Du behöver vara medlem för att läsa den här artikeln
För att läsa artikeln behöver du ett medlemskap hos oss. Är du redan medlem klicka här för att logga in.
Prova Samfälligheterna gratis hela november – och få 20% rabatt på medlemskapet första året
- Gratis läsning hela november
- 20 % rabatt på första årets medlemskap
- Full tillgång till all vår rådgivande journalistik
- 6 nummer av tidningen Samfälligheterna
- E-tidning
- Nyhetsbrevet
- Fördjupningsbrevet
- Rådgivning
- Rabatterat biljettpris till Samfällighetsdagen
- Utbildningsportalen
0 kr
Under gratisperioden kan du när som helst säga upp medlemskapet. Den 1 december förnyas medlemskapet automatiskt med 20% rabatt, 1196 kr/år exkl. 6% moms, med 12 månaders bindningstid
Välj och gå vidareI Solna kommun, strax norr om Stockholms kommun, ligger Gamla Filmstaden. Ett inmurat område präglat av filmhistoria och kultur. Innanför dess murar hittar man gamla biografer, stora byggnader för filminspelning och skådespelarnas gamla loger.
Även regissörskontor och gamla brandsäkra förråd för de dåtida, brandfarliga, filmrullarna. Mellan åren 1920 och 1973 spelades det in över 400 filmer i Filmstadens ateljéer.
Den gamla bågen sträcker sig som en halvcirkel över entrén. En ingång som sticker ut – och som välkomnar besökare till Gamla Filmstaden. Området lockar många. Foodies som vill utforska någon av de trendiga restaurangerna i området, kulturintresserade och biobesökare. Men också boende i föreningen. I dag sköter Filmstadens samfällighetsförening områdets kulturklassade anläggningar, sida vid sida med Filmstadens Kultur som förvaltar det filmhistoriska arvet.
Direkt slås man av hur mycket av det gamla som är bevarat. Allt från fastigheter till fasadskyltar och märkning på dörrar. Intill den gamla portstugan, som i dag är kontor för Stiftelsen Filmstadens Kultur, står en stor affisch lutat mot väggen. På den ingen annan är Ingmar Bergman.
– Det är en utställning på gång i området just nu. Men vi har ett par bilder på Ingmar runt omkring här i området, säger Gunnar Blockmar, ordförande för Filmstadens samfällighetsförening, och pekar på en staty lite längre in mot de gamla fastigheterna.
– Där står han och regisserar “Det sjunde inseglet”. Men vi arrenderar bara ut marken som statyn står på, så vi slipper förvalta själva statyn.
Sveriges Hollywood
Området fick en gång i tiden smeknamnet “Sveriges Hollywood”, och kännetecknas av sin arkitektur inspirerad av nyklassicism och nationalromantik. Här huserade Hollywoodstjärnor som Greta Garbo och Ingmar Bergman innan de tog sig vidare till USA.
Filmstadens Samfällighetsförening sköter bland annat om gator, grönområden, p-platser, utvändig belysning, VA-ledningar och rör för data och tele i området innanför de gamla murarna. Föreningen förvaltar även de parkeringsgarage som finns under fem av delägarfastigheterna.
– Vi har dessutom ett par hundra träd och växter som ska skötas om, också med en långsiktig plan. Under 2023 tvingades vi besluta om att ta ner ett par aspar på området. De hade blivit så stora att de vid stark blåst piskade mot husets fasad och fönster och var dessutom angripna av skadesvampar. Det är klart att det finns kompetens att anlita i form av arborister, men man behöver fortfarande ha en plan och ta beslut kring sådant här, vilket inte alltid är så självklart.
Bostadsområdet kom till
Fram till cirka 1970-talet bedrev SF sin filmverksamhet i området, men i takt med att filmindustrin växte blev Gamla filmstaden helt enkelt för liten. Branschen flyttade ut – och kvar stod ett tomt inspelningsområde. Trots många planer på att bygga bostäder dröjde det till 90-talet innan kommunen gjorde slag i saken.
