Vilket län har högst engagemang? Storstäderna på delad sistaplats

Det ideella engagemanget varierar kraftigt beroende på var i landet man befinner sig. Ju tätare befolkat ett område är, desto lägre tenderar engagemanget att vara. Det är en trend rapportserien ”Många bidrar, få orkar bära” har identifierat. Rapporten undersöker bland annat skillnaderna i ideellt engagemang mellan tätort och landsbygd – och hur de lokala förutsättningarna påverkar viljan och möjligheten att engagera sig ideellt.

Rapporten undersöker bland annat hur det ideella arbetet skiljer sig åt beroende på geografi, och hur till exempel strukturella utmaningar som bristande infrastruktur påverkar engagemanget. Kort och gott kan man säga att engagemanget är högst utanför storstäderna och att på landsbygden engagerar sig en större andel av invånarna ideellt jämfört med i storstäderna. Samtidigt konstaterar författarna att det ideella engagemanget för bostadsformer, som samfällighetsföreningar och bostadsrättsföreningar, också skiljer sig åt beroende på var i landet man befinner sig.

Även när man väger in individuella bakgrundsfaktorer som utbildning, ålder och uppväxtförhållanden är andelen som arbetar ideellt större bland dem som bor på landsbygden än bland dem som bor i storstäder.

I rapporten diskuteras också teoretiska faktorer bakom den geografiska skillnaden. Å ena sidan lyfts att landsbygden präglas av tätare gemenskaper och högre tillit. Å andra sidan pekar man på att storstäder kännetecknas av högre individualism och lösare sociala band, vilket försvårar samma nivå av social sammanhållning. Utöver det nämns att bristen på offentlig service i glesbefolkade områden i högre grad tvingar människor att organisera sig och arbeta ideellt för att lösa lokala behov.

Samfälligheter vanligare än socialt riktat engagemang 

I rapporten betonar man också att ideellt engagemang på landsbyggden ofta är kopplat till just samfällighetsföreningar, snarare än andra typer av organisationer.

”Den svenska forskningen lyfter ofta fram att människor på landsbygden tvingas samarbeta för att lösa problem utöver fritidsaktiviteter, exempelvis vägunderhåll och fiber, äldreomsorg och brandskydd. Våra data visar att människor på landsbygden i hög utsträckning är engagerade i organisationer för boende, vilket kan tänkas täcka in organisationer som till  exempel väg- och fiberföreningar. Vi kan dock inte se att landsortsbor i högre utsträckning engagerar sig i organisationer med social inriktning.”