Ett vanligt problem i föreningar är besvärliga personer med ett rättshaveristiskt beteende som spiller över på både styrelsen och andra medlemmar. Att sätta stopp för beteendet är lättare sagt än gjort – och det gäller att inte spä på elden. Experten Jakob Carlander har stött på många styrelser vars största huvudvärk är föreningens rättshaverist. Här delar han med sig av sina vassaste knep för att motverka dem.
Utdragna årsmöten, ständiga telefonsamtal, långa aggressiva mejl och hundratals felanmälningar. Kännetecken för en rättshaverist är många – men känner man igen dem blir det betydligt enklare att sätta ner foten, något som enligt Jakob Carlander, psykoterapeut, handledare och författare, är viktigt för att personen inte ska fortsätta terrorisera styrelsen.
Det är vanligt att rättshaveristen driver en viss fråga väldigt långt, och samtidigt har en oförmåga att ta in andras perspektiv. Det är också vanligt att de driver sin fråga eller uppfattning i konflikt med omgivningen.
– Det här är en speciell grupp människor och det knyter an till en form av psykisk ohälsa. De har ingen förmåga för att vara pragmatiska eller att kompromissa. De driver sitt eget perspektiv på ett mycket målinriktat sätt, ofta ett aggressivt sätt.
Vad utmärker en rättshaverist i föreningen?
Något annat som präglar en rättshaverist är att de hänvisar till juridiska dokument och bestämmelser. Det kan vara allt från föreskrifter till lagboken. Men ofta är tolkningen vinklad till förmån för deras egna uppfattning.
– Men även om det är fel så använder de juridiken som ett verktyg för att förhala och försvåra situationer, säger Jakob Carlander och fortsätter:
– I grund och botten har de ganska bristfällig förståelse för hur rättssamhället egentligen fungerar, men eftersom de talar med säkerhet och ett kraftigt språk backar många och blir osäkra.
Här kan du hitta lokala och rikstäckande leverantörer för din samfällighet. Klicka här för att komma till leverantörsguiden.
Kommunikationen brukar också vara väldigt långrandig och skrikig. Mejl kan vara på flera sidor, innehålla allt från fet text till versaler, samtidigt som olika instanser ligger på kopia.
– Det kan till exempel ligga massa myndighetspersoner och kommuner på kopia som egentligen inte har något med saken att göra, men rättshaveristen tycker att det är en angelägenhet för alla.
Ett annat sätt att identifiera en rättshaverist är hotfulla utspel. Det kan handla om domstolar, tidningar eller andra typer av hot. Att de påstår sig ta frågan vidare om styrelsen inte agerar, oavsett om de har rätt i sak eller inte.
– Vanliga utspel är att styrelsen inte sköter sitt uppdrag, det är ofta mycket beskyllningar och misstänksamhet.
Hantera kommunikation rätt
Men det gäller att hålla sig i skinnet och inte dras med rättshaveristerna, menar Jakob, och lyfter fram att man ska svara på ett kortfattat och korrekt sätt i exempelvis mejlkonversationer.
– Ju tidigare man sätter gränserna desto mer kan man minimera skadeeffekter. Tyvärr är man ibland för godtycklig på ett positivt sätt med dessa personer, de har en tendens till att komma undan. Men då förvränger man deras bild av rätt och fel. Man måste vara ganska fyrkantig.
Ett vanligt misstag som många styrelser gör är att gå personen tillmötes. Man orkar helt enkelt inte med tjafset. Eftersom personen låter trovärdig, och i vissa fall aggressiv, väljer man därför att ge efter. Men det är något som i värsta fall kan göra situationen värre.
– Då låter man rättshaveristen diktera och bestämma. Man tänker ofta att man går till mötes så blir det lugnare, men så är det inte. När man väl har gjort det så blir det mycket svårare att backa, för det kommer bara att komma nya krav från rättshaveristen.
- Har man identifierat en rättshaverist så ska man sätta stopp för personen så fort som möjligt.
- Sätt en tydlig gräns för vad som är okej och vad som inte är okej.
- Inför tidsbegränsningar på årsmöten om det är nödvändigt.
- Avbryt möten och samtal som går överstyr. Då tar man bort rättshaveristens arena och utrymme, vilket är ett effektivt sätt att motverka beteende på.
- Håll all kommunikation kortfattad, tydlig och formell. Minimera kontakt med personen så mycket det går.
- Responsen triggar ofta rättshaveristen – därför är det bättre att avsluta kommunikation istället för att svara något som kan förvärra problemet.
- Skapa en gemensam hållning inom styrelsen.
- Ge inte vika – det triggar bara personen ännu mer.
- Inför restriktioner, som exempelvis att man bara svarar på mejl en gång i veckan, om det är nödvändigt.
- Godta inte deras verklighetsbeskrivningen innan man har kontrollerat hur det faktiskt ligger till.
- Bolla tillbaka så mycket som möjligt till personen.
