Klimatanpassning: Så rustar ni för framtidens klimat

– Som styrelse behöver man tänka kring det här. Den största utmaningen är att komma igång med arbetet. Man vet inte vart man ska söka om kunskap och information, säger hon. 

Kartlägg föreningens nuvarande sårbarhet och skapa en handlingsplan. Implementera eventuella åtgärder som kostar pengar i underhållsplanen och se till att följa upp åtgärderna.

Likt en fastighetsgenomgång kan man gå igenom föreningens anläggningar och identifiera exempelvis avrinningsvägar, att marken lutar från fastigheter, kontrollera att stuprör, brunnar och dräneringsrör är rensade samt att rötter från träd och buskar inte når ner i VA-systemet – och orsakar stopp och läckage. 

– Det kan också handla om att ta hänsyn till ökade regnmängder vid val av material och färgtyp för ytbehandling av till exempel fasader och fönster, berättar Elvira, och fortsätter: Även om man bara har en anläggning kanske vissa platser är mer utsatta för till exempel översvämning. När du har identifierat åtgärderna så är nästa steg att informera och utbilda dig. Vilka risker det finns, vilka effekter det har och även gränsdragningen kring vem som ska göra vad. 

Genom att skapa en handlingsplan som tydligt visar vad som ska genomföras, när och av vem går det att minska riskerna för eventuella skador till följd av exempelvis skyfall. Det kan handla om installation av översvämningslarm eller backventiler för att motverka att vatten trycks upp i medlemmarnas fastigheter vid skyfall, eller att montera takskydd för källarentréer. 

– Man måste utgå från platsens egenskaper. Lutning, grannar, bebyggelse runt omkring, allt beror på platsen när det kommer till vad som ska prioriteras. Eftersom sårbarheten skiljer sig åt beroende på plats och region, är kartläggningen till stor hjälp för styrelsen när det kommer till vad som behöver prioriteras, säger Elvira. 

Fler översvämningar senaste tio åren

När de svenska försäkringsbolagen klubbade igenom försäkringsvillkoren runt 70-talet var klimatrelaterade skador inte särskilt vanligt. Det resulterade i att försäkringsbolagen helt enkelt kom överens om att naturskydd skulle ingå i fastighetsförsäkringen.

– Det har egentligen inte varit något problem förrän fram till de senaste tio åren där framför allt skador efter skyfall har blivit mycket vanligare, säger Staffan Moberg, jurist på Svensk Försäkring. 

För samfällighetsföreningar med anläggningar som exempelvis byggnader, vägar eller annat ovanför mark, är det viktigt med en egendomsförsäkring som täcker skador orsakade av väder och vind. De flesta försäkringar omfattar redan ett sådant skydd, men det skadar inte att dubbelkolla, menar Staffan.

–  Det kan också vara lägligt att man har en ansvarsförsäkring gentemot de som utnyttjar samfälligheten. I den mån det skulle ske en situation där samfällighetens anläggning orsakar skador på exempelvis medlemmarnas fastigheter. 

Han lyfter bland annat fram den stora översvämningen i Gävle 2021 som ett bra exempel på där ansvarsförsäkringen var viktig. Till följd av kraftiga skyfall orsakade översvämningar skador för över 1.600 miljoner kronor enligt försäkringsbolagen.

– Över 80 procent av skadorna som uppstod var på grund av baksug i VA-nätet. Försäkringsvillkoren inkluderar ett skydd mot den typen av skador. Men om försäkringsbolaget anser att det funnits brister i VA-nätet riktar man regresskrav mot VA-huvudmannen, vilket skulle kunna vara en samfällighet. 

Försäkring mot översvämning

Det kan dock vara svårt att få ett försäkringsskydd för till exempel en VA-anläggning som täcker översvämningsskador till följd av skyfall, berättar Staffan, men betonar att det kan vara värt att fråga försäkringsbolaget.

