Du behöver vara medlem för att läsa den här artikeln
För att läsa artikeln behöver du ett medlemskap hos oss. Är du redan medlem klicka här för att logga in.
- Full tillgång till all vår rådgivande journalistik
- 6 nummer av tidningen Samfälligheterna
- E-tidning
- Nyhetsbrevet
- Fördjupningsbrevet
- Rådgivning
- Rabatterat biljettpris till Samfällighetsdagen
- Utbildningsportalen
1,495 kr
Välj och gå vidareVad händer om en medlem ställer upp sin egen studsmatta på föreningens mark – och någon sedan skadar sig på den? Det är inte alltid solklart, menar Kjell Hansen, expert inom ansvarsförsäkringar på if försäkringar: ”Det kan bli delat ansvar.”
Privata studsmattor på föreningens mark. Som styrelse kanske man inte har några åsikter om det, men det finns ändå anledning att agera. Även om det är studsmattans ägare som bär det största ansvaret vid en eventuell skada kan diskussioner uppstå. Speciellt om det visar sig att styrelsen har varit försumlig. Det är en komplex fråga med flera svar, menar Kjell Hansen.
– Det kan hända att föreningen får ett skadeståndskrav på sig, eftersom objektet står på föreningens mark. Men det betyder inte att föreningen blir skadeståndsskyldig i slutändan, säger han.
Samtidigt är han tydlig med att det främsta ansvaret i många fall fortfarande ligger på medlemmen. Men har styrelsen exempelvis mottagit klagomål från andra medlemmar, och trots det inte har ingripit, kan ansvaret faktiskt förflyttas.
– Medlemmen klarar sig inte bara för att den ställer studsmattan på samfällighetens mark, men ansvaret kan förflytta sig närmare föreningen om styrelsen inte tydliggör ansvarsfrågan. Det kan till exempel handla om att sätta upp skyltar, eller ställa tydliga krav på medlemmen när det kommer till studsmattan.
– Säg att det kommer en stark storm som gör att studsmattan blåser upp och landar på grannens bil. Det händer oftare än man tror, kan jag berätta. Någon lär vilja ha betalt för bucklan på bilen. Vem är det då som betalar?
Svaret är inte alltid glasklart, och ofta krävs en utredning. Men någon rättslig historia leder det sällan till, berättar Kjell.
– De flesta försäkringsfall slutar inte i rättegång, utan man löser det mycket tidigare än så.
Även annan utrustning på samfällighetsföreningens mark kan påverka ansvarsbilden. Står studsmattan i direkt anslutning till exempelvis ett elskåp, en stolpe eller andra anläggningar som samfälligheten förvaltar ökar risken för att ansvaret landar på samfälligheten.
– Det blir en väldigt jobbig situation om någon hoppar av studsmattan och skadar sig på stolpen eller elskåpet. Här gäller det att vara tydlig mot medlemmen och ta tag i situationen.
Om medlemmen insisterar på att nyttja föreningens mark för sin studsmatta, och ingen har något emot det, bör styrelsen fortfarande ställa motkrav på medlemmen, menar Kjell Hansen.
– Har medlemmen inte plats för en studsmatta på sin egen tomt, ja då kanske medlemmen måste ansöka om tillstånd för att låna föreningens mark. Då kan styrelsen ställa krav på studsmattan, att den ska vara säker och så vidare.
– Svårigheten många föreningar har är att medlemmen gör det helt på eget bevåg, och hävdar att den har rätt till det bara för att den betalar sig avgift. Men så är det ju inte.
Han lyfter även risker kring gemensamma midsommarfiranden eller andra aktiviteter som samfälligheter anordnar. Det är inte ovanligt att föreningen hyr in lekutrustning, till exempel en studsmatta eller hoppborg, som barnen kan leka med under dagen.
– Här kommer vi närmare föreningens ansvar, oavsett om man lånar studsmattan av en medlem. Man kanske behöver ha någon som övervakar, regler för vilka som får hoppa och att studsmattan måste vara väl underhållen och godkänd.
