Lantmätaren: Vanliga fel vid stadgeändring – så undviker du dem

Just stadgeändringar stod under 2024 för ungefär sex procent av Lantmäteriets ärenden till Samfällighetsföreningsregistret (SFR) , cirka 700 ärenden per år. 

– Det är i princip helt upp till föreningen att bestämma vad vill man ha med i sina stadgar. Men det finns några saker som är bra att tänka på, säger Johanna Hughes, funktionschef på SFR.  

Stadgarna får inte gå stick i stäv med föreningens anläggningsbeslut, anläggningslagen, lagen om förvaltning av samfälligheter eller annan lagstiftning. 

– Ibland behöver vi kontrollera stadgarna mot till exempel diskrimineringslagen. Så det behöver inte ha med anläggningen eller samfälligheten att göra, utan det kan vara annat som sätter stopp också. 

Vi hade en förening för ett tag sedan som ville ha inskrivet i sina stadgar att om man har husdjur skulle de inte få vistas på föreningens mark, varken kopplade eller okopplade.

– Det är inte så att vi slår ner på ändringen direkt, utan vi påpekar att det här kommer vi inte att kunna registrera, och så får föreningen ta ett nytt beslut och skicka in till oss på nytt. Det kan ju vara så att föreningen behöver ta ett nytt stämmobeslut, eller till och med två. Det beror på vad man har föreskrivit i sina stadgar gällande stadgeändring. Därav blir det viktigt att verkligen försöka jobba igenom ändringen så mycket det går och undvika de här fallgroparna.

Ändring av enstaka paragrafer

Behöver föreningen bara justera en eller två paragrafer i stadgarna är “ändring av enstaka paragrafer” det enklaste sättet. Det betyder att föreningen bara justerar specifika punkter i stadgarna. En vanlig fallgrop är att man trots det passar på att justera något ord eller en konstig formulering i paragrafer som stämmobeslutet inte omfattar. 

– Vi granskar de nya stadgarna ordagrant med de gällande stadgarna. Om andra paragrafer ändras godkänner vi inte ändringen. Så det är väldigt, väldigt viktigt att man faktiskt bara har gjort ändringar i de paragrafer som stämman har tagit beslut om.

Man ska med andra ord inte passa på att göra små språkliga ändringar i andra paragrafer bara för att man ser en chans. 

– Det vi ofta ser är att man bara har ändrat de paragrafer som man skulle, och i samband med det övergått till Lantmäteriets normalmall för stadgar, vilket medför ändringar av andra paragrafer. Mallen som vi har kanske inte stämmer överens med stadgarna som föreningen har sen tidigare.

Skriva om hela stadgarna

Behöver man göra större justeringar, byta till Lantmäteriets mall för normalstadgar eller ändra i flera paragrafer rekommenderar Johanna att skriva om hela stadgarna. Då slipper man oroa sig över små misstag. Det betyder helt enkelt att man antar helt nya stadgar. 

– Helt omskrivna stadgar skulle jag vilja säga är ett enklare sätt att göra stadgeändringar.  Då tittar vi inte på vad som stod i föreningens tidigare stadgar. Vi gör inga jämförelser, utan då granskar vi de nya stadgarna så de inte strider med lagstiftning och så vidare. 

Föreningar med äldre stadgar, som kanske är otydliga eller använder ett gammalt språk, bör satsa på att skriva om hela stadgarna, menar Johanna. 

– Vi har ju föreningar som är bildade på 40- och 50-talet, och har kvar sina stadgar från den tiden. Då är det bättre att skriva helt nya stadgar som stämmer mer överens med 2025.

Processen från Lantmäteriet

Lantmäteriets process för att granska och godkänna en stadgeändring är ganska rakt på sak, berättar Johanna. Först kontrollerar de blanketten med uppgifter om vad föreningen önskar ändra, sedan kontrollerar de stämmoprotokoll och beslut från stämman. 

– Det kan till exempel inte bara stå att ‘vi tar upp frågan om att ändra våra stadgar’, utan det behöver stå att ‘vi genomför en röstning och stämman beslutar enhälligt att anta de nya stadgarna’ eller någonting sånt. Vi behöver verkligen ett tydligt beslut.

Har man klarat sig så långt är Lantmäteriets sista steg att granska själva stadgeändringar. 

– Då går vi igenom paragraf för paragraf och tittar så allt ser bra ut. Är det så att vi stöter på något vi inte stött på förut, eller att vi har svårt att avgöra om det här är någonting som vi kan registrera, tar vi ändringen ett varv med våra jurister.  

Vanliga misstag vid formulering av paragrafer

Stadgarna måste vara tydliga. De får inte vara luddigt utformade, eller ha vilseledande formuleringar. Ett bra tips grund för när man utformar nya stadgarna är att en ny medlem som för första gången tittar på stadgarna ska förstå dem. En annan vanlig fallgrop är att man vill stoppa in ordningsregler i stadgarna. 

– Men ordningsregler är ju någonting som man kanske vill ändra enklare. Det kanske uppkommer nya omständigheter, och har man det då i sina stadgar blir det en stadgeändring för varje ändring som man vill göra i ordningsreglerna. 

En del försöker runda det genom att i stadgarna peka på en bilaga. Men det räcker inte, menar Johanna. 

– Nämner stadgarna en bilaga under paragraf C,  då hör bilagan till stadgarna, och då behöver vi granska bilagan. Vår rekommendation är att hålla ordningsreglerna helt separerade från stadgarna. 

Grundläggande förutsättningar 

Tydliga stämmoprotokoll med tydliga beslut. Omröstning om ändringen av stadgar bör framgå tillsammans med votering. 

– För vi granskar även stämmoprotokollet vid en stadgeändring. 

Utöver det är det viktigt att stämman tar beslutet korrekt. Stäm av stadgarna innan och kontrollera vad nuvarande stadgar kräver för en stadgeändring. Många äldre samfällighetsföreningar, som inte har ändrat stadgarna på länge, kräver dubbla stämmobeslut. Andra kräver en högre majoritet än vad lagstiftningen säger. 

– Nummer ett är definitivt att titta på de stadgarna man har i dag, och titta om det står någonting specifikt där om stadgeändring. Så att man inte tar ett beslut först, och tittar i stadgarna efteråt.

Och om det inte står något alls om stadgeändring?

– Då räcker det med att man tar beslut på en stämma och då kan det vara antingen en ordinarie stämma eller en extra stämma, med två tredjedelars majoritet, säger Johanna Hughes.