– och får dem att sitta kvar. Många samfällighetsföreningar brottas med svårigheter att få tag i människor som vill sitta i styrelsen. Ibland är det också så att de som sitter i styrelsen inte blir långvariga, utan hoppar av efter något år eller två.
Lämpliga egenskaper
En samfällighetsförening förvaltar stora värden, så styrelseledamöterna måste ha kunskaper i ekonomi, utan att för den delen vara finansexperter.
En styrelseledamot ska kunna ta folk på ett bra sätt. Detta gäller särskilt ordföranden, som inte bör ha kejsarfasoner, men ändå inte vara alltför vek och mjäkig. Det är inte alltid enkelt att hitta en sådan person.
Styrelseledamöterna ska dessutom ha tillräckligt med tid att lägga på uppdraget. Dels styrelsesammanträden och föreningsstämmor, dels förberedelsetid. Därför är det vanligt med pensionärer i styrelsen.
Arvode
För att locka medlemmar att sitta i styrelsen ska föreningen betala arvode för styrelseuppdragen. Arvoden bör bestämmas på föreningsstämman och betalas ut som lön (med arbetsgivaravgifter) en gång om året. Att betala arvode i form av nedsättning av uttaxeringen för delägarfastigheten går inte, utan det betraktas som skattefusk. Så glöm den idén, även om den verkar lockade.
Arvodets storlek beror på föreningens storlek, och det kan vara lämpligt med någon tusenlapp årligen i en liten förening och mellan tre till sex tusen kronor årligen i en något större förening. Arvodet bör inte vara så högt att medlemmarna misstänker att ledamöterna sitter i styrelsen för pengarnas skull.
Bra stämning
För att locka folk att åta sig styrelseuppdrag samt stanna kvar i styrelsen är det viktigt att det råder en god stämning i samfällighetsföreningen. Här är det viktigt med en bra ordförande. Helst inte någon 55 plussare med reservofficersbakgrund som pekar med hela handen. Börjar en konflikt torna upp sig vid horisonten måste man se till att hindra det från att utveckla sig till rejäl osämja. Här krävs diplomati. Om stämningen i föreningen är god, trivs också styrelseledamöterna.
Besvärliga medlemmar
Det är en konst att hantera besvärliga medlemmar. Besvärliga personer är sådana som anser att vissa regler bara gäller för andra än de själva. Personer som älskar att vara inblandade i gräl. Personer som känner sig förföljda och saknar självinsikt.
En idé är att erbjuda dem att på föreningsstämman kandidera till en styrelseplats. Men det är ingen bra lösning, för ofta tar sådana personer med sig de dåliga energierna in i styrelsearbetet.
Suppleanter
Det kan vara bra att ha suppleanter (ersättare) i styrelsen. En sådan post kan vara lättare att acceptera som ett prova på-uppdrag för att senare förvandlas till ledamot i styrelsen.
Valberedning
Valberedningen är en nyckelfunktion. Den ska vaska fram bra kandidater till styrelsen och försäkra sig om att de personer som föreslås verkligen är beredda att ställa upp. Valberedningen ska hålla ögonen öppna för kandidater under hela året, och inte bara under veckan före den ordinarie föreningsstämman. Det finns inga jävsbestämmelser för valberedningen, exempelvis finns det inget hinder att ordföranden i valberedningen är gift med styrelsens ordförande, bara som exempel alltså.