Enskilda vägar är en viktig del av vägnätet i Sverige. För samfälligheter och vägföreningar som förvaltar bilvägar, broar och cykelvägar gäller det att hålla vägarna i bra skick. Samtidigt ökar slitaget på vägarna för varje år som går – och kostnaderna även så.
När sommaren väntar runt hörnet gäller det att kontrollera föreningens vägnät – och säkerställa både funktion och säkerhet.
– Tjällossningen måste man ha koll på. Det kan krypa upp både stenar och block till ytan. Det är viktigt att kontrollera att det inte har förstört slitlagret, det vill säga översta delen av vägen, säger Henrik Nilstam, enhetschef på trafikverket.
När snön smälter visar sig bristerna
I takt med att snö smälter bort, tillsammans med kraftigare nederbörd under sommaren, är det viktigt att hålla koll på vägkroppen och att avvattningen fungerar.
– Har man inte till exempel inte tillräckligt bra diken kan vägen bli väldigt påverkad av nederbörd. I södra Sverige har vissa vägar varit väldigt hårt åtsatta under den här tiden på året, säger Henrik Nilstam, och fortsätter:
– Något som blir extra viktigt för grusvägar. De har inte samma bärlager som asfaltsvägar. Därför är det jätteviktigt att säkerställa en god avvattning.
Vägar som omges av exempelvis åkrar kan få ett vattentryck från ena sidan, vilket kan resultera i potthål eller lokala sättningar i vägen. Då kan det vara läge att vattna ur vägkroppen, eller att bygga in ett kärl som hjälper vattnet att rinna undan.
– Det kan vara en väg som ligger i en bank, det vill säga att vägen är lite upphöjd, och på ena sidan ligger vatten och trycker. I vissa fall kan det till och med börja rinna vatten ur vägkroppen – men det är bara bra. Annars står det och spänner, säger Henrik.
Dessutom brukar vägytan bli mjukare under tjällossning, till följd av att vägkroppen får det svårare att göra av med allt vatten. Liknande problem kan även uppstå vid nederbörd.
Grusning av grusvägar är också något som blir aktuellt på vårkvisten. Helst ska vägen vara fuktig innan grusning, eftersom det nya materialet enklare blandar med det befintliga.
Vanligaste orsakerna till att man behöver grusa är att tjockleken på slitlagret har blivit otillräcklig, eller att slitlagret har fått fel sammansättning. Något som uppstår exempelvis om finmaterialet har dammat bort. Enligt Trafikverket bör slitlagret vara omkring 5 centimeter tjockt.
– Man brukar köra 0,16-kornigt högst upp för slitlagret, det går att komplettera under sommartid. Det är mer fördelaktigt att göra när det är lite torrt. En lagning blir aldrig lika tät när det är vatten emellan.
Att göra efter vintern
Efter tjällossningen, när vägen börjar bli stabil – men fortfarande är fuktig, är ett bra läge att hyvla vägen. Då får man bort spårbildningar, korrugeringar och potthål. Samtidigt bör man även se över möjligheterna att dammbinda och kantskära vägen.
– Det är viktigt att hålla nere den lilla bullen precis vid vägkanten av allt skit som trycks ut, annars rinner inte vattnet av vägen. Men det gäller att skära på rätt sida, och att man har koll på lutningar och så vidare.
För att motverka dammbildning, som påverkar sikten, bör man utföra en dammbindning ungefär en gång per år.
– Vi på Trafikverket förespråkar att använda kalcium eller magnesiumklorid för dammbindning. Det blir ofta ett obehag kring damning, därför är det viktigt att man gör det cirka en gång per år.
Dambindning och sopning är viktigt efter vinter – även cykelvägar för att motverka rullning. Dammbind vägen så snart tjälen har släppt på våren.
Kontrollera vägen och säkerställa att avrinningen fungerar och att stenar inte har trängt igenom vägbanan.
Säkerställ att diken är tillräckliga.
Sprickor som är större än 2 centimeter (asfalterade vägar) bör ses över.
Kontrollera så att synen är tillräckligt. Häckar, träd och andra växter bör vara klippta så att det åtminstone finns en meter till sidan och fem meter i höjd fritt.
Vid rensning av exempelvis dikning bör man stämma av att invasiva arter inte förekommer. Börjar man röja dem kan de sprida sig – och dessutom påverka närliggande boende.
