Du behöver vara medlem för att läsa den här artikeln
För att läsa artikeln behöver du ett medlemskap hos oss. Är du redan medlem klicka här för att logga in.
- Full tillgång till all vår rådgivande journalistik
- 6 nummer av tidningen Samfälligheterna
- E-tidning
- Nyhetsbrevet
- Fördjupningsbrevet
- Rådgivning
- Rabatterat biljettpris till Samfällighetsdagen
- Utbildningsportalen
1,495 kr
Välj och gå vidareVad styrelsen faktiskt gör spelar mindre roll. Rättshaveristens beteende, hot och upprepade krav handlar inte om sakfrågor – utan om en inre drivkraft som kan liknas en stalker. De orsakar osämja och i värsta fall lidande för både sig själv och styrelsemedlemmarna. De är konstant missnöjda och målar gärna ut sig själva som offer.
Obetalda avgifter, ryktesspridning och numera AI-författade brev på oklanderlig formell svenska. Rättshaveristen går att känna igen – oavsett sammanhang.
Karaktäristiska drag som att inte vara mottagliga för kommunikation, ställa orimliga krav på styrelsen och utnyttja varje möjlighet den kan för att uttrycka sin missnöjdhet över något är nästan genomgående personlighetsdrag, menar Jakob Carlander, psykoterapeut och författare av boken “Rättshaveristiskt beteende: Bemötande i praktiken”.
– De här individerna är kroniskt missnöjda. Det finns alltid ett inlindat budskap i allt de säger: Jag är missnöjd, och det är din uppgift att göra mig nöjd. Fall inte för det, säger han, och menar att individen i fråga alltid kommer att vara missnöjd, vad styrelsen än väljer att göra.
Hot om att anmäla styrelsen, ryktesspridning och smutskastning. Begränsad förmåga att se saker ur ett större perspektiv. De skriver ofta långa, omständliga, brev med myndighetspersoner på kopia. Den digitala utvecklingen inom artificiell intelligens, AI, har dessutom gett dessa individer ett nytt verktyg, menar Jakob Carlander. Verktyg som gör det enklare för rättshaveristen att gå från versaler och grova ord till ett välformulerat, formellt och sansat språk.
– AI påverkar det här beteendet. Jag har fått mer signaler om att man använder sig av exempelvis Chat GPT för att på några sekunder skapa väldigt långa mejl, kritiska frågor och göra breda upprop mot föreningen. Skillnaden är att det blir väldigt välskrivet, men det liknar det rättshaveristiska beteendet på pricken.
Skarpa brev som efterliknar juridik
Han lyfter fram ett exempel där rättshaveristen ber AI-verktyget skriva ett skarp brev inom en specifik fråga, med kritik riktat mot styrelsen. På några sekunder har individen skrivit ett brev som liknar något en jurist skrivit. Men skrapar man på ytan går det att känna igen breven som är skapade i AI-verktygen, berättar Jakob Carlander.
– Trots att AI skriver väldigt bra, så blir det ofta ganska svepande och allmänt hållna formuleringar. Det kan vara lite luddigt. Har man en medlem som lämnar versalerna och svordomarna, och plötsligt skriver välordnat, kan det nog vara så att de övergått till ett AI-verktyg.
– De hänvisar ofta till att de har talat med domstolar och jurister, men alla dessa hänvisningar till auktoritet ska man ta med en nypa salt. Relationen mellan en rättshaverist och auktoritet existerar ofta inte. De kan uttrycka sig på ett vis som är ‘JO & jag’, men egentligen handlar det bara om att personen har skrivit till någon med auktoritet, men inte mer än så.
Hantera rättshaverister i föreningen
Individer med rättshaveristiskt beteende saknar ofta förståelse för vad den faktiskt utsätter andra personer för. Därför är det också omöjligt att försöka lösa konflikten med kommunikation, menar Jakob. I deras ögon är de alltid underdogs, och behöver försvara sig, exempelvis genom hämnd. Många styrelser ger kommunikationsförsöken lite för mycket tid, berättar han.
– Psykologiskt har dessa personer inte en mentaliseringsförmåga, alltså förmågan att kunna se sig själv från ett annat perspektiv, vilket gör att när vi försöker kommunicera med dem så blir det inget av det. Vi når inte personen. Samförståndet finns inte där, säger Jakob och fortsätter:
– Det finns ingen möjlighet att upprätta kommunikation. Styrelser stannar för länge i situationer där man försöker kommunicera och upprätta någon form av kommunikativ relation. Då ökar istället risken för att man lovar för mycket, man är för otydlig, att man tänjer på regelverk för att vara bemötlig.
