Den här artikeln är låst.
Samfällighetsföreningar som brottas brottslighet som inbrott i garage, skadegörelse eller obehöriga får ofta kämpa hårt för att bli av med problematiken. En utväg många sneglar åt är kamerabevakning. Men det är en känslig fråga – och bör ses som en utväg först efter att andra alternativ prövats, enligt Måns Lysén, jurist på Integritetsskyddsmyndigheten.
Även föreningar som vaktar anläggningar och egendom av värde, exempelvis båtplatser eller föreningshus, ser också incitament till att bevaka med kameror. Men innan man tar det beslutet finns det en del att ha i åtanke, säger Måns Lysén, jurist på IMY.
De lagar som reglerar hur och när man får bevaka med övervakningskamera är först och främst GDPR och kamerabevakningslagen, som trädde i kraft 2018. Men det vilar ett stort ansvar på styrelsen, för det är styrelsen som säkerställer att kamerabevakningen är laglig – och att behovet av kamerabevakning i varje enskilt fall väger tyngre än intrånget för den enskilde.
– Kamerabevakning är en form av personuppgiftsbehandling. Vissa aktörer behöver ansöka om tillstånd, främst myndigheter och andra som utför uppgifter av allmänt intresse.
I de flesta fall behöver samfällighetsföreningar inte tillstånd, menar Måns. Men även om samfälligheter inte behöver tillstånd för bevakning, måste styrelsen göra samma bedömning som IMY gör när de bedömer en ansökan.
I sin bedömning kan styrelsen exempelvis dra slutsatsen att kontinuerlig kamerabevakning av parkeringsplatsen dygnet runt är olaglig, men att övervakning under specifika tider, som kvällar och nätter, är tillåten.
– Om föreningen skulle utföra en uppgift åt en kommun, kan tillstånd krävas. Är det osäkert om tillstånd behövs kan föreningen kontakta IMY och skicka in en ansökan som vi sedan bedömer och utreder om tillstånd faktiskt behövs eller inte. I majoriteten av fallen behöver de inget tillstånd.
Balans mellan privatliv och syfte
Men det är inte fritt fram för styrelsen att installera kamerabevakning bara för att föreningen inte behöver ett tillstånd, betonar Måns, och menar att ansvaret för att göra en korrekt och utförlig bedömning fortfarande ligger hos styrelsen. Det handlar om att hitta balansen mellan föreningens behov och boendes integritet. Historik av brottslighet, skadegörelse och andra händelser som påverkar föreningen negativt ligger i ena vågskålen. I den andra ligger integritetsintresset – som i regel väger tungt i anslutning till bostäder.
Ladda ner en checklista innan ni väljer att installera kamerabevakning här
Frågor som styrelsen ska ställa sig i intresseavvägningen är om bevakning faktiskt är nödvändigt, vilka incidenter som inträffat på platsen, hur ofta det sker, hur allvarliga incidenterna är och vilka konsekvenser incidenterna eller brottsligheten leder till.
– Alla har en rätt till privatliv, och att inte bli bevakad intill sitt hem. Ska man sätta upp en kamera som inkräktar på det måste man kunna motivera varför behovet att bevaka väger tyngre än integriteten, säger Måns.
Minska intrånget med smarta åtgärder
Det är dock möjligt att minska integritetsintrånget genom egna åtgärder, berättar Måns. Föreningen kanske inte är i behov av bevakning under dagtid, då bevakning dagtid träffar fler personer och därmed innebär ett större intrång samtidigt som brotten i regel inte sker dagtid.
– Man kanske inte behöver fånga ljud, som är särskilt integritetskänsligt och sällan tillåtet. Det kanske är tillräckligt att bevaka en mindre, avskild plats, där problemen i huvudsak förekommer. Faktorer som minskar intrånget i privatliv har inverkar på intresseavvägningen föreningen behöver göra innan övervakningskameror installeras, menar Måns.
– Ju mer man kan begränsa det, desto bättre. Till exempel vad det är man bevakar. Det kanske går att digitalt maska ansikten om identiteten inte är viktig för syftet med kamerabevakningen, kamerorna kan ni rikta om kamerorna så de fångar det som verkligen är nödvändigt.
