Du behöver vara medlem för att läsa den här artikeln
För att läsa artikeln behöver du ett medlemskap hos oss. Är du redan medlem klicka här för att logga in.
- Full tillgång till all vår rådgivande journalistik
- 6 nummer av tidningen Samfälligheterna
- E-tidning
- Nyhetsbrevet
- Fördjupningsbrevet
- Rådgivning
- Rabatterat biljettpris till Samfällighetsdagen
- Utbildningsportalen
1,495 kr
Välj och gå vidareDet är stämman som beslutar om arvode till styrelsen. Antingen beslutar stämman om en klumpsumma som styrelsen sedan disponerar ut på styrelsemedlemmarna, eller så beslutar stämman om varje enskilt för varje styrelseroll. Det förstnämnda är dock vanligast.
Oavsett hur man väljer att göra ska föreningen betala både skatt och arbetsgivaravgifter – om man når upp till gränsvärdet.
Samfällighetsföreningen måste betala och redovisa arbetsgivaravgifter om arvodet överstiger 999 kronor för en anställd, eller i detta fall en styrelseledamot. Det betyder att det rent ekonomiskt faktiskt blir billigare att betala två styrelseledamöter 999 kronor per år, jämfört med att betala en styrelseledamot dubbelt.
Skatter
Detsamma gäller för skatt på styrelsearvodet för samfällighetsföreningar. Om arvodet överstiger 1.000 kronor per kalenderår ska samfällighetsföreningen dra 30 procent skatt på arvodet.
Gränsen på 1000 kronor per år gäller kravet på att dra preliminär skatt. För kontrolluppgift ligger gränsvärdet på 100 kronor.
Minskad uttaxering i stället för arvode
Också något som blir beskattat, men åt andra hållet. Det vill säga: Om föreningen drar av mer än 999 kronor på styrelseledamotens uttaxerade belopp ska de också bli beskattade enligt samma vis som vid erhållet arvode. Även arbetsgivaravgifter ska redovisas om avdraget på uttaxeringen överstiger 999 kronor per kalenderår.
Om samfällighetsföreningen till exempel betalar ut 900 kronor i arvode i december för år ett, och sedan betalar ut 950 kronor till i januari år två till samma person, behöver föreningen inte betala arbetsgivaravgifter ersättningarna.