Istället bör man hålla sig till sakfrågan. Besvara missnöjet med ett formellt och kortfattat svar. Styrelsen uppgift är att förvalta föreningen på ett korrekt och rättssäkert sätt, något som också speglar sig i kommunikationen.
– Är en sakfråga besvarat sedan tidigare så ska man hänvisa till det. Avsluta en argumentation direkt vid behov. Man ska inte dras med eller förföras av AI-texterna.
Årsstämman rättshaveristens folkdomstol
Rättshaveristen vill göra sig hörd. Ofta med en underton av aggressivitet och ihärdighet. Det är vanligt att de tror sig ha flera medlemmar vid sin sida – något som sällan stämmer överens med verkligheten. Men de aggressiva tonen tillsammans med en hetsig stämning resulterar i att ingen annan får eller vill komma till tals, vilket stärker rättshaveristens känsla av medhåll.
– Det är obehagligt, därför är man tyst. Det blir då en strid mellan styrelsen och personen med rättsbeteende, som ofta beskriver att styrelsen begår rättsövergrepp och allvarliga fel som förskingring. Något som lätt får fotfäste i andras misstänksamhet. Ingen rök utan eld, så att säga.
För att motverka splittring i föreningen, och misstänksamma medlemmar, gäller det att vara väl påläst – och lämna relevant information till medlemmarna.
– Men utan att angripa den här specifika personen. Man ska alltid vara saklig, respektfull och hålla god ton. Men man kan skriva något i form med ‘Vi vet att den här informationen cirkulerar i föreningen, därför vill vi bara passa på att klargöra situationen.’
Trend pekar på fler rättshaverister
Jakob Carlander menar att problematiken kring rättshaverister knappast blir enklare, utan snarare mer komplicerat och omfattande. Därför det viktigt att känna igen när personen kliver över gränsen, och agera.
– Samfällighetsföreningen måste hålla koll på när det är ett obehagligt bestridande beteende, och när det är ett beteende som har klivit över gränsen, och ska polisanmälas. Skadegörelse, ofredande, ryktesspridning och förtal är vanliga brottsrubriceringar att vara uppmärksam på.
Går inte att hantera enligt vanligt förfarande
Beteendet går ofta att liknas vid en stalker, alltså någon som förföljer och terroriserar styrelsen. Ett beteende som bottnar i hämnd, säger Jakob och berättar att stalkning inte enbart handlar om ‘romantiska förföljelser’.
– Utan det finns en annan kategori av stalkers, hämnaren. De gör allt för att hämnas. Det kan till exempel handla om ett stämmobeslut som gått emot dem.
I vanliga fall av olaga förföljelse kan den som utför förföljelsen dömas till besöksförbud och andra restriktioner. Men det är inte applicerbart i en samfällighetsförening eftersom man ofta bor i samma område, menar Jakob. Trots att beteendet har övergått till olaga förföljelse är styrelsens händer bakbundna. Åtminstone känns det så. Men man ska fortfarande polisanmäla personen, vilket i många fall kyler ner situationen.
– Det kan ha en god effekt om personen blir kallad till polisen. Det fungerar som en broms, att den faktiskt har klivit över en gräns för vad andra, utomstående, anser är en gräns. Många tror att det blir värre av att anmäla, men det ska man inte vara rädd för. Vid det här laget kan det ofta inte bli så mycket värre, säger Jakob.
Går det att göra en rättshaverist nöjd?
– Nej, det är omöjligt. Det är precis det man ska akta sig för. Då exponerar man sig för beteendet, utan man måste stå ut med att de är missnöjda. Deras inre verklighet ser helt annorlunda ut än vår. Därför kan man inte utgå från sin verklighet. Det fungerar inte alls.
Vad märker du ute bland styrelser idag?
– Folk kokar av ilska och är väldigt arga, man vill be dem (rättshaveristerna) att dra åt helv…
Men det är det sista man ska göra. Många styrelser känner att man tillslut måste ge igen. Men det slår bara tillbaka, och man uppnår inte något med det.
Bör man gå de tillmötes?
– Man skapar prejudikat i föreningen när man är tillmötesgående. Man gör något i ett fall för en enstaka gång, men man skapar ett prejudikat som den andre personen kan åberopa efter det.
Vad gör man när en medlem vägrar betala utan rimlig anledning?
– Då måste man använda lagstiftningen. Var inte rätt för att skicka påminnelser och kronofogden. Trassla inte in er i förklaringar, utan var och en har ett betalningsansvar. Lyssna inte för mycket på argument och förklaringar, utan det gäller att vara rak.
