De nya reglerna för dricksvattenbrunnar kommer från Europaparlamentet som ställer skärpta krav på samtliga medlemsländer. Syftet med de nya reglerna är att ha gemensamma minimikrav på dricksvattenkvalitén i hela Europa.
Det betyder att samfälligheter som förser sina medlemmar med dricksvatten snart behöver utöka sina kontroller. Dricksvattnet måste från och med nästa år kontrolleras för flera hormonstörande och kemiska ämnen som tidigare inte har omfattats av kontrollerna, bland annat PFAS, bisfenol A, uran och mikrocystin-LR.
“Försörjer man minst 50 personer, har en förbrukning på 10 kubikmeter eller mer per dygn i årssnitt, då måste man följa de regler som finns i dricksvattenföreskriften”, säger Åsa Rosengren, rådgivare på Livsmedelsverket.
Nya reglerna omfattar inte mindre brunnar
Dricksvattenbrunnar som är mindre än så heter “små dricksvattenanläggningar för privat bruk.” För dem gäller inte reglerna, utan där gäller råd och riktvärden som man kan hitta på Livsmedelsverkets webbplats. Bedriver samfälligheten någon typ av kommersiell verksamhet, till exempel ett sommarcafé, gäller dricksvattenföreskriften.
“Använder du dricksvattnet för en kommersiell verksamhet, då ska det också falla under dricksvattenföreskrifterna oavsett om brunnen ger mindre än 10 kubikmeter dricksvatten per dygn eller försörjer färre än 50 personer”, säger Åsa Rosengren.
Exakt vad samfälligheten måste kontrollera framgår i dricksvattenföreskriften, en föreskrift som kommer att uppdateras i samband med att de nya kraven träder i kraft.
Vattenkontroller och vattenanalys
Åsa Rosengren nämner bland annat krav på återkommande kontroller, och analys av vattnet för en rad olika ämnen.
“Det är ganska mycket, vattnet ska ju inte innehålla kemiska ämnen, mikroorganismer eller ha sådana fysikaliska egenskaper som gör att det blir hälsoskadligt, genererar tekniska problem i anläggning och ledningar eller är motbjudande att dricka. Och hamnar man på fel sida av ett gränsvärde, ja då får man inte distribuera vattnet.”
Det finns flera hälsorisker kopplade till dåligt vatten. Om det finns exempelvis finns mikroorganismer i dricksvattnet handlar det ofta om akut magsjuka.
“ Det kan även finnas mikroorganismer i dricksvattnet som indikerar att det finns påverkan från ytligt markvatten, det vill säga vatten som runnit ned i brunnen från markytan. Låt säga att brunnen inte är helt tät, att det är någon fog som är trasig någonstans. Ett exempel på det är förekomst av koliforma bakterier.” säger Åsa Rosengren och fortsätter:
“De kemiska ämnen som kan vara hälsoskadliga är bland annat arsenik, bly och kadmium. Det vill man inte ha i sitt dricksvatten.”
Men det finns också en hel rad med kemiska parametrar som visserligen inte är hälsoskadliga, men som förstör anläggningen. Ett exempel till är genom beläggningar.
“Kalcium, järn och mangan som är besvärliga rent tekniskt.”
Samtidigt är det inte alltid man märker av att något är fel på brunnen. Ibland upptäcker man det bara tack vare kontroller och analyser av dricksvattnet.
“Som medlem i en samfällighet kan man vara uppmärksam på hur vattnet ser ut, luktar och hur det smakar”, säger Åsa Rosengren.
Läs mer på Livsmedelsverket uppdaterade hemsida om dricksvattenbrunnar genom att klicka här.
Sökord:
Nya regler för dricksvattenbrunnar.