Han lyfter också fram olika typer av kameror. Värmekameror med lägre upplösning, som fångar rörelse men inte personens identitet, kan vara ett tillvägagångssätt för att minska riskerna.
– Idag finns flera tekniska lösningar som är integritetsvänliga, till exempel teknik som visar bild med färre pixlar (pixelering) eller maskering för att göra det svårare att identifiera individer. Annars kan det vara småsaker som att inte filma inuti garaget om det inte är nödvändigt.
Bevakning vid parkeringar
Generellt sett är parkeringar en plats där det är ”enklare” att motivera bevakning jämfört med till exempel bevakning utanför bostäder. Människor vistas där under en kort tid, och det är inte en plats där folk vistas för exempelvis nöje. Men det gäller inte alltid parkeringen i samfällighetsföreningar.
– Om det är fråga om en parkering i ett bostadsområde kommer de boende som nyttjar parkeringen bli bevakade i princip dagligen, vilket innebär risker för kartläggning av enskildas privatliv. Integritetsintresset väger därför tungt på sådana platser under dag och kvällstid, säger Måns.
Tillgänglighet och information
Förvaringen och tillgängligheten av inspelat material utgör även faktorer styrelsen inte ska underskatte. Rutiner för när utvalda får titta på materialet och tekniska säkerhetsåtgärder är viktiga aspekter. Alla i styrelsen bör inte ha tillgång till materialet, och om det ligger i molnet måste det ligga bakom lås och bom, menar Måns.
När kameraövervakning väl finns på plats i föreningen är det viktigt att skylta ordentligt. Skyltningen ska vara synlig för alla som potentiellt sett kan fastna på film. Där ska den viktigaste informationen till de registrerade framgå, till exempel uppgift om vem som bedriver bevakningen, kontaktuppgifter, syftet med bevakningen.
– De som blir bevakade har rättigheter. Exempelvis att begära radering av material, i enlighet med GDPR, eller att få ta del av inspelningen av dem själva. Då ska man kunna förse dem med det. så de som bara passerar måste få information om var de ska vända sig.
Kompletterande information kan exempelvis sitta på en anslagstavla i anslutning till bevakningen. Den kan också ligga på föreningens hemsida. Det viktiga är att den finns tillgänglig för alla, även de som inte har tillgång till föreningens hemsida.
Vad händer om man får klagomål på sin bevakning?
– Får vi in klagomål eller tips kan vi inleda en granskning kring den som ansvarar för bevakningen. Åtgärder kan vara att antingen ge en reprimand, eller att de får begränsa bevakningen. Sen finns det även möjlighet att ge en sanktionsavgift om det är illa. Men man tar hänsyn till att det är föreningar och föreningens omsättning, så att sanktionsavgiften är proportionerlig.
Tips om ni ska installera kameror
– Dokumentera era bedömningar: Kamerabevakning är som utgångspunkt en känslig typ av personuppgiftsbehandling då den fångar en stor mängd information om enskilda. Den som vill bedriva kamerabevakning måste säkerställa att bevakningen som ska ske är laglig. Innan en bevakning påbörjas måste därför flera olika bedömningar göras.
– Säkerställ att ni uppfyller grundläggande krav: Innan en kamerabevakning påbörjas behöver den som tänkt genomföra den säkerställa att bevakningen följer de grundläggande principerna vid personuppgiftsbehandling.
– Tydliggör behovet av bevakningen – och bedöm integritetsintrånget: För att kunna säkerställa att kamerabevakningen är nödvändig, vilket normalt är ett krav för att den ska vara laglig, är det lämpligt att skriftligen beskriva behovet av kamerabevakningen.
– Anpassa bevakningen: Kamerabevakning skiljer sig från annan personuppgiftsbehandling genom att det finns goda möjligheter att anpassa behandlingen för att göra den mer integritetsvänlig och på det sättet minska intrånget det innebär för den som blir kamerabevakad.
– Lämna information om bevakningen: Vid kamerabevakning finns en skyldighet att informera om att en plats är kamerabevakad. En sådan upplysning ska lämnas genom tydlig skyltning eller på annat verksamt sätt.