så petigt. Men varför det är så viktigt är ju för att samfällighetsföreningar har fått en helt unik ställning i svensk lagstiftning.
För att debiteringslängden ska räknas som en exekutionstitel, och förmånsrätten ska gälla, måste all formalia från föreningsstämman vara korrekt. Det handlar om stämmoprotokoll, debiteringslängd och formuleringar. Ett vanligt misstag som leder till att Kronofogden inte kan driva in skulden genom exekutionstiteln, är att man uttrycker sig för vagt i stämmoprotokollet vid föreningsstämman.
– Står det inte i protokollet så har det inte hänt, rent juridiskt.
Detta måste framgå
Det måste till exempel framgå tydligt av stämmoprotokollet att debiteringslängden har lagts fram för stämman. Det räcker till exempel inte med att säga att den skickas med kallelsen eller att den finns tillgänglig hos kassören.
– Man behöver inte använda specifikt det ordet, men det ska definitivt framgå i protokollet att den har funnits tillgänglig för medlemmarna att granska på stämman eller att man har gått igenom den.
Dessutom finns det tidsaspekter att ta hänsyn till. Även om debiteringslängden alltid är en exekutionstitel, gäller förmånsrätten bara i ett år efter debiteringslängdens förfallodatum. Här agerar många styrelser alldeles för långsamt, vilket också påverkar möjligheterna att driva in pengarna, förklarar Emil Dunker, beredningsjurist på Kronofogdemyndigheten. För att exemplifiera berättar han att om en delägare inte har betalat sin uttaxering på tre år, gäller inte längre förmånsrätten för de äldsta skulderna.
– Har föreningsstämman gjort rätt med all formalia, kommer förmånsrätten troligtvis ha förfallit för de två äldsta skulderna eftersom förmånsrätten bara gäller under ett år från när beloppet förfallit till betalning.
Därför är det viktigt att ansöka om indrivning inom ett år efter debiteringslängdens förfallodatum.
–Har det inte gått rätt till på föreningsstämman har det aldrig funnits något betalningskrav mot delägaren, säger Emil.
Utnyttja tidigare formaliafel
Därav kan föreningen faktiskt dra nytta av tidigare formaliafel. Om föreningen kallar till extrastämma, lägger fram alla tre debiteringslängder och tar beslut enligt konstens alla regler, gäller de igen. Och omfattas av exekutionstiteln samt förmånsrätten.
– Om föreningen har missat något formaliakrav som lett till att föreningen inte får direkt verkställighet är det inte kört utan föreningen kan alltså läka bristen genom att göra om och göra rätt. Detta kan ske genom att föreningen håller en extrastämma och ser till att uppfylla kraven. Ett, två eller tre år tillbaka i tiden är ofta inga problem, säger Emil.
Namn på de eller den som ska betala ska framgå på debiteringslängden. Styrelsen kan välja om de vill skriva med alla fastighetsägare eller inte. Men ska man i ett senare skede driva in en skuld kommer Kronofogden bara kunna driva in skulden från de som framgår på debiteringslängden.
Det exakta beloppet som varje delägare ska betala måste också framgå på debiteringslängden. Och här gäller det att vara noggrann. Det måste uttryckligen stå den exakta summan som just den delägaren ska betala.
– Det kan till exempel inte stå att en delägare har andelstal 2, och varje andel är 500 kronor. Utan i det här fallet så ska det stå 1 000 kronor på debiteringslängden.
Förfallodatum måste framgå tydligt på debiteringslängden – och datumet ska ligga efter stämman. För föreningar med kvartalsvisa uttaxeringar kan det bli knepigt med det första kvartalet, eftersom det potentiellt krockar med föreningsstämman. I värsta fall resulterar det i att förfallodatumet för kvartal ett redan förfallit innan föreningsstämman, då omfattas den inte av exekutionstiteln och förmånsrätten.
Så i stället för att besluta om kvartalsvisa uttaxeringar kan styrelsen ta det totala årsbeloppet för respektive delägare och skriva det på debiteringslängden. Det finns egentligen inget som stoppar styrelsen från att sedan ge medlemmarna en frivillig möjlighet att dela upp betalningarna.
Hur lång tid tar det att verkställa skulden när man kontaktar er?
– Det kommer att gå ganska fort att registrera upp målet, det gör vi på några dagar. Hur snabbt föreningen får sina pengar är svårare att svara på.
