Du behöver vara medlem för att läsa den här artikeln
För att läsa artikeln behöver du ett medlemskap hos oss. Är du redan medlem klicka här för att logga in.
- Full tillgång till all vår rådgivande journalistik
- 6 nummer av tidningen Samfälligheterna
- E-tidning
- Nyhetsbrevet
- Fördjupningsbrevet
- Rådgivning
- Rabatterat biljettpris till Samfällighetsdagen
- Utbildningsportalen
1,495 kr
Välj och gå vidareAnläggningslagen reglerar hur och när ersättningsregler bör och ska användas. Det vanligaste är när en fastighet vill ansluta eller lämna samfällighetsföreningen. Det kan också vara i samband med förändring av andelstal.
Vid inträde
Har föreningen pengar, antingen genom en gemensamhetsanläggning av ekonomiskt värde eller en underhållsfond med pengar i, ska den inträdande fastigheten betala ersättning till övriga delägare för den andel den nya medlemmen får genom inträdet. Detsamma gäller om en befintlig medlem får förhöjt andelstal.
Vid utträde gäller vice versa – det vill säga den utträdande fastigheten ska få ersättning av övriga delägare. Skulle samfällighetsföreningen ha ett ekonomiskt underskott ska den utträdande fastigheten i stället betala ersättning till delägarna.
Rent praktiskt är det enklaste att berörd delägare betalar ersättningen i en klumpsumma till samfällighetsföreningen, som i sin tur betalar ut pengar till var och en av delägarna, utifrån deras andelstal.
Lantmäteriet godkänner ersättningen
För att ersättningen ska bli gällande måste Lantmäteriet godkänna den inlämnade överenskommelsen, där ersättningsnivåerna framgår. Myndigheten gör en skälighetsbedömning, vilket betyder att de kontrollerar så att överenskommelsen inte avviker för mycket från anläggningslagens regler gällande ersättningsberäkning. Det finns alltså riktlinjer i lagen att ta hänsyn till när ni räknar på ersättningen.
Ersättningsreglerna går inte heller att förhandla bort i eventuella överenskommelser, utan är tvingande enligt anläggningslagen.
Två sätt att bestämma den ersättningen
Alternativ 1: Beräkning i två steg
Först anges ersättningen som ett ”justerbart” belopp. Det representerar fastighetens andel av anläggningens värde och föreningens icke-monetära tillgångar vid tidpunkten för överenskommelsen. När Lantmäteriet godkänt överenskommelsen justeras beloppet för att få fram den slutliga ersättningen.
Föreningen och den aktuella fastighetsägaren justerar då beloppet genom att lägga till eller dra ifrån fastighetens andel av föreningens nettotillgångar, vilket resulterar i fastighetens slutliga andel av överskottet eller underskottet.
Alternativ 2: Beräkning i ett steg
Här bestäms ersättningen som ett fast belopp, vilket avser fastighetens andel av överskottet eller underskottet vid tidpunkten för överenskommelsen.
Vid delägarförvaltning resulterar det vanligtvis i ett överskott, eftersom enbart anläggningens värde inkluderas i beräkningen. Vid föreningsförvaltning måste beräkningen även ta hänsyn till föreningens icke-monetära tillgångar och nettotillgångar, vilket kan leda till ett underskott.