– Jag tror att det har att göra med att man vill att VA-huvudmannen själv ser till att man har system som fungerar. Att man underhåller systemet och inte slarvar i det avseendet. Det finns ett preventivt tänk att inte kunna försäkra allting. 

Styrelsen bör se över försäkringsvillkoren i föreningens försäkring, och framför allt naturskadeskyddet, för att säkerställa att försäkringen täcker eventuella skador som orsakats av väder och vind. 

– Kolla hur naturskadeskyddet ser ut överlag, och att det exempelvis omfattar både översvämning, stormar, ras och skred. Känner man sig osäker så bör man också fråga försäkringsbolaget. 

Har förutsättningarna förändrats, till exempel om nya fastigheter har anslutit till gemensamhetsanläggningen, är det inte säkert att nuvarande försäkring skyddar tillräckligt. 

– Risken finns att försäkringsbolaget säger att man inte har betalt för de nya delägarna, och att premien bara täcker de ursprungliga fastigheterna. Då får man en lägre ersättning helt enkelt. Därför är det viktigt att uppdatera försäkringen i samband med förändringar.

Detsamma gäller om samfällighetsföreningen har tappat medlemmar – då kan det eventuellt gå att skala ner försäkringen men fortfarande behålla tillräckligt skydd. 

När försäkringen inte räcker till

Det finns två situationer kopplade till klimatförändringar som försäkringen inte täcker. Det handlar om erosion och dammgenombrott. Skadorna kan då bli så omfattande att det inte går att försäkra ur ett ekonomiskt perspektiv, berättar Staffan.

– Skåne i vintras är ett exempel på extrem erosion, där byggnader helt plötsligt började stå mitt ute i havet på grund av att marken rasade under dem. 

– Jag vet av erfarenhet att områden som ligger lågt, områden där man byggt på gammal sjöbotten, är extra utsatt för exempelvis översvämningar. Då finns det större anledning att ha lite extra koll på försäkringen. 

Vid försäkringsärenden uppkommer ofta frågan om någon kan hållas ansvarig för den uppkomna skadan. Men vid skador som orsakats av oväder finns det ofta ingen som kan hållas ansvarig, förklarar Malin Håkansson, advokat på Sigeman & Co. Samtidigt poängterar hon att det finns situationer där det faktiskt finns anledning till att utreda ansvarsfrågan. 

– Låt säga att en grannfastighet orsakar översvämningsskador på samfällighetens anläggning på grund av att fastigheten har ett undermåligt VA-system. Då kan det finnas anledning att rikta ersättningskrav avseende skadan mot dem. Om det finns försäkring som täcker skadan är det ofta försäkringsbolaget som hanterar det, och bestämmer om de ska driva ersättningskrav mot någon, ett regresskrav, säger Malin och fortsätter: 

– Det kan också vara så att samfälligheten orsakar skada på någon annans egendom. 

Ansvar vid skador på grund av oväder

Ansvars- och skadeståndsfrågor i samband med översvämningar kan vara komplexa, menar Malin Håkansson, och säger att olika lagstiftningar kan gälla beroende på vad som har hänt. Om skador uppkommit till följd av översvämning på grund av överbelastning i det allmänna avloppsledningsnätet kan det bli aktuellt med lagen om allmänna vattentjänster. I andra fall kan miljöbalkens eller skadeståndslagens regler bli tillämpliga. Att identifiera en ansvarig är dock lättare sagt än gjort, och omfattar ofta komplexa utredningar – och kan ta lång tid. 

– Rent allmänt är det ett komplext regelverk. Vad som blir tillämpligt när beror helt på skadorna och hur de uppkommit. Det kan bli ganska invecklade juridiska bedömningar. 

Styrelsen har ett ansvar att se till att anläggningen inte orsakar några skador på andra fastigheter eller anläggningar vid exempelvis översvämningar. Det handlar framförallt om det löpande underhållet och att säkerställa anläggningens funktion.

–  Vet man om att anläggningen löper större risker vid till exempel översvämningar får man också ett större ansvar gentemot grannfastigheter och delägare.