I dag inkluderas nästan alltid ”ändring av andelstal” i nya anläggningsbeslut som Lantmäteriet skapar. Det ger föreningen större frihet och bättre kontroll. Dessutom kräver inte varje lite justering av andelstalen ett stämmobeslut. Men är det värt att ansöka om omprövning av anläggningsbeslutet för de föreningar som inte har ”klasulen” inskrivet i anläggningsbeslutet? Det beror på, menar Svante Dolff på Lantmäteriet.
Du behöver vara medlem för att läsa den här artikeln
För att läsa artikeln behöver du ett medlemskap hos oss. Är du redan medlem klicka här för att logga in.
- Full tillgång till all vår rådgivande journalistik
- 6 nummer av tidningen Samfälligheterna
- E-tidning
- Nyhetsbrevet
- Fördjupningsbrevet
- Rådgivning
- Rabatterat biljettpris till Samfällighetsdagen
- Utbildningsportalen
1,495 kr
Välj och gå vidareHar man ”ändring av andelstal” inskrivet i anläggningsbeslutet så ska det också framgå på vilket sätt, och i vilka fall, samfällighetsföreningens styrelse faktiskt får ändra andelstalen. Det går alltså inte att göra som man vill, bara för att det står i anläggningsbeslutet.
– Finns ”ändring av andelstal” med i anläggningsbeslutet så skickar man bara in ändringen till LM. Det är en ren registreringsåtgärd, säger Svante Dolff på Lantmäteriet. Föreningen blir lite mer självständig, och kan ändra saker och ting utan ett formellt beslut vid stämman.
– Men det gäller det att tänka efter vilken typ av föreningar det här kan vara aktuellt för, innan man gör en omprövning. Rent spontant tänker jag på föreningar i tätort, som kanske har varit ett sommarstugeområde och som har omvandlats till mer permanentboende och man drar in kommunalt VA och sånt.
Om föreningens anläggningsbeslut inte omfattar ändring av andelstal kan det vara värt att överväga att begära en omprövning, berättar Svante Dolff. Mycket handlar dock om hur aktiv föreningen är och om föreningens karaktär.
– Det kan vara en bra början för en styrelse som vill mer aktivt förvalta sina anläggningar. Då är det kanske inte så dumt.
Men trots att det bara handlar om att föra in ett extra stycke i anläggningsbeslutet finns det inga genvägar, utan det är den sedvanliga processen som gäller. Därför är det viktigt att alla medlemmar är överens om omprövningen innan man kontaktar Lantmäteriet.
Anläggningslagen ligger till grund för möjligheten att internt justera andelstal. Det handlar främst om mindre men nödvändiga förändringar.
– Om man till exempel har en obebyggd tomt kan styrelsen ge den ett andelstal. Eller när en fritidsbostad blir en permanentbostad. Men det måste stå angivet i anläggningsbeslutet för att man ska få göra det.
Det går alltså inte att ändra styrelsens andelstal till noll utan att någon vet om det, bara för att det står i med i anläggningsbeslutet, betonar Svante Dolff, och berättar vidare att det kan förenkla styrelsearbetet och minska pappersarbetet kring en ändring av andelstal. Styrelsen måste fortfarande informera den berörda fastighetsägaren och skicka in ändringen till Lantmäteriet. Myndigheten gör dock ingen kontroll av innehållet, utan kontrollerar bara att beslutet är fattat av en behörig styrelse.
– Formuleringen i anläggningslagen förhindrar missbruk. Vi är ganska noggranna med att de inte kan skriva för extrema kriterier eller så. Det är ganska fasta regleringar kring vad man faktiskt får justera. Skulle det komma in något som avviker för mycket kommer vi att reagera på det. Men vi har sedan lång tid tillbaka infört det här som standard i våra anläggningsbeslut, och jag ser inga allvarliga risker med det.
Mycket intressant!
Can you also have English version of your article and website?
Antare att denna artikel syftar på möjligheten enligt §24a. Det är en möjlighet som är av intresse för föreningar med anläggningar av lågt värde och liten kassa, samt för föreningar som vill ta bort andelstal när en verksamhet försvinner och därmed radikalt reducera andelstalet utan att den aktuella fastighetsägaren ska få ut någon ersättning kopplad till andelstalet. Paragrafen kom till vid en tid då §§37-39 ansågs dispositiva, men senare praxis har ändrat på detta varför utgångspunkten måste vara att när andelstal ändras uppåt eller neråt så ska ersättning betalas åt ena eller andra hållet. Därmed är överenskommelse enligt §34 eller stämmobeslut enligt §34a att föredra.