Sveriges största samfällighetsförening: “Trött på att vara kommunens gatukontor” 

Närlunda vägförening är Sveriges största samfällighet sett till antalet medlemmar. Föreningen förvaltar allt från vägar och belysning till grönytor och parkeringar. Med över 3.000 medlemmar och över 4 000 andelar, och flera miljoner kronor i omsättning, krävs det två anställda för att allt ska flyta på. Trots fem utredningar om kommunalt övertagande av föreningen har inget hänt.

Styrelsen huserar i en lokal belägen på föreningens område. Här sitter två nästintill heltidsanställda och förvaltar föreningens anläggningar och ekonomi. Kontoret påminner om vilket gatukontor som helst – vägkartor på väggarna och Trafikverkets läroböcker i hyllorna. Gamla vägskyltar på väggarna. Utanför står föreningens arbetsbil parkerad. Här sker även styrelsemötena. 

– Förut satt vi ett mycket mindre kontor, så det här är en uppgradering, säger Thomas Sjökvist, ordförande i Närlunda vägförening sedan 12 år, som också är arvoderad av föreningen.

Närlunda vägförening ligger i Ekerö kommun och är en del av kommunens tätbebyggelse samt omfattas av kommunens detaljplan. I många liknande fall brukar det vara kommunen som är huvudman. Något som också anges i plan- och bygglagen, PBL. Trots det sitter Thomas Sjökvist, tillsammans med övriga i styrelsen, och förvaltar nästintill alla allmänna ytor, gator och belysning i ett mycket stort område – i princip hela tätorten. 

– Snart kommer Förbifart Stockholm, så exploateringen ökar väldigt mycket och det ska byggas mycket här. I de kommunala planerna talas det om ”småstad”. I vilken ”småstad” har man vägförening? Det är dags för kommunen att ta sitt ansvar, man kan inte längre ducka och lägga över det här ansvaret på fem privatpersoner i en styrelse som ska agera kommunens gatukontor, säger Thomas Sjökvist. 

Flera utredningar utan resultat

Thomas har suttit i styrelsen sedan sent 90-tal och har själv varit med om flertalet utredningar om just huvudmannaskapet för området. Alla med syfte att undersöka hur ett kommunalt övertagande av föreningens anläggningar skulle kunna gå till. Men än så länge har inget hänt. 

Föreningen menar att de inte håller med om att det är deras uppdrag att sköta om anläggningarna. Som underlag för sin sak genomfördes en enkät i samband med kallelse till årsstämman. 

– Över 50 procent av medlemmarna svarade, och 98 procent av medlemmarna röstade för att kommunen borde vara huvudman, säger Thomas och fortsätter:

– Den senaste utredningen kommunen genomförde blev så dålig att de var tvungna att göra om den, så nu väntar vi på resultatet från den. Men inget var genomtänkt. Det hade blivit ramaskri om man gjorde på det föreslagna sättet. Det fanns inget konsekvenstänkande alls. 

Han menar att kommunen kunde tänka sig att ta över huvudmannaskapet för anläggningar som låg i anslutning med kommunens egna fastigheter i föreningen, men inte mer än så. Vid en fastighet skulle till exempel huvudmannaskapet dela sig mitt på en väg, enligt undersökningen. 

– Kommunen skulle alltså sköta vägen till sin fastighet och cirka 150 meter in till fastighetsgränsen, men där skulle man helt enkelt lyfta plogbladet, och så skulle vägföreningen komma från andra hållet och ploga sin del. Det skulle ju resultera i en snövall mitt på vägen. Man undrar hur de tänker. 

Thomas Sjökvist berättar att föreningen har ett välskött vägnätverk, tillsammans med en underhållsplan som ser till att inga underhållsskulder byggs upp. Samtidigt visar den senaste utredningen att ett potentiellt övertagande resulterar i cirka 2,3 Mkr till 4 Mkr i direkta kostnader, och framtida drifts- och underhållskostnader på 7,3 Mkr per år för kommunen.

– Kommunen är medveten om att det är en kostnad när man tar över ansvaret för vägar, vilket givetvis måste vägas in vid beslut, och utredningen får avgöra kommunens långsiktiga inställning till ett övertagande, säger Alf Olsson, tf teknisk chef för Ekerö kommun.

Anser ni att ni arbetar i tillräckligt nära dialog med Närlunda vägförening för att samarbetet ska flyta på bra? 

– Vi har nyligen påbörjat en dialog inför en revidering under hösten av den utredning som är gjord 2023. Min avsikt är att dialogen ska uppfylla deras önskemål om delaktighet och inflytande, skriver kommunen, säger Alf Olsson.

Föreningen har fått driva ärenden till Mark -och miljödomstolen med kommunen som motpart. I samband med planeringen av detaljplanen för en ny kommunal skola valde kommunen att lägga en vändzon för bussar och en parkeringsplats inom Närlunda vägförenings förvaltningsuppdrag – i stället för kommunalt huvudmannaskap. 

”Ledorden är ordning och reda, puts och studs.”

– Men kommunen lyssnade inte på oss. De körde på med sin stora ångvält och hänvisade till ett kommunfullmäktigebeslut från april 1988 och att det var särskilda skäl. Så jag överklagade det till MMD som gav föreningen, genom mig, rätt, säger Thomas.

Han nämner andra tillfällen då föreningen varit tvungen att vända sig till högre instanser för att få hjälp. Både Justitieombudsmannen och Kronofogden har båda varit inblandade. 

– Kronofogden då kommunen inte velat betala avgifter till föreningen, trots beslut från Lantmäteriet och föreningsstämman. Justitieombudsmannen när kommunala tjänstemän vägrat att lämna ut handlingar, berättar Thomas.

– Det är otroligt märkligt att en kommun får agera så här. Det är vår största motståndare. Vi tycker det är synnerligen bedrövligt att vi ska hålla på så här, utan vi ska ju samarbeta för att skapa bästa möjliga förutsättningar för våra medborgare och medlemmar. 

Men trots den något krokiga historiken ser Thomas positivt på framtiden. Nya människor har roterats in i kommunhuset, tillsammans som höga förhoppningar om undersökningen som just nu genomförs, berättar han. 

– Men med nya personer i politiken, och vettiga människor som tillträtt i rätt positioner börjar de äntligen lyssna och förstå det här. Känslan är att vi har en bra dialog med både kommunen och chefen för tekniska enheten, samt en väl kompetent kommundirektör. 

Hur är känslan kring den fortsatta förvaltningen fram till dess? 

– Vi rullar runt tack vare kompetent folk i styrelsen med lång erfarenhet. Vi har lyckats bra med rekrytering och fått in människor som har förstått att det här är ett ganska komplicerat arbete. Hade vi inte haft de här personerna så skulle kommunen ha fintat bort oss för länge sen.