För många samfällighetsföreningar är VA-renoveringen den största investering de någonsin kommer att göra. Beloppen är ofta i mångmiljonklassen, projekten sträcker sig över flera år och besluten ska förankras hos medlemmar med olika ekonomiska förutsättningar. Sarah Louis på Nordeas föreningskontor har sett vad som skiljer en lugn finansieringsprocess från en stökig.

– Ta kontakt med oss i så tidigt skede som möjligt, och gärna helt förutsättningslöst. Vi vill följa med i alla steg för att kunna ta fram bästa möjliga finansieringslösning, Sarah Louis, Nordeas föreningskontor.

Hon möter dagligen samfälligheter som står inför stora investeringsbeslut, och mönstret känner hon väl igen. När styrelsen hör av sig första gången bär de ofta på en oro över om samfälligheten kan få ett lån överhudutaget.

– Det brukar vi dock komma över ganska snabbt, för oftast konstaterar vi tidigt att det inte är något problem för dem att få ett lån.

Då flyttas oron i stället till nästa steg, själva stämman. Kommer medlemmarna att rösta igenom förslaget? Hur ska det ekonomiska presenteras för medlemmarna?

– Styrelsen ska ha väldigt tydliga förslag, motioner och budget inför stämman. Styrelsen bör ta fram så mycket information som möjligt för att stämman ska kunna ta ett tydligt beslut och vara enade i beslutet.

Därför blir det väldigt viktigt att ta kontakt så tidigt som möjligt. På det första mötet kan banken hjälpa styrelsen att förbereda sig på de frågor som brukar dyka upp.

Har ni funderingar på hur ni ska finansiera ert kommande underhåll? Kontakta oss redan idag för en genomgång av er ekonomiska situation.

Underhållsplanen avgör

Ett av de tyngsta dokumenten i Nordeas lånebedömning är underhållsplanen. Den ger banken en bild av föreningens framtida lånebehov, och visar hur väl styrelsen känner sin egen anläggning. Den stäms av mot underhållsfonden så att banken förstår hur mycket föreningen kan finansiera själv och hur stort lånebehovet egentligen är.

– En genomarbetad underhållsplan visar oss hur mycket kunskap styrelsen har om anläggningarna och dess livslängd men även en vilja att driva samfälligheten mot det bästa.

Ekonomin är A och O

När Nordea bedömer en låneansökan är det föreningens ekonomi och underhållsplan som står i centrum. Och här ser Sarah Louis en återkommande utmaning. Även om många följer den och håller den uppdaterad, så missar man att justera avgifterna.

– Många föreningar uttaxerar samma avgifter som man har gjort i flera år tillbaka utan att ta hänsyn till inflation. En väganläggning kostade inte lika mycket år 2016 som den gör i dag 2026.

Sarah rekommenderar att se över medlemsavgifterna varje år, även om föreningen inte står inför en investering just nu. Experten skickar med två konkreta råd.

– Se över att ta in medlemsavgifterna månads- eller kvartalsvis, istället för halvår och årsvis. Detta kommer göra att samfälligheten har ett jämnare kassaflöde, vilket minskar riskerna för att hamna i perioder där det brister på likvida medel för att sköta det löpande underhållet.

Börja med att höja medlemsavgifterna årligen för att det ska följa inflationstakten. Det behöver inte handla om stora höjningar, 2–3 procent i årlig höjning kommer att hjälpa er att bygga en ordentlig underhållsfond över tid, och därefter minska risken för att medlemmarna får en chockhöjning i framtiden, förklarar hon.

Prata med en bank som är experter på både ekonomi och samfällighetsföreningar – Klicka här och boka ett möte.

Mer än bara ett lån

Många styrelser i samfälligheter arbetar ideellt, och alla är långt ifrån ekonomer. Det är en verklighet Sarah Louis och Nordeas föreningskontor är införstådda i – vilket också speglar sig i det sättet som föreningskontoret skapar relation med föreningarna.

– Vi är inte här bara för att bevilja ett lån, det är mycket mer än så. Vi är en partner för styrelsen och hjälper till med samfällighetens samtliga frågor och utmaningar.

Hon beskriver Nordeas roll som ett bollplank som följer föreningen genom hela resan, även efter att lånet är beviljat. När en renovering är klar och en del av underhållsfonden är förbrukad börjar nästa fas.

– Då kan vi hjälpa till med beräkningar i ex hur man ska fortsätta spara pengar i underhållsfonden eller hur uttaxeringen av medlemsavgifterna bör se ut framöver.

Den bästa mixen

Hur ska då en samfällighet tänka kring balansen mellan att höja avgifter, ta från underhållsfonden och låna? Sarah berättar, av erfarenhet, att den perfekta balansen är sällan att gå ”all in” på ett enda spår.

– Det finns inga tydliga riktlinjer på hur mycket som är rimligt att lägga in i exempelvis en procentsats, utan det är väldigt olika från samfällighet till samfällighet. Min erfarenhet är att den perfekta balansen är att fördela finansieringen både med egna medel och lån.

Att finansiera ett helt vägprojekt med en stor engångsuttaxering är sällan rätt väg, eftersom medlemmarna har olika ekonomiska förutsättningar. Att tömma underhållsfonden är inte heller någon bra idé. Då står föreningen utan buffert och måste börja om från noll.

– Att låna är bra vid större investering på grund av storleken på projektet. Det drabbar annars medlemmarna med en chockhöjning eller en stor uttaxering som alla behöver fixa själva på något sätt.

Nio gånger av tio landar man ändå i att medlemsavgifterna behöver höjas. Men då i en takt som föreningen klarar av.

Det viktigaste budskapet Sarah vill skicka med landets samfällighetsstyrelser är en uppmaning att inte vänta, och en påminnelse om att ingen behöver göra det här på egen hand.

– Det jag verkligen vill skicka med är att ta kontakt med oss som bank i god tid och gärna så tidigt som möjligt och helt förutsättningslöst. Vi vill följa med i alla steg för att kunna ta fram bästa möjliga finansieringslösning, säger hon och fortsätter:

– Jag skulle också vilja skicka med en hälsning mer än ett tips: Känn er trygga i att vi finns här som experter inom området, vi kommer att göra resan tillsammans med er i styrelsen.

Läs mer om hur vi kan hjälpa din samfällighetsförening – Klicka här