Utgifts- och inkomststat i samfällighetsföreningar – så ska du tänka

Utgifts- och inkomststat är ett viktig ekonomiskt dokument för styrelsen och föreningen. Det visar hur mycket pengar som fattas för föreningen under det kommande året – och hur det ska täckas. Kort och gott en sammanställning av föreningens utgifter och inkomster.

Kapitaltillskott

Uttaxeringen är egentligen ingen intäkt för föreningen, utan är snarare ett kapitaltillskott för att täcka ett underskott. Formuleringen i lagen om förvaltning av samfälligheter stöder denna tolkning. Där står ”Om samfällighetsförenings medelsbehov ej täckes på annat sätt, skall bidrag i pengar uttaxeras av medlemmarna.”

Här framkommer också att uttaxeringen ska vara i pengar, alltså inte i form av deltagande i städdagar eller liknande.

Debiteringslängd

Medlemmarna (delägarfastigheternas ägare) deltar i uttaxeringen i förhållande till deras andelstal i gemensamhetsanläggningens drift, som fastslagits i anläggningsbeslutet för gemensamhetsanläggningen. 

Uttaxeringen för var och en ska framgå av en debiteringslängd, som ska framläggas på föreningsstämman. Den gör du lämpligen i Excel med en rad för varje delägarfastighet och kolumner för fastighetsbeteckning, andelstal och uttaxerat belopp i kronor. Det finns också andra tjänster som erbjuder en digital debiteringslängd, men Excel duger fullgott.

Förvaltar samfällighetsföreningen olika gemensamhetsanläggningar som har olika delägare och andelstal ska föreningen göra en separat utgifts- och inkomststat för varje verksamhetsgren. Konstigt nog heter det uttaxering (inte utdebitering) och debiteringslängd (inte taxeringslängd).

Upprätta utgifts- och inkomststat

Som underlag för uttaxeringen ska styrelsen upprätta en utgifts- och inkomststat. Den ska föreläggas på föreningsstämman för godkännande. Uttrycket är gammalt och kan närmast översättas med likviditetsbudget. Av utgifts- och inkomststaten ska det framgå hur mycket pengar som fattas för föreningen under det kommande året, och detta underskott ska täckas av uttaxeringen. Den är alltså en sammanställning av samfällighetsföreningens beräknade utgifter och inkomster.

Posterna i utgifts- och inkomststaten

Inte kostnaderna

Det är inte kostnaderna som ska täckas genom uttaxeringen, utan utgifterna. På motsvarande sätt är det inte intäkterna som ska vara med, utan inkomsterna. Här är några exempel:

• Amortering på föreningens lån är ingen kostnad. Men det är en utbetalning, och därmed tar den ”medel” i anspråk, och ska finnas med i utgifts- och inkomststaten, liksom räntan.
• Skatteverket har skickat ett beslut till samfällighetsföreningen om att felaktigt uttagen moms kommer att återbetalas nästa år. Detta belopp ska vara med i utgifts- och inkomststaten först på det datum då beloppet kommer att betalas in.

Godkännandet

I lagen sägs att ”utgifts- och inkomststaten ska föreläggas föreningsstämman för godkännande” (41 §). Jag anser inte att det ska företas någon omröstning, utan jag tolkar det bara som att stämman ska få se staten. Däremot kan en medlem som är missnöjd väcka talan hos mark- och miljödomstolen (44 §), men då inte mot staten utan mot uttaxeringen.

Inga anvisningar

I samfällighetslagen finns inga anvisningar om hur utgifts- och inkomststaten ska göras, bara att den ska göras, föreläggas och godkännas. Inte heller i Lantmäteriets normalstadgar för samfällighetsföreningar finns någon närmare förklaring.

Nedan kan du se ett exempel på hur en förenklad utgifts- och inkomststat kan se ut.