Skatteverket kräver tillbaka ränteintäkter

Mellan februari 2022 och februari 2024 var samfällighetsföreningar med en omsättning över 80 000 kronor momsskyldiga. Under perioden kunde också samfälligheter generera ränteintäkter från skattekontot. Räntan baserade sig på pengar som vid tillfället var stående på skattekontot, det vill säga om föreningen har haft pengar liggande på skattekontot. Räntan genereras sen på samma sätt som ett vanligt bankkonto genererar ränta. 

Om samfälligheten exempelvis hade 100 000 kronor på skattekontot, kunde det resultera i ränteintäkter på några tusenlappar. Nu flaggar dock flera föreningar om att Skatteverket kräver tillbaka den intjänade räntan i samband med omprövning av föreningens momsdeklarationer. 

– Om en förening haft ett överskott på sitt skattekonto har detta överskott genererat intäktsränta för perioden oktober 2022 och framåt. Om det i överskottet ingår överskjutande ingående moms som nu sänkts genom omprövningsbeslut kommer den tidigare erhållna intäktsräntan att korrigeras, det vill säga tas bort, säger Jonas Magnusson, sektionschef på Skatteverket. 

Kort och gott så kommer Skatteverket att begära tillbaka samfällighetens ränteintäkter om intäkterna uppstått till följd av att pengarna som genererat ränteintäkterna härstammar från ingående moms. Det vill säga moms som föreningen har fått tillbaka och som sedan har legat kvar på Skattekontot, men som nu korrigeras i samband med omprövning av deklarationer. 

 – Vi ska också komma ihåg en sak. Vi har haft noll procent ränta fram till oktober 2022, och det gäller även på skattekontot. Så det handlar alltså om ränteintäkter på tillgodoförda belopp för tiden efter 31 oktober 2022, säger Jonas. 

Jonas Magnusson är också tydlig med att detsamma gäller vid omvänt beslut. Får samfälligheten tillbaka pengar ska de även få tillbaka de ränteintäkter som pengarna skulle ha genererat om de låg på Skattekontot. 

– Då får de tillbaka intäktsränta, och den kommer till föreningens skattekonto. Då spelar flera faktorer in, och så får “maskinen” jämföra och se hur mycket samfällighetsföreningen ska få ut. Om det blir den sista transaktionen kan man begära en utbetalning.

Kritisk till transparensen från SKV

Västanvik Samfällighetsförening är en av de föreningar som fått återbetalningskrav på föreningens intjänade ränta. Föreningen, som redovisar sin moms kvartalsvis, fick sina deklarationer omprövade, vilket ledde till ett återbetalningskrav.

– Det blev minst sagt rörigt. Innan omprövning hade vi fått ett par tusen kronor i intäktsränta. Men när Skatteverket gjorde sin uträkning gjordes backades räntan, och i stället fick vi en kostnadsränta, säger Anders Hellqvist, kassör i föreningen. 

I stället fick föreningen en kostnadsränta på 18 kronor, en kostnadsränta som Skatteverket dock strök. I praktiken fick föreningen betala tillbaka mestadels av den intjänade räntan på cirka 5 000 kronor till Skatteverket. 

Anders Hellqvist är kritisk till Skatteverkets information. Det är svårt att hitta beräkningar bakom justeringarna, och menar att det som styrelse är mer eller mindre omöjligt att kontrollera om Skatteverkets beräkningar är rätt framräknade, menar han.

– Då har jag ändå jobbat med ekonomi sedan 70-talet. Det borde finnas en formel för hur man ska räkna ut det här. Nu får man läsa sig baklänges i författningar för att ens hitta rätt räntesats. Det är inte speciellt transparent om vi säger så, säger han och fortsätter:

– Jag har försökt göra en kalkyl som bygger på alla poster i skattekontot, och rensat för de momsdeklarationer som inte skulle ha under året. Sen ska man då räkna ränta per dag, och sedan ackumulera per månad, och till sist föra in det i saldot, och fortsätta månad för månad. Det är jäkligt krångligt.

Han menar att samfälligheter helt enkelt får lita på att Skatteverkets beräkning är korrekt och baseras på rätt parametrar. 

– Vilket inte är helt enkelt efter domarna i Högsta förvaltningsdomstolen. 

Praxis på berättigade förväntningar

Håkan Larsson, skattejurist på Tholin och Larsson, är kritisk till hur Skatteverket har hanterat hela momsfrågan. Han menar att Skatteverket redan från början borde ha befriat alla samfällighetsföreningar från att betala tillbaka ingående moms till Skatteverket. 

– Det har varit ganska hög ränta under just den senare perioden, och min uppfattning är att skatteverket borde stå för det ställningstagande som de gick ut med i februari 2022, och då har man rätt att behålla eller få tillbaka både moms och eventuell ränta man tjänat, säger Håkan Larsson. 

 Han menar på att om en samfällighetsförening har blivit intvingad i ett krångligt momssystem, och gjort allt rätt efter de förutsättningar som vid tillfället fanns, bör Skatteverket inte straffa föreningarna. 

– Det finns praxis på berättigade förväntningar. Så länge ingenting förändrar förutsättningarna, och det gjorde det ju inte förrän HFD:s dom, säger Håkan Larsson och fortsätter:

– Av rena etiska och moraliska skäl borde Skatteverket sluta med det här. Du kan inte plocka upp kortet efter att du har lagt det. 

Har man dragit av moms och nu fått ett beslut om omprövning, och Skatteverket i slutändan skulle få rätt i förvaltningsdomstol, borde det finnas möjlighet att rikta skadeståndsanspråk mot staten. Föreningarna har fått stora administrativa kostnader helt i onödan, på grund av Skatteverkets ställningstagande, menar han.

– Dessutom är det fortfarande massor med kostnader kopplade till det här. För föreningar, domstolar och Skatteverket. Alla rättsprocesser som kommer att uppstå i kölvattnet av Skatteverkets ändringar. För att undvika allt det här, för alla tre parter, så känns det enklast att Skatteverket bara slutar med sina negativa omprövningar.