Relgerna som gäller för föreningens skog: ”väldigt oreglerat”

Oavsett om målsättningen är att öka andelen lövträd, gynna biologiskt mångfald eller förvalta en trevlig skog som medlemmar kan promenera i finns det många fördelar med en skogsbruksplan. Men det finns ingen tvång – och ambitionsnivån är helt upp till samfälligheten.  “Som skogsägare så har du ganska lite skyldigheter.”

En skogsbruksplan är i praktiken ett verktyg som styrelsen i samfälligheten kan använda för att planera, säkerställa och underhålla föreningens skogsmark. Skogsbruksplanen går till exempel att jämföra med den tekniska underhållsplanen.

I skogsbruksplanen delar man upp skogsmarken i avdelningar, en för varje skogstyp. Även om samfälligheten bara har en skog, kan trädbeståndet variera. En del av skogen kanske består av tallar, medan en annan del av granträd. I avdelningsbeskrivningen, som finns för varje avdelning, finns uppgifter om skogstillstånd och förslag på åtgärder.

– Det är ett rådgivande dokument, den har inte någon juridisk betydelse. Det finns inga lagkrav eller så knutet till den. Den svenska skogspolitiken bygger mycket på att det är väldigt oreglerat, man kan göra som man vill. Det gäller även naturvårdsfrågor. Mycket bygger på att man ska ta ett gemensamt ansvar, säger Tobias Eliasson, skogskonsulent på Skogsstyrelsen. 

Målsättning styr ambition

Skogsbruksplanen visar hur mycket pengar föreningen behöver lägga på skogen kommande tio år, och gör det enklare att planera in åtgärder. Tobias Eliasson berättar att målsättningen med skogen också styr skogsbruksplanens omfattning. I vissa fall, när det handlar om mer industriella verksamheter, kan det vara helt avgörande med en detaljerad skogsbruksplan. I andra fall är det mer ett hjälpande dokument – som vägleder styrelsen i sin skogsförvaltning. 

– Skogens målklassning är ett centralt begrepp. Det handlar om att särskilja bestånd där man har en inriktning på exempelvis naturvärden, sociala värden och virkesproduktion.  Är du en samfällighet är det kanske inte att maximera virke, men det kanske handlar mer om att sköta skogen utifrån ett socialt perspektiv. Det ska vara trivsamt, en vacker och uppskattad närmiljö för de boende, säger Tobias Eliasson.  

Samtidigt betonar han att det är helt och hållet upp till skogsägaren själv att besluta om vad som ska göras med skogen. Det gäller även samfälligheter som äger skogsmark. 

– Beroende på vad man väljer för inriktning för skogen kan det uppkomma följdeffekter. Ska man till exempel avverka en gammal skog, finns det helt plötsligt en skog att återbeskoga, så att det växer nytt igen, säger han och fortsätter:

– Men vill du ha en pampig skog behöver du göra saker längs vägen. 

Om föreningen har skogsmark rekommenderar Tobias att man upprättar någon typ av skogsbruksplan. Den behöver inte vara alltför omfattande, men den underlättar arbetet med skogen – och ger styrelsen en bra överblick. Annars är det lätt hänt att man missar åtgärder  som gallring, plantering eller röjningsbehov.

– Men ambitionen bör också spegla verkligheten. Har du en liten skog som är hyfsat enkel, kanske en skogsbruksplan är överdriven. 

Vad är ett bra tips till samfälligheter med skog, och som vill vara lite mer aktiva i sin skogsförvaltning? 

– Det gäller att få ekonomi i åtgärderna. Det finns alltid en uppstartskostnad kring skogsmaskiner, så det är väldigt bra att försöka samordna åtgärder med flera. Lite koll i närområdet är ett bra tips. 

Målklassning

Just nu bjuder vi på startavgiften och gör hela flytten från nuvarande lösning helt utan kostnad!

Klicka här för att ta del av erbjudandet.