Hur stora avgifter man får eller bör ta ut och hur det går till när man skall hantera trilskande medlemmar som inte vill betala är ofta frågor som kan ge upphov till huvudbry. Här reder advokat Peter Hellman från Engström & Hellman Advokatbyrå ut begreppen.
Vid förvaltning av en samfällighet uppstår normalt olika former av kostnader. Om samfällighetens medel inte räcker till för att täcka kostnaderna har samfälligheten rätt att ta ut bidrag, som det heter i lagen, från medlemmarna.
Huvudregeln är dock att medelsbehovet i första hand skall täckas på annat sätt och att medlemmarna först när detta inte går blir betalningsskyldiga för det beräknade underskottet. Det är alltså enkelt uttryckt medlemmarna i samfälligheten som måste betala de medel som behöver skjutas till för samfällighetens förvaltning.
Viktigt att upprätta rätt handlingar
När man tar in pengar från medlemmarna kallas det i juridiska termer att medlemmarnas bidrag uttaxeras. Innan samfälligheten kan besluta om uttaxering måste styrelsen alltid upprätta, och stämman godkänna, en utgifts- och inkomststat för föreningen. Enklare uttryckt behöver man alltså som ett första steg upprätta en budget som godkänns av stämman.
För att kunna debitera medlemmarna det som varje medlem ska bidra med till samfälligheten krävs sedan att styrelsen, om inte stadgarna föreskriver annat, upprättar en debiteringslängd och framlägger på stämman.
Debiteringslängden måste tydligt ange vilket belopp som uttaxeras, vad som belöper på varje medlem och en tydlig uppgift om när betalning skall ske. En korrekt fastighetsägareförteckning är ofta en förutsättning för att kunna upprätta en tydlig och rättvisande debiteringslängd.
Vad kan samfälligheten göra om en medlem inte betalar?
Vad kan man då göra om en medlem inte betalar sin del i enlighet med debiteringslängden?
En debiteringslängd är en exekutionstitel, det vill säga ett beslut som kan verkställas med hjälp av Kronofogden. Debiteringslängden har samma verkan som en dom från en domstol och samfälligheten kan med andra ord begära Kronofogdens hjälp med utmätning av medlemmen direkt – med debiteringslängden som underlag – utan att först behöva gå via ansökan om betalningsföreläggande eller stämning i tingsrätt för att få föreningens fordran fastställd.
LÄS ÄVEN: Moms i samfällighetsföreningar: Intervju med Skatteverket
Att debiteringslängden är en exekutionstitel innebär också att medlemmarna inte kan göra vilka invändningar som helst mot vad som anges i debiteringslängden.
Har man som medlem invändningar mot ett stämmobeslut bestående i att uttaxeringen inte överensstämmer med lag, stadgar eller föreningsstämmobeslut, är man istället hänvisad att väcka talan om rättelse mot föreningen hos mark- och miljödomstolen inom fyra veckor från den dag då debiteringslängden framlades på föreningsstämman.
Är ni som styrelse i en samfällighet osäkra på hur ni skall säkerställa att allt blir korrekt och att ni inte får problem med indrivningen kan det därför vara klokt att ta hjälp när det gäller att upprätta debiteringslängd och stämmoprotokoll.
Skribent: Peter Hellman, Advokat, Engström & Hellman Advokatbyrå
