Du behöver vara medlem för att läsa den här artikeln
För att läsa artikeln behöver du ett medlemskap hos oss. Är du redan medlem klicka här för att logga in.
Prova Samfälligheterna gratis hela november – och få 20% rabatt på medlemskapet första året
- Gratis läsning hela november
- 20 % rabatt på första årets medlemskap
- Full tillgång till all vår rådgivande journalistik
- 6 nummer av tidningen Samfälligheterna
- E-tidning
- Nyhetsbrevet
- Fördjupningsbrevet
- Rådgivning
- Rabatterat biljettpris till Samfällighetsdagen
- Utbildningsportalen
0 kr
Under gratisperioden kan du när som helst säga upp medlemskapet. Den 1 december förnyas medlemskapet automatiskt med 20% rabatt, 1196 kr/år exkl. 6% moms, med 12 månaders bindningstid
Välj och gå vidareNär ansvaret för insamling av förpackningar flyttar över till kommunerna riskerar samfällighetsföreningar att hamna i kläm. Det nya systemet, där kommunerna får ersättning av producenterna för att hämta avfallet, bygger på att ersättningen till kommunerna är tillräckligt hög.
Det är Naturvårdsverket som fastställer hur mycket kommunerna får i ersättning för att ta över förpackningsinsamlingen. En lägre ersättning innebär alltså att kommunerna får mindre resurser för inhämtning.
– Så det styr naturligtvis hur kommunen faktiskt hämtar avfallet hos exempelvis samfällighetsföreningar. Får kommunen för lite ersättning riskerar det att påverka både service och upphämtningsfrekvens, säger Andrea Hjärne, miljöjurist i Avfall Sverige.
Om kommunens hämtning inte räcker till, måste samfällighetsföreningen själv beställa extra hämtningar. Det är något föreningen kommer att behöva betala för.
–Vi bevakar den här frågan och vill att kommunerna ska få rimliga ersättningar för att kunna ge en bra grundläggande service. Än så länge vet vi inte hur det faller ut, säger Andrea och fortsätter:
– Det är en övergångsperiod och det är lite oklart. Man behöver verkligen kolla med kommunen och fråga vad planen framåt är. Kommunen har ingen skyldighet att tillhandahålla fastighetsnära insamling före 2027, men inför ofta detta stegvis. Tänk också på att alltför små avfallsutrymmen, som inte täcker behovet, kan göra att hämtning ändå måste ske oftare för att det inte ska bli överfullt och olägenheter. Det är samfällighetens ansvar.
Hon lyfter också fram ännu ett orosmoln. Kommuner, och samfälligheter, med högre belastning, exempelvis under sommaren, eller de med längre transporter, har inte fått tillräckligt med uppmärksamhet i frågan.
– Kommunerna sitter lite fast i de här reglerna och ersättningssystemet. Man kommer behöva lite tålamod. Det kan bli en puckel i början med ökade kostnader, men förhoppningsvis kommer det att bli bättre ju längre tiden går. Men det beror helt på hur ersättningen till kommunerna utvecklas. Naturvårdsverkets ersättningsnivåer kommer att följas upp och revideras vid behov. Det pågår en första utredning redan nu, som ska vara klar till årsskiftet.
Det går också att påverka kommunernas avfallsplaner och avfallstaxor, berättar Andrea. Det gäller att vara uppmärksam när kommunen offentliggör dessa.
– När avfallsplan eller avfallstaxa offentliggörs är det nog bra att man läser igenom det och ser hur det påverkar samfälligheten. Det finns krav i lagstiftningen på att avfallsplanen ska offentliggöras, och alla har möjlighet att yttra sig kring den. Det är inte ovanligt att det blir ändringar på grund av synpunkter från fastighetsägare och medborgare.
Begreppet fastighetsnära inte tydligt
Sedan den 1 januari 2024 ansvarar alltså kommunerna för insamlingen av förpackningsavfall från hushåll, inklusive samfällighetsföreningar. Kommunen ska också samla in förpackningsavfall från verksamheter som har samlokaliserad avfallshantering med hushåll och har valt kommunal hämtning. Senast den 1 januari 2027 ska dessutom samtliga kommuner ha infört fastighetsnära insamling av förpackningar från hushåll och sådana verksamheter. Men det finns det frågetecken kring tolkningen av begreppet “fastighetsnära”, menar Andrea.
– Det mörka molnet är tolkningen av “fastighetsnära insamling”. Vissa befintliga insamlingsplatser anses av Naturvårdsverket inte vara godtagbara, eftersom de inte anses vara fastighetsnära. Avfall Sverige håller inte med, utan menar att lagstiftaren inte avsåg att göra några förändringar av praxis för platsen för hämtning från fastighet.
Det finns nämligen sedan gammalt undantagsregler som påverkar avfallshämtningen. Till exempel om sopbilen inte kan nå varje enskild fastighet på grund av svårtillgängliga vägar, eller om det anses farligt för sopbilen att köra i området. De nya kraven på att kommunerna ska ha ”fastighetsnära” hämtning av matavfall har också vissa undantagsmöjligheter, som gör att befintliga hämtningsplatser ofta kan godtas även med Naturvårdsverkets tolkning av vad som är ”fastighetsnära”.
– Men det finns inga undantag för just förpackningsavfall. Det betyder att de inte har samma lagstiftning som resterande avfall. Det saknas alltså helhetsgrepp, och konsekvensen kan bli att man måste slänga sopor, och hämta, på olika platser. Det är inte rimligt.
När det kommer till anpassningar av befintliga sopstationer landar både ansvar och eventuella kostnader på samfällighetsföreningen.
– Just nu står vi lite i limbo. Vi vet inte vad som händer, men vi hoppas att regeringen och Naturvårdsverket vill att det här blir så bra som möjligt, så att vi kan samordna det här. Det är inte rimligt att sopor sorteras på olika ställen i föreningen, när en samlad plats är den bästa lösningen.