Du behöver vara medlem för att läsa den här artikeln
För att läsa artikeln behöver du ett medlemskap hos oss. Är du redan medlem klicka här för att logga in.
- Full tillgång till all vår rådgivande journalistik
- 6 nummer av tidningen Samfälligheterna
- E-tidning
- Nyhetsbrevet
- Fördjupningsbrevet
- Rådgivning
- Rabatterat biljettpris till Samfällighetsdagen
- Utbildningsportalen
1,495 kr
Välj och gå vidareFlera energibolag har annonserat breda prishöjningar under det senaste året. En stark orsak till de ökade energipriserna är skenande kostnader för energileverantörerna. Men kostnaderna fördelas inte alltid jämnt mellan kundsegmentet.
Högre priser på biobränsle, brist på brännbart material och högre finansieringskostnader för energibolagen är några faktorer bakom fortsatt stigande priser på fjärrvärme. Även faktorer som ökad internationell handel och sämre konjunktur fortsätter prägla fjärrvärmepriserna.
Många samfällighetsföreningar vittnar om prisökningar på över 20 procent.
– Vid årsskiftet gjorde vi en prisjustering där vi höjde 12 procent på totalen, hur justeringen sedan landade hos kunder var lite olika. Villor fick en lägre prisjustering än till exempel samfälligheter, säger Fredrik Edlund på Mälarenergi, ett av bolagen som har höjt energipriset för samfällighetsföreningar mer än enskilda villaägare.
Lägre prisökning för enskilda villor
Mälarenergi skriver i sin prisändring att “det genomsnittliga fjärrvärmepriset höjs med 12,57 procent för stora fastigheter och grupphusanslutna småhus, samt 8,71 procent för mindre flerbostadshus och villor”. Anledningen till att större fastigheter, som samfällighetsföreningar, får ta en större del av prishöjningen beror på konkurrens, menar Fredrik.
– Intäktsökningar behövde egentligen landa på 25 procent men då vi inte vill belasta våra kunder med hela kostnadsökningen landade vi på en prisjustering på 12 procent, vi ser det som ett gemensamt risktagande inför framtiden. Grunden i vår prissättningsstrategi är kostnadsprissättning sedan kollar vi hur starka vi är prismässigt inom respektive segment och i detta fall ser vi en hårdare konkurrens prismässigt på villasidan jämfört med exempelvis samfälligheter. sedan kollade vi hur starka vi är på villakunder kontra samfälligheter, och landade i att det är en mer utmanande marknad på villasidan, eftersom konkurrensen är hårdare där, säger han.
Olik fördelning hos olika bolag
För kunder hos Södertörns Fjärrvärme, SFAB, ser det tvärtom ut. Bolaget säger till Samfälligheterna att privatkunder i småhus fick en högre procentuell höjning av fjärrvärmepriset än exempelvis samfällighetsföreningar för 2023.
– Vid årsskiftet höjde vi priset för näringsidkare, inklusive samfälligheter och bostadsrättsföreningar, med 10,9 procent och priset för privatkunder i småhus med 13,5 procent. Årets prishöjning var högre än vi varit vana vid, vilket framför allt beror på en exceptionell situation på bränslemarknaden med kraftigt ökade bränslepriser, säger Cecilia Nordin.
– Vår prissättning är kostnadsbaserad och vi strävar efter att varje kundkategori i möjligaste mån ska stå för sin del av våra kostnader för att leverera fjärrvärme till dem. Därför såg vi ett behov av att höja något mer för privatkunder i enskilda småhus.
Energibolaget Norrenergi, som främst förser norra Stockholm med fjärrvärme, har höjt sina fjärrvärmepriser med 6 procent, och räknar med en liknande ökning de närmaste tre åren. Till skillnad från Mälarenergi och SFAB har bolaget höjt priserna lika mycket för alla kundsegment.
– Det stämmer att vi har höjt 6 procent för alla kundgrupper, säger Monica Vilhelmsson, kommunikationschef på Norrenergi.
Stockholm Exergi, som levererar fjärrvärme i Stockholms kommun, har höjt priserna med totalt 12 procent. Höjningen är densamma för både villaägare och samfällighetsföreningar.