Potentiella problem för föreningen
Men som några av er säkert redan listat ut blir det lite problematiskt när det kommer till individuell mätning och debitering, IMD. Det är trots allt en rörlig kostnad som varken är kopplad till debiteringslängd eller andelstal. Det är alltså en kostnad som egentligen inte ska ligga med i debiteringslängden.
– Rörliga avgifter får föreningen söka betalningsföreläggande på, alltså precis som vilket företag som helst.
I teorin kan styrelsen till exempel inkludera en uppskattad förbrukning i uttaxeringen. Då har föreningen ett fast grundbelopp som omfattas av exekutionstitel (debiteringslängden) och förmånsrätten. Men risken finns att en sådan debiteringslängd klandras. Dessutom täcks inte skillnaden mellan det fasta beloppet på debiteringslängden, och den faktiska förbrukningen.
När det kommer till externa skulder, från exempelvis externa hyresgäster, gäller varken förmånsrätt eller exekutionstiteln.
– Finns inte personen med i debiteringslängden så kommer du aldrig få direkt verkställighet.
Kriterier för att kunna driva in skulder
Debiteringslängden ska läggas fram på föreningsstämman. Det måste framgå i stämmoprotokollet att debiteringslängden har lagts fram.
Exakt belopp för varje delägare ska framgå i debiteringslängden, tillsammans med namn på respektive fastighetsägare.
Total uttaxering för hela föreningen ska anges i debiteringslängden.
Förfallodatum för betalningen måste framgå tydligt, och datumet måste vara efter beslutet är taget.
Stämman ska fatta beslut om uttaxeringen, och beslutet ska framgå av protokollet.
Stämmoprotokollet ska undertecknas av justeringsman.
Förmånsrätten gäller i ett år från beslutsdatumet om uttaxeringen, därefter krävs nytt beslut.
Björn Lundén: Det gäller vid sena betalningar till föreningen
Dröjsmålsränta, förseningsavgift och inkassokostnad – så här långt sträcker sig samfällighetsföreningens rätt när någon betalar för sent. Den viktigaste, och ofta den enda, inkomst samfällighetsföreningen har är uttaxeringen enligt debiteringslängden. Ibland kallas den (felaktigt) för medlemsavgift eller årsavgift. Att alla betalar i tid är avgörande. Det handlar både om rättvisa mellan medlemmarna och om att föreningen ska ha pengar på kontot när räkningarna för underhåll, snöröjning eller amorteringar ska betalas.
Varför en medlem betalar sent spelar ingen roll. Om det beror på dålig ekonomi, slarv eller ren trilskhet är inget som styrelsen behöver utreda. Alla sena betalningar bör behandlas lika.
Hur ska uttaxeringen göras?
En av styrelsens viktigaste uppgifter är att se till att uttaxeringen betalas med rätt belopp och i rätt tid. Innan uttaxeringen ska styrelsen upprätta en utgifts- och inkomststat (en sorts budget) som läggs fram på föreningsstämman för godkännande. Dessutom ska en debiteringslängd presenteras på stämman. Utan detta behöver medlemmarna faktiskt inte betala – och domstolar har varit hårda på den punkten.
När ska uttaxeringen betalas?
I 42 § i Samfällighetslagen står att debiteringslängden ska visa:
- Det totala belopp som ska uttaxeras
- Varje delägarfastighets andel
- När betalning ska ske
Det enklaste är att ange en betalningstid i antal dagar (t.ex. 30 dagar efter föreningsstämman) istället för ett specifikt datum. Då kan samma mall återanvändas varje år. 30 dagar är också i linje med räntelagens regler.
Eftersom betalningstid är lagstadgat behöver det inte stå i stadgarna – men det skadar inte att förtydliga det där.
Rätt till dröjsmålsräntax
Enligt 6 § i räntelagen (1975:635) har föreningen rätt att ta ut dröjsmålsränta från förfallodagen. Räntelagen gäller för alla penningfordringar, även när borgenären inte är näringsidkare.
Hur hög är dröjsmålsräntan?
Enligt 5 § i räntelagen är dröjsmålsräntan referensräntan + 8 procentenheter. Just nu (andra halvåret 2025) är Riksbankens referensränta 2,00 %. Det innebär en dröjsmålsränta på 2,00 + 8,00 = 10 %, räknat per år.
Exempel:
En medlem har en uttaxering på 11.500 kr och pengarna kommer in på samfällighetsföreningens konto 56 dagar för sent. Dröjsmålsräntan blir 11500 x 10 % x 56 / 360 = 178 kr.
Detta behöver inte stå i stadgarna, men kan ändå vara bra för tydlighetens skull.
