VÄXJÖ. En samfällighetsförening i södra Sverige förlorade i Mark- och miljödomstolen en tvist om hur dess gemensamhetsanläggningar ska redovisas i bokföringen.
Nu står det klart att föreningen måste ersätta en av delägarna för rättegångskostnader motsvarande närmare 1,8 miljoner kronor. Bland annat på grund av felaktig bokföring av garaget.
Du behöver vara medlem för att läsa den här artikeln
För att läsa artikeln behöver du ett medlemskap hos oss. Är du redan medlem klicka här för att logga in.
- Alla i styrelsen får ett eget inlogg
- Alla i styrelsen får ett exemplar av tidningen
- Full tillgång till all vår rådgivande journalistik på nätet
- 6 nummer av tidningen Samfälligheterna
- E-tidning
- Nyhetsbrevet
- Fördjupningsbrevet
- Rådgivning
- Rabatterat biljettpris till Samfällighetsdagen
- Utbildningsportalen
1,745 kr
Välj och gå vidare- Full tillgång till all vår rådgivande journalistik
- 6 nummer av tidningen Samfälligheterna
- E-tidning
- Nyhetsbrevet
- Fördjupningsbrevet
- Rådgivning
- Rabatterat biljettpris till Samfällighetsdagen
- Utbildningsportalen
1.495 kr
Välj och gå vidareByggnad låg felaktigt i balansräkningen
Kärande part, vilket var en delägare i föreningen, menade att gemensamhetsanläggningarna ägs av delägarna gemensamt – inte av samfällighetsföreningen. Därför borde inga byggnader tas upp i föreningens balansräkning, annars ger årsbokslutet en missvisande bild av den ekonomiska ställningen, argumenterade delägaren.
Samfällighetsföreningen hävdade dock tvärtom, och menade att föreningen var både den part som beställde arbetet samt bekostade uppförandet av gemensamhetsanläggningarna (byggnaderna). Styrelsen ansåg därför att byggnaderna visst skulle ligga som en tillgång i föreningens bokföring.
I centrum för målet stod bland annat frågan om huruvida ett underjordiskt garage, tillsammans med andra gemensamma utrymmen.
Domstolen slog dock fast att byggnaden i själva verket utgör tillbehör till delägarna som nyttjar anläggningarna. Därmed tillhör byggnaden inte föreningen, och ska inte redovisas som en tillgång i föreningens bokföring. Domstolen konstaterade också att föreningen inte kunnat visa upp en fullständig underhålls- och förnyelseplan, vilket ytterligare försvagade föreningens balans- och resultaträkning.
1,8 Mkr i rättegångskostnader
Eftersom delägaren i huvudsak vann målet ska föreningen stå för medlemmens rättegångskostnader.
En total ersättning på cirka 1,8 miljoner kronor.
Den medlemmen måste vara poppis bland alla, inklusive honom själv som får betala. Måste varit en stor vinst för honom.
Ja, det är ju helt ofattbart hur man kan agera på detta vis. Man hade ju kunnat lösa detta tillsammans genom att anlita en jurist.
Tack för artikeln. Men den intressanta frågan här är hur ska en samfällighetsförening bokföra rätt? Den aktuella föreningen hade anlitat professionell hjälp för bokföring och revision men MMD motsatte sig deras tolkning. En samfällighetsförening är i grunden inte bokföringsskyldig men i det aktuella fallet när det handlar om miljoner så är det tvunget och de flesta andra föreningar bör lämpligen bokföra som föreningar i allmänhet gör. Enligt domen så ska den löpande driften bokföras och har föreningen köpt in en gräsklippare så borde den kunna tas upp som en anläggningstillgång. Men värdet på själva anläggningen får inte blandas ihop med bokföringen för den är delägarnas och inte föreningens. Men föreningen har ändå att hålla koll på anläggningens värde utifall att det ska ske en andelstalsändring. Gör föreningen en fondering så borde det innebära att pengar tas från den ordinarie bokföringen för att föras över till anläggningens värde, som föreningen då inte ska bokföra enligt MMD. Snacka om dubbel bokföring om en föreninge måste hålla koll dels på normal drift och sen separera det som är själva anläggningen. Det går att ha olika andelstal för utförande och drift men hur ska en föreing bokföra rätt. Skatteverket vet uppenbart inte hur en samfällighetsförening fungerar eller ska beskattas. Bokföringsnämnden ver kar inte heller ha förståelse för denna juridiska person lämpligen ska göra för att göra rätt.
Man kunde ju förväntat sig att både Skatteverket och Bokföringsnämnen visst bättre, för samfällighetsföreningar är ju inte en helt udda företeelse.
Svar till busgraab så handlar det aktuella fallet om fyra fastigheter i ett kvarter i centrala Helsingborg som ägdes av tre bostadsrättsföreningar och en stiftelse. Dvs fyra juridiska personer var delägare i en ga för allt gemensamt vilken i sin tur förvaltades av en femte juridisk person, dvs en samfällighetsförening.
Den intressanta frågan uppkommer också om en samfällighetsförening har upptagit ett lån för att uppföra en anläggning och hur låneskulden ska bokföras. I konsekvensens namn borde även lånet tillhöra delägarna/deltagande fastigheterna och inte bokföras i en balansräkning. Detta synsätt delas även vad jag vet av Björn Lunden. Men jag vet att andra är av en annan uppfattning. Det vore intressant att få en juridisk uppfattning om detta, vems är egentligen skulden? Om skulden tillhör föreningen blir det en intressant balansräkning eftersom man inte har någon tillgång att boka den emot när anläggningen är betald. Kanske får man under eget kapital, boka den mot ett negativt eget kapital, dvs en motsvarande krav finns mot medlemmarna, genom uttaxeringsrätten?
En annat intressant fråga är hur man tecknar en försäkring för en tillgång som man inte äger. Går det?