När det gäller exempelvis en idrottsförening eller en avelsförening för raskatter kan du enkelt gå ur föreningen genom att meddela styrelsen. Eller genom att låta bli att betala medlemsavgiften.
Men så är det inte i en samfällighetsförening. Där är du automatiskt medlem genom att du är ägare till en fastighet som har en andel i en samfällighet. Vilka fastigheter som har andel i en samfällighet framgår av Fastighetsregistret. Det enda sättet att upphöra att vara medlem i samfällighetsföreningen är att avyttra fastigheten, vilket du kanske inte har lust till.
När det nu är så att medlemmarna inte kan ge utlopp åt missnöje med föreningens förvaltning genom att gå ur föreningen, uppkommer andra yttringar från missnöjda medlemmar. Missnöjet kan riktas mot en eller flera (och ibland alla) andra medlemmar eller mot styrelsen.
I en annan förening träffas medlemmarna personligen normalt bara någon gång om året i samband med den ordinarie föreningsstämman, men i en samfällighetsförening träffas man kanske var och varannan dag. Man är ju grannar, med alla friktionsmoment som kan uppträda mellan sådana. Det finns många rättsfall som handlar om häckar, skötsel av tomten, vattenavledning, slitage på vägar och nedskräpning.
Missnöje mot andra
En medlem kan tycka att styrelsen tar tokiga beslut, exempelvis om investeringar eller brist på investeringar. Eller att någon styrelseledamot genomdriver beslut som gynnar honom eller henne personligen. Missnöjet kan också rikta sig mot Lantmäteriet som enligt medlemmens åsikt har åsatt ett orättvist högt andelstal på medlemmens fastighet eller ett orättvist lågt andelstal på någon annans.
Björn har även skrivit om ämnet på sin blogg som du kan läsa här.
Om styrelsen har lagt ut arbete på en entreprenör att sköta elbilsladdare, snöröjning, gräsklippning eller något annat, kan medlemmen vara arg på entreprenören på grund av att denne, enligt medlemmen, inte sköter sitt jobb.
Lyckligtvis är de flesta människor i samfällighetsföreningar nöjda och väljer att underordna sig tagna beslut för det allmännas bästa. Så besvärliga människor är i minoritet, men ibland en jobbig sådan. Ofta är det bara en enda person som är jobbig och anser sig ha monopol på detta. Jag har varit med om att det har flyttat in en ny rättshaverist i en förening och då har osämjan gått över till att bli mellan enbart dessa medlemmar, och föreningen har fått mera lugn och ro.
Rättshaverister
Människor som har låg självkänsla har svårt för att underordna sig. Rättshaverister hamnar i konflikt med myndigheter som Försäkringskassan eller Skatteverket. En samfällighetsförening kan av dessa människor också uppfattas som en överhöghet som man vill revoltera mot.
Så hur hanterar man dessa besvärliga medlemmar på bästa sätt?
Ja, huvudregeln måste vara att inte eskalera konflikten genom konfrontation. Utse gärna någon i styrelsen, någon som är diplomatisk, att ha kontakten med den besvärliga medlemmen. Att lyssna på vad han eller hon tycker. Om han eller hon skickar in ett stort antal motioner till den ordinarie föreningsstämman, visa tålamod och kommentera alla, även om det tar emot. Se till att inte säga nej till precis allt.
Det kan också vara lämpligt att påpeka att om medlemmen stämmer föreningen finns risken att om han eller hon förlorar i domstolen måste han eller hon betala inte bara sina egna, utan även föreningens rättegångskostnader. Men bäst är väl att i det längsta undvika så drastiska åtgärder som att blanda in rättsväsendet.
Björn har även skrivit om ämnet på sin blogg som du kan läsa här.
Hej!
Kul att ni har lite att skriva om.
Nu är det massor när myndigheterna EBM mfl som kommer att sätta tänderna i föreningarna som ni försvarar och hetsar styrelserna och kallar oss som fattar att vi blir rånade för rättshaverister!
Det är ju tur att det finns lite stake i många som törs ställa sig upp!
Bästa hälsningar och tillönskande om ett bättre bemötande från er sida gällande rättshaveristerna.
Mats Klockare
0733700035
Kallad patrasket/packet i tingsrätten av motpartens adv
Och förmodligen rättshaverist av er!
Skicka artikeln om hur man blir av med rättshaveristerna så vi har ngt att läsa!
EBM Ser mycket positivt på detta och eftersom de är brott får de stå ensamma i skranket utan rättsskydd!