Inom området finns i dag 560 lägenheter, fördelade i sju bostadsrättsföreningar. Utöver det finns även ett tjugotal företag, en biograf och fem restauranger. Gamla Filmstaden kännetecknas av den perfekta blandningen mellan gammalt och nytt. Gamla tegelbyggnader och industriella strukturer står sida vid sida med moderna bostadshus.
Den långa muren som ringlar sig runt området är kulturskyddad. Det är samfälligheten som har underhållsansvaret för den, men trots sin ålder på nära 100 år är den i relativt gott skick, berättar Gunnar.
– Vår vackra mur! Under 2024 kommer vi att fortsätta med underhåll på några sträckor. Men det handlar om åtgärder som klottersanering, målning och överliggare i form av plåt. Det ska se snyggt ut och den får inte förfalla.
Kommande investeringar på VA-system
En annan, relativt akut, utmaning som föreningen har är områdets dagvattensystem. I spåren av kraftigare regnskurar under de senaste decennierna har föreningens VA-nät visat sig vara underdimensionerat. Ledningarna som ligger begravda under asfalt och grönytor måste troligtvis grävas upp och ersättas med nya, tjockare rörledningar. En renovering som kommer bli svår att finansiera genom uttaxering, berättar Gunnar.
– Just nu behöver vi slamsuga ledningarna ett par gånger om året, och det är för att de ska vara fungerande. Annars slammar de igen, eftersom de är underdimensionerade. Vi sprider 100 ton halkstopp på vintern, och en del av det hamnar i dagvattenledningarna.
Samtidigt orsakar de befintliga ledningarna översvämningar vid kraftiga skyfall. Vattnet, som egentligen ska skickas vidare ut till kommunen via ledningsnätet, fastnar på samfällighetens lägsta punkt, och skapar återkommande översvämningar i både garage och på vägar. Än har föreningen inte lyckats hitta en väg framåt med Solna kommun, men Gunnar menar att föreningen troligtvis kommer behöva renovera stora delar av ledningsnätet, och styra om dagvattnet på ett lämpligt vis.
– En annan utmaning vi brottas med är alla garage, där bilar drar in salt och slask på vintern. Vi ser att kostnaderna för långsiktigt underhåll kommer att öka allteftersom garagen åldras. Det handlar bland annat om läckande tätskikt i garagetaken och skydd mot korrosion i väggar och pelare.
Samfällighetsförening före kommunal regi
Trots merarbetet, och den löpande förvaltningen av området, finns det fördelar med att samfällighetsföreningen sköter området, i stället för exempelvis kommunen. Gunnar lyfter fram fördelar som kontroll över parkeringsavgifter, vägar, planteringar och områdets utformning. Boende får helt enkelt bestämma över sin bostadsmiljö. Ett inflytande som väger tungt, tycker Gunnar.
– Vi kan bestämma hur vi vill ha det, om det ska sopas, planteras eller förnyas. Det bestämmer vi själva, utifrån begränsningar i budget. Det finns ingen annan att skylla på.
Så sent som i april meddelade European Film Academy, en europeisk filmorganisation, att Gamla Filmstaden fick utmärkelsen Treasures of European Film Culture. En utmärkelse som årligen delas ut till cinematiska platser av historiskt värde, och som behöver bevaras även för kommande generationer. Det gör Gamla Filmstaden till en av 49 platser i Europa med utmärkelsen. Något som skapar ett större incitament för samfälligheten att förvalta området, samtidigt som det bidrar till bättre engagemang i föreningen.
– Det stärker vår vilja att förvalta och bevara det här området, och att det gör skäl för namnet. Vi känner ett ännu större ansvar nu än tidigare att faktiskt ta hand om området. Vi vill ha ett område som är vackert och inbjudande!
Du nämnde tidigare att föreningens område nästan känns som en egen liten kommun?
– Många säger att man bor i Filmstaden i Solna, i stället för att bara säga Solna. Det är otroligt lugnt, tyst och stilla här innanför murarna. Man märker knappt att vi bor i en storstad som vi faktiskt gör.