Det kan vara så att styrelsen har ansett att det finns ett eller flera ärenden där det krävs en ordförande som har juridisk kompetens – eller att ordföranden ska vara en person som är opartisk. Personen ska vara duktig på att leda förhandlingarna och ha pondus.
Du behöver vara medlem för att läsa den här artikeln
För att läsa artikeln behöver du ett medlemskap hos oss. Är du redan medlem klicka här för att logga in.
Prova Samfälligheterna gratis hela november – och få 20% rabatt på medlemskapet första året
- Gratis läsning hela november
- 20 % rabatt på första årets medlemskap
- Full tillgång till all vår rådgivande journalistik
- 6 nummer av tidningen Samfälligheterna
- E-tidning
- Nyhetsbrevet
- Fördjupningsbrevet
- Rådgivning
- Rabatterat biljettpris till Samfällighetsdagen
- Utbildningsportalen
0 kr
Under gratisperioden kan du när som helst säga upp medlemskapet. Den 1 december förnyas medlemskapet automatiskt med 20% rabatt, 1196 kr/år exkl. 6% moms, med 12 månaders bindningstid
Välj och gå vidareEnligt Lantmäteriets normalstadgar ska samfällighetsföreningen hålla ordinarie föreningsstämma en gång per år. Styrelsen kan också utlysa en extra föreningsstämma när den anser att det behövs. Det är styrelsen som kallar till föreningsstämma. Observera att lagen, och även Lantmäteriets normalstadgar, använder den korrekta benämningen föreningsstämma, och inte årsmöte, som man ser ibland.
Obligatoriska ärenden i stadgarna
I kallelsen till föreningsstämman ska ärenden som ska behandlas på stämman anges. För att göra kallelsen mindre otymplig brukar man in stadgarna ange vilka ärenden som alltid ska behandlas vid ordinarie föreningsstämma.
I Lantmäteriets normalstadgar ingår som första ordinarie punkt vid ordinarie stämma att man ska välja ordförande vid stämman. Vid denna punkt har man ännu ingen ordförande, så någon annan måste hålla i just den punkten. Det brukar vara styrelsens ordförande som öppnar sammankomsten och låter deltagarna rösta om vem som ska vara ordförande. Även om man har en valberedning brukar denna inte vara inblandad i den processen.
Ibland någon annan än styrelsens ordförande
I de allra flesta fall brukar deltagarna ropa ”sittande”. Det innebär att de röstar för att den som har öppnat föreningsstämman, dvs styrelsens ordförande, ska vara ordförande vid stämman. Men det förekommer också att man röstar för att någon annan styrelseledamot eller någon annan medlem ska vara ordförande. Detta beror i de flesta fall på att ordföranden har bestämda, och ibland stridbara åsikter som han eller hon förväntas kämpa för på stämman. Det kan vara svårt att leda förhandlingarna och samtidigt vara engagerad i debatten.
Det kan också vara så att styrelsen har ansett att det finns ett eller flera ärenden där det krävs en ordförande som har juridisk kompetens eller att ordföranden ska vara en person som är opartisk, alltså en utomstående person. Personen ska också vara duktig på att leda förhandlingarna och ha pondus. Detta för att man väntar sig en infekterad diskussion på stämman.
Arvode
Vid några tillfällen i min karriär har jag haft uppdraget att sitta som ordförande vid föreningsstämmor i samfällighetsföreningar där jag inte har haft någon delägarfastighet. Jag tar betalt för ett sådant uppdrag. Jag tycker att det är renhårigt att deltagarna på stämman får reda på mitt arvode, så att de tar detta i beaktande inför omröstningen.
Jag gör också upp med styrelsen om ett mindre arvode (i princip en ersättning för resan) som jag får i den händelse att jag inte skulle bli vald till ordförande och måste ge mig av tillbaka hem med oförrättat ärende efter den första punkten vid föreningsstämman. Jag måste ju finnas på plats när valet sker. Det skulle inte fungera att jag stannar hemma och väntar på besked och först vid ett jakande sådant åker till stämman. I de fall där jag har varit inblandad har det varit fråga om någon timmes bilresa. I mina fall l har styrelsen förankrat beslutet i förväg och jag har alltid blivit vald till ordförande vid stämman.
Opartiskhet
En extern ordförande är inte insatt i det kontroversiella ärendet som ska behandlas, och det är det som är själva vitsen. Han eller hon ska vara opartisk och se ärendet med friska ögon. Den externa ordföranden bör också avbryta debatten när den börjar spåra ur och kunna redogöra för vad lagstiftningen och stadgarna säger. Detta brukar ha en avkylande effekt.
I de flesta fall när jag har suttit (fast jag föredrar att agera stående) som extern ordförande har deltagarna efter stämmans slut varit tacksam mot mig och tyckt att jag har gjort ett bra jobb. Men vid ett tillfälle var det inte så. Där var det en stor minoritet som anklagade mig för att ha tagit parti för majoritetens förslag och inte iakttagit den opartiskhet som var förutsättningen för min medverkan. Jag förstår hur de tänkte och inser att det är en svår uppgift att leda en debatt där det finns två falanger som är i luven på varandra särskilt när den ena falangen vill driva igenom något som är emot lagen eller stadgarna. Senare fick jag reda på att en tid efter stämman hade allt lugnat ner sig.
Mer artiklar från Björn:
– Björn Lundén om framtidens styrelseuppdrag
– Hur man hittar styrelseledamöter i samfällighetsföreningen
– Björn Lundén: Helomvändning – nu suckar dem på Skatteverket