Skatteverkets tolkning av EU-domstolens praxis ledde till ett ställningstagande om att parkering ska omfattas av moms. Regeringen reagerade och tillsatte en utredning för att se över de ekonomiska konsekvenserna – i ett försök att stoppa momsen på parkering. Nu meddelar Skatteverket att man skjuter införandet av de nya momsreglerna på framtiden.
– Det finns skäl att avvakta vad den nyligen tillsatta utredningen kommer fram till innan Skatteverket på eget initiativ börjar tillämpa ställningstagandet. Därför har det beslutats att omställningstiden förlängs till den 1 april 2027, säger Ann-Sofi Pallasdies, rättslig expert på Skatteverket.
De flesta som hyr parkeringsplats av sin hyresvärd, bostadsrättsförening eller samfällighetsförening behöver i dag inte betala moms på hyran. Men Skatteverkets tolkning av EU-domstolens praxis innebär att fler parkeringsuthyrningar blir momspliktiga, något samfälligheterna har skrivit om tidigare.
Regeringen tillsatte därför en utredning för att se över möjligheterna att ändra lagstiftningen eller på annat sätt neutralisera de ekonomiska konsekvenserna av Skatteverkets tolkning.
– Plötsligt höjda kostnader för parkering berör väldigt många människor och kan handla om stora belopp för familjer som är beroende av bilen. Detta när många dessutom har haft det tufft ekonomiskt de senaste åren. Regeringen agerar nu för att stoppa det här. Vi tillsätter en utredning som ska lämna förslag på hur vi kan undvika att vanligt folk drabbas av högre kostnader, genom lagändringar eller andra åtgärder, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
– Ingen ska behöva oroas över oväntade merkostnader eller onödig administration. Med den här utredningen tar vi ett viktigt steg för att skapa stabila och tydliga regler för uthyrning av parkeringsplatser, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Dyrare parkering och mer administration
Skatteverkets ursprungliga ändrade tillämpning skulle leda till dyrare parkering för lokalhyresgäster, bostadshyresgäster och bostadsrättshavare som hyr parkering av sin hyresvärd eller förening. Även om samfällighetsföreningar i mångt och mycket klarat sig undan kravet, hade det fortfarande omfattat föreningar med uthyrning till andra än föreningens delägare – till exempel medlemmar i en bostadsrättsförening som i sin tur är delägare i samfällighetsföreningen.
Det skulle även öka administrationen för styrelsen. Momskravet innebär att de måste registrera föreningen och löpande redovisa moms.
– Det här riskerar att bli ännu en kostnadsökning för vanliga hushåll och boende, samtidigt som det innebär mer administration och krångel. Därför är det viktigt att vi nu ser över regelverket och säkerställer att människor inte drabbas av högre parkeringskostnader till följd av en förändrad tolkning, säger Mikael Eskilandersson, civilpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.
– Vanliga hushåll ska inte få högre parkeringskostnader och mer administration till följd av en ny tolkning från Skatteverket. Därför tillsätter vi en utredning för att säkerställa rimliga regler och skydda både boende och bostadsrättsföreningar, säger Anders Ekegren, skattepolitisk talesperson för Liberalerna.
Uppdraget ska redovisas senast december 2026
Petter Classon, kammarrättslagman, är utsedd till utredare. Han ska undersöka de rättsliga förutsättningarna för att ändra mervärdesskattelagen så att parkeringsplatser som hyrs ut av hyresvärdar och bostadsrättsföreningar till sina egna hyresgäster och bostadsrättshavare undantas från moms.
Om en ändring bedöms möjlig ska utredaren lämna nödvändiga författningsförslag. Om det inte bedöms möjligt att ändra lagstiftningen ska utredaren undersöka och föreslå andra sätt att neutralisera de ekonomiska konsekvenserna av Skatteverkets ändrade tillämpning.
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast december 2026.
Det är svårt att inte se ett mönster i Skatteverkets återkommande oförmåga att förstå hur samfällighetsföreningar faktiskt fungerar.
Nu gäller det parkering och moms – tidigare gällde det ränteavdrag och innan dess momsplikt för samfällighetsföreningar i allmänhet. Varje gång bygger problemen på samma sak: en myndighet som försöker applicera regler skrivna för företag på en organisationsform som inte är ett företag.
Samfällighetsföreningar är inte näringsidkare – de är förvaltningsorgan
Det är därför det blir så fel när Skatteverket gång på gång tolkar EU-rätt eller nationell lagstiftning utan att ta hänsyn till fastighetsrätten. En samfällighetsförening bedriver inte ekonomisk verksamhet i egentlig mening. Den förvaltar en gemensamhetsanläggning åt delägarfastigheterna. Punkt.
Det var samma missförstånd som gjorde att Skatteverket tidigare försökte momsbelägga samfällighetsföreningar generellt – tills Högsta förvaltningsrätten satte stopp för det. Nu är vi där igen, fast med parkering som förevändning.
Myndigheten kräver ordning – men erbjuder inga verktyg
Jag har själv registrerat vår vägförening hos Skatteverket för att göra rätt med arbetsgivaravgifter och moms. Det visade sig snabbt att Skatteverket inte ens har ett korrekt registreringsalternativ för samfällighetsföreningar. Vi fick knappa in oss som ekonomisk förening – eftersom det inte fanns något annat val.
Det är svårt att ta myndighetens krav på allvar när deras egna system inte ens erkänner den organisationsform de försöker reglera.
Att Skatteverket nu dessutom vill införa moms på parkeringsuthyrning – utan att först säkerställa att deras egna formulär, e‑tjänster och register över huvud taget kan hantera samfällighetsföreningar – är talande.
Det är inte rimligt att Skatteverket skapar problem som lagstiftaren sedan måste lösa
Regeringen har nu tillsatt en utredning för att stoppa effekterna av Skatteverkets tolkning. Det är bra. Men det är också ett symptom på ett större problem:
Skatteverket driver fram rättsförändringar genom tolkningar som inte är förankrade i hur samfällighetsföreningar faktiskt fungerar.
Det är inte första gången.
Det lär tyvärr inte vara sista heller.
Samfällighetsföreningar behöver stabilitet – inte återkommande feltolkningar
Det är orimligt att små ideella styrelser ska behöva hantera:
plötsligt ändrade momsregler
oklara ränteavdragsregler
registreringssystem som inte ens har rätt organisationskategori
ökande administrativ börda för att hantera tolkningar som senare rivs upp
Det är inte så man skapar förutsägbarhet eller förtroende.
Det minsta man kan begära är att Skatteverket först förstår den rättsliga konstruktionen – och sedan bygger sina system därefter
Samfällighetsföreningar är en central del av svensk infrastrukturförvaltning. De förtjänar regler som är anpassade till deras verklighet – inte till en teoretisk modell som inte existerar i praktiken.