- Låt de hota med åtgärder som stämningar och andra former av hot. Det är ofta bara ett sätt att skrämma styrelsen på.
- Hämnas inte! Det blir bara värre.
- Var noga med att upplysa omgivningen och medlemmarna i den aktuella frågan, om det är nödvändigt.
- Avstå från att göra saker bara för att man är rädd för att reta upp personen.
- Gör de olagliga saker måste man polisanmäla det. Det kan då komma en motanmälan, men man ska inte acceptera det.
- Dokumentera mycket för ifall det blir skarpt läge om uteslutningen, vilket inte är vanligt, men då är det viktigt att vara väldokumenterad i ärendet.
För personen som driver frågan är det i många fall kampen som står i centrum, menar Jakob, och sakfrågan egentligen bara är ett verktyg för att få driva den vidare.
– Tar kampen slut så går de miste om ett viktigt innehåll i livet, säger han.
Jakob Carlander tar upp ett exempel från sin tid som styrelsemedlem. Föreningen hade en medlem som vid varje årsmöte hade en tendens till att ta över mötet – och hela tiden påpeka felaktigheter med hänvisning till lagen. Som svar valde styrelsen att anlita en jurist som satt med på årsstämman, och snabbt kunde informera övriga medlemmar att det rättshaveristen hänvisade till faktiskt inte stämde.
– Då fick hela föreningen höra direkt på plats att det han tog upp var fel, något som annars kan skapa en osäkerhet bland medlemmarna. Det är faktiskt värt kostnaden om man har liknande problem i sin förening.
En gemensam styrelse
En annan viktig faktor är att styrelsen har en gemensam ståndpunkt, och hanterar situationen likvärdigt oavsett vem i styrelsen som besvarar medlemmen.
– De här personerna är ofta av bestraffande karaktär, och det skapar problem. Det gäller att hålla ihop styrelsen och markera tydliga gränser redan från början. Dilemmat är ofta att man gör olika. Några tycker synd om personen och vill gå den till mötes, och andra inte. Det är något som triggar beteendet ännu mer hos en rättshaverist.
Något som är vanligt är att rättshaveristen försöker “värva” andra medlemmar i föreningen. Medlemmar som kanske inte är insatta i frågan, och dras därför med i något de inte vill.
– Det är inte ovanligt att de går och knackar dörr för att få med sig fler. De talar gärna i kollektiv, och säger att det är många som tycker si eller så, trots att det kanske inte är så.
För att medlemmar inte ska bli vilseledda av rättshaveristen kan man som styrelse hålla medlemmarna uppdaterade i den aktuella frågan, och vara så transparent som möjligt. Då minimerar man riskerna för missförstånd.
– Utveckla ett gemensamt förhållningssätt i föreningen genom att prata på ett allmänt plan. Man kan exempelvis säga att “Vi vet att den här uppgiften figurerar i föreningen, men så här ligger det till”. På så sätt lugnar man tredje parten (medlemmarna, red anm.).
Årsmötena är en favoritarena för rättshaveristen. Här kan den ställa styrelsen till svars inför medlemmarna, samtidigt som den kan prata fritt och motsätta sig hela dagordningen. I en sådan situation är det viktigt att styrelsen håller ihop. Genom att göra sin röst hörd, och tydligt visa att man inte tolererar det som pågår, blir rättshaveristen ofta mer defensiv.
– De här personerna brukar ha respekt för majoritet, men om det bara är ordförande som höjer sin röst upplever rättshaveristen ofta det som att de har med sig resterande medlemmar, eftersom ingen säger något. Men om alla gör sin röst hörd så blir det mycket lugnare.
Vad mer är viktigt att tänka på som styrelsemedlem i sitt bemötande?
Ha en korrekt hållning och uttryck respekt för alla medlemmar. Uttala er inte förlöjligande eller så, utan håll en bestämt och korrekt ton. Då blir det också enklare att få med sig de andra medlemmarna.
Vad gör man om rättshaveristen faktiskt har rätt, det kan ju hända emellanåt?
Har de rätt så är det nog lika bra att bara hitta en annan lösning. Ta inte strid i det, utan hitta något annat. Det är inte värt det. Det kan i värsta fall handla om stora summor pengar.
Vad grundar sig personlighetsdraget rättshaverist i, egentligen?
Det är ett internationellt erkänt problem. Vi är inte skulden till det här beetendet, utan det är en form av psykisk ohälsa, som kan drabba omgivningen mer än själva personen. Vi kan inte rannsaka oss själva, utan måste snarare ställa oss frågan : Vad gör vi nu?, säger Jakob och fortsätter:
– I grund och botten så lider de av sitt egna beteende, men förstår det inte. De lägger lidandet utanför sig själva.
Legitimerad psykoterapeut.Driver egna mottagningar i Simrishamn och Linköping. Författare till böckerna: ”Möta människor med rättshaveristiskt beteende – handbok för yrkesverksamma” och ”Rättshaveristiskt beteende – bemötande i praktiken”.
