fbpx

Andelstal i anläggningsbeslutet: Hiss eller diss? 

I dag inkluderas nästan alltid ”ändring av andelstal” i nya anläggningsbeslut som Lantmäteriet skapar. Det ger föreningen större frihet och bättre kontroll. Dessutom kräver inte varje lite justering av andelstalen ett stämmobeslut. Men är det värt att ansöka om omprövning av anläggningsbeslutet för de föreningar som inte har klasulen inskrivet i anläggningsbeslutet? Det beror på, menar Svante Dolff på Lantmäteriet.

Du behöver vara medlem för att läsa den här artikeln

För att läsa artikeln behöver du ett medlemskap hos oss. Är du redan medlem klicka här för att logga in.

  • Full tillgång till all vår rådgivande journalistik
  • 6 nummer av tidningen Samfälligheterna
  • E-tidning
  • Nyhetsbrevet
  • Fördjupningsbrevet
  • Rådgivning
  • Rabatterat biljettpris till Samfällighetsdagen
  • Utbildningsportalen

1,495 kr

Välj och gå vidare
Annons

3 KOMMENTARER

  1. Antare att denna artikel syftar på möjligheten enligt §24a. Det är en möjlighet som är av intresse för föreningar med anläggningar av lågt värde och liten kassa, samt för föreningar som vill ta bort andelstal när en verksamhet försvinner och därmed radikalt reducera andelstalet utan att den aktuella fastighetsägaren ska få ut någon ersättning kopplad till andelstalet. Paragrafen kom till vid en tid då §§37-39 ansågs dispositiva, men senare praxis har ändrat på detta varför utgångspunkten måste vara att när andelstal ändras uppåt eller neråt så ska ersättning betalas åt ena eller andra hållet. Därmed är överenskommelse enligt §34 eller stämmobeslut enligt §34a att föredra.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här