Förseningsavgift
Utöver dröjsmålsränta kan föreningen ta ut en förseningsavgift. Enligt lagen om ersättning för inkassokostnader (1981:739) är standardbeloppet 60 kr om inget annat avtalats. Föreningen ska ha skickat en skriftlig påminnelse.
Till skillnad från dröjsmålsräntan måste förseningsavgiften framgå av ett avtal. Min uppfattning är att ett avtal uppkommer i och med att det står i stadgarna. Den som förvärvar en delägarfastighet i en samfällighetsförening anses bunden av stadgarna, och en trilskande medlem kan inte skylla på att han eller hon inte har läst stadgarna. Jag tycker inte att man ska lägga sig högre än 60 kr; det ska ändå vara ett rimligt belopp, och då kan det bli tjafs om vad som är rimligt. Detta framgår av Lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m.
Inkassokostnad
Om föreningen skickar ett inkassokrav (med en tydlig påtryckning om att ärendet överlämnas till inkasso om betalning inte sker) kan en inkassokostnad på högst 180 kr tas ut. Det krävs inte att man anlitar ett inkassobolag – föreningen kan sköta detta själv. Detta framgår av Lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. samt Inkassolag (1974:182)
Vart ska breven skickas?
Breven ska skickas till medlemmens adress. Jag rekommenderar ett brev på papper, och inte via mejl. I en samfällighetsförening där delägarfastigheterna är medlemmarnas bostäder går det bra att lägga betalningspåminnelsen och inkassokravet i medlemmens brevlåda. Mitt tips är att två personer i styrelsen är med, då hamnar man i ett bättre bevisläge.
Om man skickar dokumentet per post behöver det knappast vara via rekommenderat brev och inte med mottagningsbevis. Det blir onödigt kostsamt.
Behövs betalningspåminnelse?
Lagen kräver ingen påminnelse innan inkassokrav, men jag anser att det är god sed. Det bidrar till att behålla en god stämning i föreningen.
Stadgeförslag
Betalningsdröjsmål
Medlem som inte betalar uttaxerade avgifter inom föreskriven tid ska erlägga:
- dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635)
- förseningsavgift enligt lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader mm om högst 60 kronor per betalningstillfälle
- ersättning för inkassokostnader enligt lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader mm om högst 180 kr per inkassokrav
Styrelsen får besluta om påminnelseavgift enligt god inkassosed. Samtliga avgifter tillfaller samfällighetsföreningen.
Varför bör bestämmelserna stå i stadgarna?
Det är inte bara lämpligt att skriva in regler om förseningsavgift och inkassokostnad i stadgarna – det är faktiskt nödvändigt om föreningen vill vara säker på att kunna driva in dessa avgifter. Och då är det lika bra att ta med dröjsmålsräntan i stadgarna också.
Varning för konkludent handlande
Slutligen en liten varning för vad som på juristspråk kallas konkludent handlande.
Det innebär att en part kan bli bunden av hur den har agerat i praktiken. I det här sammanhanget gäller att om samfällighetsföreningen under lång tid har låtit bli att ta ut avgifter enligt lag och stadgar, kan en medlem hävda att föreningen genom sitt agerande har avstått från detta. I ett sådant fall bör föreningen meddela något i stil med:
Från och med 1 januari 2026 kommer samfällighetsföreningen att tillämpa dröjsmålsränta och avgifter enligt stadgarna på samtliga försenade betalningar
Kan man i debiteringslängden nöja sig med Fastighetsbeteckning och Adress istället för namn på delägarna? Det är svårt för en vanlig styrelse att leta upp namn på alla delägare.
Om inte, räcker det med ett namn per fastighet eller måste alla delägare stå med på faktura/debiteringslängd?
Bara fastighetsbeteckning räcker inte. Vi har negativ erfarenhet av det. Vi tänkte det var bra ut GDPR-hänseende att inte skriva ut namnen.
Även nedslag på protokollstext där vi hade rubriken ”Styrelsens förslag till budget och tillhörande debiteringslängd” följt av en beslutstext ”Kassören gick igenom förslaget och stämman beslutade enligt styrelsens förslag”. Den formuleringen godkändes inte av KFM heller inte utan det måste framgå att debiteringslängden verkligen är presenterad eller helst då uttryckt precis som det står i texten i artikeln – ”debiteringslängden lades fram för stämman”.
En fråga, följer skulderna/obetalda uttaxeringar med fastigheten vid en eventuell försäljning, eller ska dom skrivas av vid en försäljning ?
Hur görs det vid en konkurs, ska man fortsätta uttaxeringarna även om konkursen tar några år?