Efter domarna: Grönt ljus för radhusägare att installera elbilsladdare på samfällighetens mark

Två färska avgöranden i mark- och miljööverdomstolen öppnar upp för för elbilsladdning i samfällighetsföreningar – utan att ändra anläggningsbeslutet. Domarna ger nu grönt ljus för medlemmar att dra starkström direkt från sin bostad ut till laddstolpe på samfälld mark. Något som inte har varit möjligt tidigare. 

I två domar har Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, meddelat att det nu är möjligt att dra ledningar från ett bostadshus direkt till en enskild laddstolpe som står på samfällighetens mark – utan att det krävs tillstånd enligt ellagen. Dessutom kan det innebära att samfällighetsföreningen inte behöver ändra anläggningsbeslutet.

–MÖD har alltså klargjort att det är möjligt att koppla ihop laddstolparna direkt med ett bostadshus. Det har något som inte varit möjligt tidigare, säger Elias Carlsson på Energimarknadsmyndigheten, berättar att man tidigare man har behövt en separat anslutningspunkt för den här typen av installationer.

Tidigare har man inte fått undantag för att koppla ihop två interna elnät, vilket domstolen nu beslutar att man får. Beslutet skapar nya möjligheter för bland annat radhusägare och småhusägare att installera elbilsladdare kopplade direkt till bostaden, men till en enskild laddpunkt i den gemensamma garagelängan eller vid den gemensamma parkeringsplatsen. 

Begränsningar i den så kallade IKN-förordningen, som avgör huruvida elledningar och elnät kräver nätkoncession, har tidigare satt stopp för den här typen av installationer.

– Syftet med kravet på nätkoncession är bland annat att undvika parallella ledningsnät. Det hindrar även att olämpliga ledningar byggs, säger Elias Carlsson. 

Men i slutet av 2023 kom två avgöranden från MÖD som innebär undantag från nätkoncessionen nu även omfattar den här typen av installationer. Det betyder att medlemmar får grönt ljus att installera elbilsladdare på samfällighetens mark, så länge samfällighetsföreningen också godkänner det. Syftet är enligt domstolen att underlätta utbyggnaden av laddinfrastruktur och förenkla överföringen av el till elfordon – oavsett vart laddstolpen faktiskt står.

Undantag gäller bara överföring av egen ström

Undantaget gäller för så kallade interna nät. Man kan till exempel inte överföra el till någon annans laddstolpe från sin egna bostad, berättar Elias Carlsson på Ei. Det uppstår också en del frågor gällande delning av laddpunkten.

– Överför man el för någon annann räkning kräver det enligt IKN-förordningen så kallade beaktansvärda skäl för att få bygga och använda elledningen. Då är det särskilt viktigt att ha en dialog om projektet med sitt lokala nätföretag i området. 

Inga begränsningar i antalet laddpunkter

IKN-förordningen specificerar inte antalet ledningar som enskilda medlemmar i en samfällighet får dra ut till gemensam mark. Förvaltar samfällighetsföreningen till exempel 150 parkeringar, får man anlägga lika många elbilsladdare under förutsättning att varje starkströmskabel kommer direkt från den individuella bostaden.

– Den aktuella undantagsbestämmelsen (22 b § i IKN förordningen) innehåller inte någon begränsning vad gäller storleken på ledningsnätet. Det är syftet som ska uppfyllas för undantag, i det här fallet elbilsladdning, säger Elias Carlsson. 

Läs också:Föreningarna bakom MÖD-domarna: Så ser deras planer för elbilsladdare ut

Kan innebära att föreningen inte behöver ompröva anläggningsbelslutet

Eftersom det är medlemmen själv som installerar, förvaltar och äger laddpunkten kan avgörandet i MÖD innebära att samfällighetsföreningen inte länge behöver ompröva anläggningsbeslutet för att få installera laddpunkter på föreningens mark. 

– Omprövningar av anläggningsförrättningar är långa och kostsamma processer, varför samfällighetsföreningar försöker hitta alternativa lösningar för möta medlemmarnas behov av laddinfrastruktur, säger Christian Postolovski, specialist inom fastighetsrätt och miljörätt på advokatbyrån Glimstedt.

Samfälligheterna har även sökt Lantmäteriet för en kommentar angående huruvida den här typen av installation kräver nytt anläggningsbeslut, som avstår att kommentera i dagsläget. 

Lösningen passar inte alla föreningar

Samtidigt betonar Christian Postolovski att alternativa lösningar kan vara förenade med flera juridiska och ekonomiska utmaningar. Det är viktigt med långsiktighet, och att man gör en bedömning i varje enskilt fall, säger Christian.

– Även om det finns lösningar för att komma runt det som ofta är en lång och dyr process, betyder det inte att dessa alternativa lösningar är ekonomiskt eller juridiskt hållbara, eller att det fungerar för alla samfällighetsföreningar. 

Överenskommelse mellan delägare och samfällighet

Att upplåta samfälld mark, eller mark som är upplåten med gemensamhetsanläggning med servitut, kan i vissa fall vara en lösning. Något som dock är lättare sagt än gjort, menar Christian. 

– Servitut och gemensamhetsanläggningar har olika syften och ändamål. Till skillnad från servitut medför gemensamhetsanläggning en ordnad förvaltning och en tydlig reglering av kostnadsansvar. En sådan lösning kan innebära dubbelupplåtelser, och att anläggningar som hör ihop får olika ägare och därigenom olika förvaltare. 

– En samfällighetsförening som inte är noggrann kan bränna sig rejält. Det här är svåra frågor, och detaljer som kan tyckas vara små kan ha en avgörande betydelse för både föreningars och enskildas ekonomi.

Nätkoncession

Är ett tillstånd, eller krav, för att få bygga och driva ett elnät. I Sverige är det Energimarknadsinspektionen som har ansvaret för att utfärda och reglera nätkoncessioner. Tidigare har man inte fått undantag för att koppla ihop två interna elnät, vilket domstolen nu menar att man får. Det öppnar upp möjligheterna för villaägare, radhusägare och småhusägare att installera elbilsladdare som är kopplade direkt till bostaden, samtidigt som själva laddpunkten exempelvis kan sitta i samfällighetsföreningens garagelänga.